fredag 31 maj 2013

Potatistalko med David Brown

Min pappa är bonde. På heltid. De bor en liten bit ifrån oss och vi har vårt potatisland tillsammans. Varje år hjälps vi åt att både sätta potatis och ta upp potatisen. Till vår hjälp har vi alltid pappas gamla trotjänare David Brown. 

Säga vad man vill om min pappa, men han har aldrig fallit i köphysterin kring jordbruksmaskiner. Nej, trots att han har rätt så mycket mark sitter han gladeligen år ut och år in på sina gamla skördetröskor, använder sina begagnade såmaskiner eller konstruerar en egen harv. 
När jag var lite tyckte jag att hans maskiner var de vackraste i världen. Och idag är jag stolt över att han använder det han har. För även jordbruksmaskiner och traktorer har karaktär. Tycker jag i alla fall. 

All komfort är som bortsopad och lampor och stoppknappar saknas, men David Brown har karaktär. Det krävs ett speciellt handalag för att köra den. 

Min farfar köpte David Brown 1969 och då var den sprillans ny. Det här är den traktor som funnits med under hela min barndom. Visst har min pappa även andra traktorer, men det här är Lill-David. Punkt slut. Otaliga är de timmar som jag tillbringat på traktorn. Först bredvid min pappa (vi hade en liten kudde ovanpå verktygslådan som jag kunde sitta på. Sedan satt jag timme ut och timme in och hackade sockerbetor. Många översvämningar har den här traktorn tagit oss över. Som liten brukade pappa sätta en gammal potatislåda bakpå där jag och mamma satt genom vattenmassorna. 



Och potatissättaren... Ja, den har vi i bolag med min 86-åriga morfar. Det är alltså samma maskin som användes redan när min mamma var liten. Vissa saker kommer och går, men ordentliga grejer de består.


torsdag 30 maj 2013

Månadens bloggtips

Så var det dags att tipsa om lite nya bloggar som jag haft glädje av under den gångna månaden. Denna gång tänkte jag att vi skulle köra på engelskspråkiga bloggar.

Sustain, Create and Flow är en blogg som lär dig allt hur du fixar eget diskmedel till hur du sparar tid i ditt liv.

The Neardy Farm Wife är en liknande blogg, men här hittar du även väldigt fina e-böcker som bloggaren skrivit om än det ena, än det andra. E-boken om maskrosor som jag för några dagar sedan skrev om kommer härifrån.

Och som tredje blogg på precis samma tema väljer jag A Blossoming Life

See you next month dear!

tisdag 28 maj 2013

Kaninungar kull 1 & 2

Som ni säkert har läst har vi fått kaninungar. Nu har de blivit så stora att de söker ett nytt sommarhem. Vi hyr alltså ut kaniner. 20 € styck (av vilket man får 10 € tillbaka om/när man lämnar tillbaka kaninen). Vi vill att alla kaniner skall ha en kaninkompis därför är kravet att man tar minst två. Kaninerna går alltså utmärkt att ha i samma bur, men för er och vår skull, ta gärna två kaniner av samma kön : ) Vi har gjort vårt bästa för att skilja hanarna från honorna, men vi säger redan nu att visst har vi gjort misstag tidigare : )

Av kaninungarna nedan är alla reserverade förutom Asta och Disa. Och får naturligtvis döpas till vad ni vill : )

Vill ni hyra en kanin, men ännu inte hört av er. Sänd mig ett mejl! Vi har ännu en kull som blir leveransklara i mitten på juni.
Asta, Kull I, Flicka

Benny, Kull I, Pojke

Conny, Kull I, Pojke

Disa, Kull I, Flicka

Esse, Kull I, Pojke

Freja, Kull I, Flicka
Paxad

Gulli, Kull I, Flicka
Paxad

Hertta, Kull 2, Flicka
Paxad

Isa, Kull 2, Flicka
Paxad

Judit, Kull 2, Flicka
Paxad

Kitty, Kull 2, Flicka
Paxad
Blandning Rex - Fransk vädur, pojke





Solskenssirap och en massa andra maskrostips

Så här ser en stor del av vår gräsmatta ut för tillfället. Maskrosor, maskrosor och maskrosor. Många skulle slita sitt hår, men jag har resignerat och istället börja gilla läget. Maskrosor är som små glädjesolar, de är prima mat åt våra bin och de kan användas till mycket skoj.

Idag har jag testat att koka solskenssirap enligt ett blogginlägg jag hittade på Bondjäntans blogg. Problemet var bara att det inte i receptet stod hur mycket socker jag skulle lägga i, vilket gjorde att min sirap inte blev så värst tjock och seg. Eller så kokade jag den inte tillräckligt länge. Men den smakade bra och upptappad på gamla sirapsflaskor tror jag den blir perfekt på plättarna eller i brödbaket.

Sedan hittade jag av en slump en hel e-bok om vad man kan göra med sina maskrosor (på engelska) så vem vet. Kanske de blir en bristvara?

söndag 26 maj 2013

Pollenpremiär

När vi tänker på bin är nog honungen den produkt som de flesta direkt tänker på. Men pollen är en annan dunderprodukt som bina ger oss.

I korthet kan vi säga att pollen är det samma som energikulor. Genom att utnyttja energin i pollen kan ett bi vid behov för kortare stunder höja sin flyghastighet från normala 24 km/h till uppemot 50 km/h. Energikulor med turboeffekt.

För oss människor är pollen så hälsosamt eftersom det innehåller proteiner, vitaminer, mineraler och spårämnen ( i många fall högre än i honung). Pollen innehåller även fleromättade fettsyror, vilka förebygger hjärt- och kärlsjukdomar. Pollen innehåller till största delen essentiella aminosyror. Dessa syror är det enda som är nödvändiga för att vår kropp och som vi inte kan framställa själva.

Rent fysiskt så påverkar pollen hela kroppen, men det som är intressant är att pollen i hög grad påverkar hjärnan. Därför är pollen bra för äldre personer, barn och personer med inlärningssvårigheter. Ja, jag skulle kunna räkna upp mycket som pollen sägs vara bra för.

I fredags var första gången vi smakade pollen och då naturligtvis pollen från våra egna bin. På morgonen hade Jenk satt på så kallade pollenramar. De här "tvingar" bina att krypa genom ett galler så att det pollen som de har samlat i sina pollensäckar på bakbenen gnids av. Om du står och tittar på ett bi så kan du ibland se att de gnider sig väldigt mycket på bakbenen. Då samlar det pollen. Att fylla sina pollensäckar tar cirka 6-7 minuter.

Inne i kupan matar bina sina larver med pollen. Därför bygger de upp ett pollenlager för eget behov. Under våren kan man inte ta pollen för de behöver allt själv, men när maskrosorna börjar blomma blir det sådana mängder pollen att biodlaren bra kan ta en mängd pollen (ca 10 %) för eget bruk och till försäljning.

Så nu skall vi bli friska, vackra och gamla! Så hur smakar pollen? Det är väldigt sött. Och vi tyckte alla att det smakade något som vi inte direkt kunde sätta fingret på. Ända tills jag överraskat utropade -Hägg! och alla andra sa -Ja! Det är det ju. Det smakade precis som häggen doftar. Naturligtvis smakar pollen olika beroende på var de samlar och ni kan själva se att pollenkornen är av olika färg.

Vi kommer även att börja sälja pollen så är du intresserad kan du höra av dig om vi råkar ha i lager.

lördag 25 maj 2013

Fixa egen Ricottaost

Jag är väldigt dålig på att följa matlagningsbloggar, men det är speciellt en blogg som jag tycker mycket om. Det är bloggen Dalmatian Mom. Kanske för att jag vet att bloggaren tycker om kaninkött. Kaninkött tycker jag ju själv ännu inte så värst mycket om, men människor som tycker om kaninkött ... dem älskar jag.

För några dagar sedan hade bloggen ett inlägg om hur jag enkelt kan fixa till Ricottaost. Jag är ju väldigt nyfiken på allt sådant som jag egentligen inte tror att jag kan fixa själv och som jag tror är krångligt, men som sist och slutligen ser väldigt enkelt ut. Så var även fallet denna gång.

På mindre än en timme hade jag lyxfrukostens pålägg fixad. Nybakade vallmosemlor med ricottaost, färsk gurka och paprika. Avnjuten i orangeriet.

Och så kan jag inte låta bli att tipsa om en annan grej. Skapa en kaffebricka med udda koppar, fat, sockerskålar, assietter och servettburkar! För en tid sedan köpte jag alltid vackra, udda koppar och fat på loppis. Ofta fick jag dem för några tiotals cent. Denna bricka står alltid framme och vill du hastigt och lustigt bjuda kaffefrämmande behöver du inte ens duka. Alla får i uppgift att plocka ihop sin egen favorituppsättning med kopp och fat. I plåtburken har jag samlat alla våra udda kaffeservetter. När alla koppar är olika, behöver inte servetterna vara det heller. Egentligen har jag två kaffebrickor -en i glasverandan och en i orangeriet.

torsdag 23 maj 2013

Dagens överraskning

Ett pytte, pytte, pytte litet ägg

Full pott

I höstas invintrade vi tolv bisamhällen. Vintern, våren och vår väntan har varit lång. Oron har varit stor, men nu kan vi stolt konstatera att alla överlevt och mår bra. Full pott!

För det är ju inte bara att höra de första surren på våren. Nej, det skall konstateras att alla samhällen har en drottning, att drottningen lägger ägg, att det finns tillräckligt med pollen för larverna, att det inte blir för många puckelyngel. (Ett puckelyngel är ett obefruktat ägg, som blir till en drönare d.v.s ett manligt bi. Om det finns mycket sådana kan man misstänka att drottningen inte fungerar som hon skall eller att hon är obefruktad. )Och eftersom kuporna inte skall öppnas innan vädret är tillräckligt varmt, gällde det att ge sig till tåls.

Nu kan vi för tillfället dra en lättnadens suck. Det har varit en besvärlig vinter och vår och vi har hört att många yrkesbiodlare förlorat många samhällen. Det ser ut att bli brist på inhemsk honung även detta år. Något annat som påverkar negativt på mängden honung är att de flesta bisamhällen för tillfället har färre bin än normalt. Eftersom våren var så sen och bristen på blommande växter var stor kom drottningarna sent igång med att lägga ägg. Det betyder att mängden arbetsbin ännu inte är så stor. (De som samlar in honungen vill säga).

Och nu när allt plötsligt exploderar och det blommar av bara den är problemet det att det inte finns tillräckligt med bin för att ta vara på härligheten. Med så här varmt väder kan vi tyvärr ana att försommarblomningen (hägg, lönn, maskrosor ...) blir kort. Så .... våra små bin, jobba på! Heja, heja!

För oss fortsätter jobbet. Här näst skall flera lådor sättas på våra samhällen. Avläggare skall tagas (=samhällen delas) och nya drottningar skall odlas fram. Men mera om det senare. Alla lever ... skönt!

onsdag 22 maj 2013

Perfekta småbröd

Och som nybliven hemmafru finns det väl inget viktigare än att kunna erbjuda på perfekta småbröd ...
Jag har ju en fäbless för konstiga prylar inköpta för billig peng på loppis. Ett fynd (i originallåda!) som legat en stund i skåpen är Sawa 2000 de luxe. Ett måste för varje husmor! Se vilka fina konjakskransar! Och precis här börjar jag tycka att detta inlägg känns en aning för mycket. Men jag kan inte förneka att jag kände en stolthet över mina småbröd : ) Som den moderna kvinna jag är tog det en stund innan jag listade ut knixen med denna apparat, men det tog sig.

Konjakskransar

5 dl vetemjöl
200 g smör
1 dl socker
2 msk konjak


Hacka samman mjöl, matfett och socker. Tillsätt konjaken och arbeta till en smidig deg. Lägg den kallt en stund. Grädda mitt i ugnen ca 10 minuter. 
Recept ur boken Sju sorters kakor (också ett måste för en äkta husmor)


Bra om eko

Här är en av de bästa sidor jag sett om 'hur och varför välja ekologisk mat'. Enkel, lättläst, oberoende och massor med bra och övertygande argument.  Perfekt!

Kolla in! Du läser den ledigt på några minuter, men tänker efter en hel livstid.

tisdag 21 maj 2013

Jag är en hemmafru

Förändringarnas vindar blåser på Flemmingsbacken. Jenk är nu inne på den tredje jobbveckan av sitt första byggprojekt som 'professionell byggare'. Han har fått i uppdrag att omvandla ett gammalt fähus/uthus till bl a en konstateljé. Det är ett projekt som passar honom perfekt och han trivs som fisken i vattnet.

Och jag har blivit hemmafru. Det är första gången på sju år som jag har huvudansvaret för hemmet. Tidigare var det Jenk och de senaste åren har vi båda varit hemma och turats om med hushållsarbetet. Och vet ni jag tycker det är så roligt! Roligt att med tvättkorgen under armen möta honom när han kommer hem på lunch. När han ser mig brukar han tuta en trudelutt och hjärtat spritter till i mitt bröst. Roligt att göra kvällsmat tills han kommer hem, hungrig som en varg. Roligt att planera veckans matsedel. Roligt att hoppa på cykeln och hämta dottern från skolan. Roligt, roligt, roligt! För att det känns meningsfullt och för att ingen kräver detta av mig. Maten behöver inte stå på bordet när han kommer hem, men jag vill!

Och jag känner att något någonstans gick fel ...

måndag 20 maj 2013

Odlingen till nästa nivå


Vi kämpar tappert på med att odla i våra odlingslådor, men när självhushållningsivern blir större räcker det vi odlar långt ifrån till. Speciellt lök och morötter tar ofta slut redan i början på november. I vår tänkte vi ta upp odlingen av dessa grödor till nästa nivå. 

Min svärfar som är ex-kålodlare nämnde i förbifarten att han hade en handsåmaskin  vi fick låna. Med den brukade han så morötter, men den går att ställa in till allt möjligt som sallad, bönor, rödbetor ...  Handen på hjärtat, vi hade inte ens tänkt på att denna möjlighet fanns. Mycket på tanke på vårt begränsade odlingsutrymme.


Nu kan ju de som känner oss tycka att det här inte är något stort problem. Min pappa är nämligen bonde och åkermark finns så det räcker och blir över. Men dels känner vi ofta att vi vill klara oss själva och dels är min pappa en konventionell bonde som besprutar sina grödor. Men med ett löfte om att han skulle köra en lång omväg kring vår odlingsplätt med giftsprutan och att vi skulle få gödsla marken själv så märkte vi ut vår plätt. Tack pappa! Ganska lyxigt att få en hel åker att utgå från. 

Vi ryggade tillbaka en aning när vi öppnade burken med morotsfrön. Vilken färg! (Vilken lukt!) Morotsfröna hade vi fått av svärfar och de är köpta för yrkesodling. Alltså inköpta i stora kvantiteter. Kanske alla frön är så här? De är alltså färgade för att det skall vara lättare att hantera dem och se dem styckevis och inte som en enda klump.
Maskinen funkade finfint. Åh, vad snabbt det gick. Ja, den gick så bra så det nästan orsakade gräl. -Nu räcker det nog! -Nej, men det är ju gratis. Vi sår lite till. Och lite till. Och lite till. Vad är det med män och maskiner?



Min uppgift var att gödsla. Väl på plats och ställe märkte vi att vi hade glömt något att ha gödseln i. Jenks arbetshjälm fick duga. Man tager vad man haver som Kajsa Wargh skulle ha sagt.

Resultatet är 16 rader á 15 meter långa. Prydligt och fint. Med pinnar utsatta med jämna mellanrum för att vi enkelt skall se var vi skall köra med ogräshackan. Jo, det visade sig att min svärfar även hade en sådan i garaget och då kände jag mig lite mera lättad.
-Hur många morötter har vi sått? frågade jag Jenk. -Ja, hypotetiskt sett om alla gror har vi ca 9600 morötter, svarade han. Och så kände jag att pulsen åter höjdes en smula ...
Men snabbt gick det (kanske 30 minuter) och funkar det så tror jag att det öppnar upp nya möjligheter för hur vi börjar odla. Vi har ju grävt upp en större del av baksidan på vår tomt. Den skall nu få ligga i träda och vallas in, men sen tusan ...


söndag 19 maj 2013

Hönsfritt i trädgården

Sakta men säkert börjar mina frön och sättlökar hitta ner i jorden. Farorna med sådden är många och en fara av den kacklande sorten är hönorna. De älskar mina land och hjälper gärna till att kratta. Det första året stängde vi in dem i en rastgård under maj och juni, men de av er som har höns vet att en rastgård som första året är grön och lummig följande år lätt förvandlas till en fängelsegård med hård och grå jord. Inget annat än nässlor växer i alla fall i vår. Därför har jag inte hjärta att stänga in de små liven.

Då är det andra knep som gäller. Väv funkar bra. Inget kul tycker hönorna. Ett annat tips är att lägga ut pinnar och käppar i ditt land. På bilden ser du mitt vackra lökland. För att en höna skall tycka om att gräva i jorden vill hon ha ordentligt med "sprättutrymme" för benen. Och ett land fullt med käppar är helt enkelt inte vad hon föredrar. Hoppas jag i alla fall.

lördag 18 maj 2013

Oil pulling -en upplevelse

Nu har jag haft min första 'oil pulling' -upplevelse. Varför heter det så? Och finns det inte något man kan kalla det på svenska. 'Oil pulling' får mig nämligen att tänka på något helt annat än vad det är.

Så vad är det då? I korthet är det att du i 10-15 minuter sitter och smågurglar med olja i munnen. Oljan tränger in i varje litet skrymsle och vrå och när du spottar ut den (inte i vasken utan i roskis) har den tjocknat ihop till en liten geggamoj.

Med jämna mellanrum ploppar det upp saker som många i ens bekantskapskrets pratar om och testar. För någon månad sedan var det 'oil pulling' som var på tapeten. Extremt bra för munhygienen lär det vara och nämns även i relativt vetenskapliga böcker om hur man motverkar alzheimers.

Så jag köpte en flaska ekologisk, kallpressad sesamolja och bestämde mig för att testa. Länge och väl har den stått där på hyllan. Och vet ni varför? Jo, för att man skall borsta tänderna både före och efter man pullat lite olja. Och lat som jag är har jag inte orkat. Men nu är det testat.

Det smakar nästan ingenting och bra går det väl, men oj vad trötta käkmuskler man får! Så det blir träning på flera sätt. Efteråt känns tänderna rena och lena. Det kan ju i och för sig även ha att göra med tandborstningen, men det krävs väl att jag orkar hålla på en tid för att märka resultat. Munhygienen har ju direkt påverkan på hur resten av kroppen mår så vem vet vilka oanade resultat jag kommer att märka.
Mera om 'oil pulling' kan du läsa t.ex. på Morotslivs blogg.

fredag 17 maj 2013

Tidningen Ekoelo

Jag tänkte berätta om att det har kommit ut en ny tidning i Finland som heter Ekoelo. Men så insåg jag att den inte alls var särskilt ny, trots att jag inte hört om den tidigare. Första numret kom nämligen ut ifjol.

Uutuuslehti Ekoelo esittelee vaihtoehtoja, miten nykyajan ihminen voi tuoda jokapäiväiseen arkeensa arvovalintoja, jotka tukevat elämäntapaa: Luonnonmukaisesti Ekologisesti Puhtaasti Aidosti

Hur som haver, här kan ni genom ett provnummer bekanta er med tidningen. Jag såg att priset på månadens lösnummer i affären var sänkt till 1,90 €. Så är ni nyfikna på tidningen är det nu ni skall slå till  : )

Beskärning av äppelträd

Nu tänker nog de flesta av er att jag är lite väl sent ute, men det tycker inte jag.

För något år sedan läste jag nämligen Leif Blomqvists bok "Våra fruktsorter" och insåg att jag har varit alldeles för nervös av mig med äppelträdsbeskärningen. Resultatet har varit att våra gamla äppelträd, i och med alla vattenskott som kom p.g.a. beskärningen, blev om än ännu mera vildvuxna. Dessutom bor vi ju så långt norrut så beskärningen bra kan låta vänta på sig till april-maj. Med myror i brallan riskerar du nämligen att få frostskador på dina träd + att det ökar risken med svampangrepp.

Vi brukar göra så här:
Nya äppelträd som vi vill skall få flera kvistar, de beskär vi i maj
Gamla äppelträd som vi vill skall få mindre kvistar, de beskär vi i augusti

Jag rekommenderar Leif Blomqvists bok. Den har vi klarat oss långt med. Dessutom innehåller den massor, och åter massor med äppelsorter ifall du funderar på att köpa nya träd. Vi hade den som grund när vi ifjol planerade vår pensionärsträdgård. För tillfället har vi ca 25 äppelträd så jag tror vi börjar ha så vi klarar oss. För oss är det därför rent ut sagt farligt att läsa boken.

Vill du läsa en bra artikel om hur du beskär dina äppelträd hittar du en t.ex. här. 

måndag 13 maj 2013

Utmaningen avklarad

 För en vecka sedan utmanade Lill-Hasta trädgård mig att delta i Humleupproret. I korthet går det ut på att humlor (och andra pollinerande insekter) försvinner med oroande fart. Einstein lär ha sagt att om bina försvinner från jorden, dör människan ut fyra år efter. Och det är många av oss som inte inser vilken betydelse bina, humlorna, getingarna och andra pollinerande insekter har för vår miljö. En av orsakerna till att de dör ut är en ökad användning av kemikalier och ökade föroreningar, men en annan bidragande orsak är att deras naturliga boendemiljö försvinner. Detta är läget speciellt för humlor som kan behöva lite hjälp på traven, därav humleupproret -att skapa humlebon.

Det här kan man göra på flera sätt. Vi valde att bygga humleholkar enligt en artikel i en tidning från världsnaturfonden. Hålet i humleholken är 12 mm och biten som hållet sitter i är 12,5 x 15 cm. Holken skall helst fyllas med gammalt gräs, gammal mossa och annat bomaterial från ett gammalt mus- eller sorkbo. (När en del humlearter häckar vilt är det just till gamla sorkbon som de söker sig.)

Eftersom vi inte har några sorkar hos oss (peppar, peppar) och inte visste var ett mössbo stod att finna, fyllde vi vår holk med material från en fågelholk och håller tummarna för att även det funkar. Kring det byggde vi en liten holk. Kom ihåg att hålet skall sitta nertill och inte upptill som på en fågelholk. Holken hängde vi upp på ca 80 cm höjd från marken.

Det finns även andra sätt att bygga boendemiljöer för humlorna på, t.ex. med gamla lerkrukor som du gräver ner i marken. Se till exempel här.

Nu låter jag stafettpinnen gå vidare till bloggarna Signes hus, Lundagård och På Päråuls, men är naturligtvis glad för alla er som känner att ni vill göra något för att hjälpa dessa ulliga, bulliga små insekter.

söndag 12 maj 2013

Ingenjörskonst på hög nivå

-Vad är det där? frågar nästan samtliga män som besöker vår gård och betraktar de rundstänger som sticker ut ur vårt uthus.
-Det där? Det är ingenjörskonst på hög nivå, svarar Jenk med ett finurligt leende.

Vårt projekt "byta från plåttak till tegeltak på uthuset" har gått in i fas nummer två; bygga byggnadsställningar.
Och det är alltså precis vad det är, byggnadsställningar.
Hög nivå ... ja det tog några kvällar (Jenk tänker alltid ut sina lösningar precis innan han somnar) men så var konstruktionen färdigt genomtänkt.

Jag hatar när saker och ting inte ser ut som de brukar. När det är fult! Men alternativet är ju byggnadsställningar kring hela uthuset och det skulle knappast vara vackrare. Men mera tidseffektiva och billiga byggnadsställningar får man leta efter. Att de knappast uppfyller säkerhetskraven väljer jag att inte nämna... men även det är väl en byggtradition här ute på landsbygden.

lördag 11 maj 2013

Rapport från hönskvällen

Precis som det brukar vara när det händer något här på Flemmingsbacken är kameran bortglömd. Jag yrar mest omkring och pratar. Försöker komma ihåg vad jag vill ha sagt. Påminner mig om att sätta på tevattnet i tid. Passar på och prata med nya människor.

Då är det bra att det finns deltagare som kommer med kameran i högsta hugg och dessutom bloggar om det efteråt. Är du nyfiken på hur hönskvällen artade sig hos oss kan du läsa Mias blogg. Tack Mia för länken!

fredag 10 maj 2013

Fredag = Grävdag

Fredagsmorgon efter ledig dag. Suck! Pust! Stön! Ingen hade lust att gå och lägga sig igår kväll och det drabbar sig när skolan kallar följande morgon. Endast ansvarsfulla dottern har ställt klockan, vilket räddade oss denna morgon.

Jag puffar Jenk i sidan och undrar om han inte borde stiga upp ifall de kommer hit med vår hyrda grävmaskin. Halvvägs ner i trappan hör vi hur det brummar på gården. Äldsta dottern hinner inte äta sin morgongröt. Yngsta dottern har redan börjat jaga upp sig över att storebror hävdar att han skall spela mer än en timme på datorn ikväll. DET FÅR HAN VÄL INTE????

Ja, det blev en sådan morgon idag. Fördelen med att det blir bråttom på morgonen är att det inte tar så länge innan lugnet lägrar sig : )

Och fredagen blir en grävdag hos oss. Ett riktigt fredagsnöje för Jenk. Vad är det med spakar och hydraulik som tilltalar de flesta män?

Vi skall gräva grunden för vårt nya växthus och så tänkte vi passa på och gräva upp en större odlingslott i utkanten av tomten. Den plätten har någon gång i tiderna varit ett stort potatisland, men är igenvuxen sedan många år tillbaka. Ja, och så tänkte vi plantera några äppelträd när vi ändå håller på. Vi och vi. Det är som vanligt, Jenk jobbar och jag pekar med handen var jag tycker att gropen skall vara ...

Att anlägga en vitlöksodling

Efter tre år börjar vår vitlöksodling äntligen komma upp i sådant format att vi kanske kan börja äta av den. Tala om slow-gardening! Men så har det heller inte kostat oss ett jota.
Hösten 2011 kastade jag ut vitlöksfrön i en av mina  odlingslådor.  Sommaren 2012 pickade de upp som små grässtrån och nu våren 2013 är de så stora att jag flyttar över dem till en egen låda som jag endast skall ha vitlök i. Problemet när du kastar ut vitlöksfrön lite hur som helst är nämligen att det blir så svårt att rensa ogräs kring de små plantorna. I mitt fall näst intill omöjligt, vilket gör att jag hamnar att gräva upp den lådan. 

Hösten 2010 gjorde jag samma sak, kastade ut några frön. Förra sommaren (2012)hade de vuxit så mycket att de gav vitlök. Jag valde dock att inte skörda vitlöken utan lät den vara kvar i landet. Resultatet är nu många spirande vitlöksklyftor som var och en kan bilda en ny planta. Dessa har jag jag alltså nu grävt upp, delat och flyttat till odlingslådan för vitlök. 

Voilá, en stor odlingslåda full med vitlöksplantor i raka rader.  Det var nästan som julafton när jag grävde upp de gamla landen och hittade vitlök, vitlök och vitlök, Skulle uppskatta att jag hade "utsäde" till 100 vitlökar. Om det lyckas kan jag skörda minst 70 och låta resten vara kvar. Nästa vår gräver jag upp klyftorna (30 lökar á 5 klyftor), flyttar dem och har ett nytt vitlöksland.

Så roligt när man ser resultat efter många år.  Allt började med en fröställning som jag fick av vännen Paula och nu är vi självförsörjande på vitlök. : ) Tänk vad en liten gåva kan ge mycket i slutändan. 


torsdag 9 maj 2013

Min farm

För några veckor sedan kom jag i kontakt med detta underbara koncept. Jag smalt direkt. Vilken otroligt fin tanke och sprallig idé. Hoppas att det kommer igång ordentligt. Oj ursäkta, vet ni inte vad jag pratar om? Gå in och kolla på Min farm.

Nu är det ju av flera skäl för mig inte aktuellt att delta i deras pilotprojekt, men jag tänker absolut följa deras hemsida + Annas blogg. Verkar finnas mycket småmysigt och intressant att läsa! Efter att ha berömt dem för deras goda idé, blev jag även tillfrågad att i något skede fungera som gästbloggare. Så vem vet ... kanske jag dyker upp på farmen en vacker dag : )

onsdag 8 maj 2013

Fasterapport 2

Hur går det för er där ut? Alla ni som körde igång med varannandags fasta eller periodisk fasta? Här går det väl så där.

Vi körde ju igång med att fasta måndagar, onsdagar och fredagar. 500 kalorier per dag fick vi äta. Det har varit väldigt fascinerande att märka hur enkelt det går att vara oäten. I början blev jag jättehungrig efter några timmar. Nu kan jag utan problem vara utan mat från kl. 9 på kvällen till kl 5 följande kväll. Jag tycker också det är karaktärsdanande att lära mig att hungern går i vågor. Och att det faktum att du inte ger efter för hungern och äter något inte innebär att du svälter ihjäl utan endast att du om en stund inte längre är hungrig.

Resultat 1: Vikten rasar. Efter tre veckor med tre dagars fasta i månaden hade Jenks vikt rasat till samma nivå som när han toksprang för några år sedan. Han funderar faktiskt på att avbryta fastan av den anledningen. Det fanns liksom inget mera att ta av. Även jag har tappat en del i vikt. Jag hade ingen våg när vi började så jag kan inte säga hur mycket, men en del. För övrigt tror jag att kroppen mår bra. Det känns så. Känner mig åtminstone inte längre smalfet. Men ...jag tror att detta sätt att äta kan vara farligt om man har minsta anlag för ätstörningar. För de dagar du fastar är din mage jätteplatt. Nästa dag när du äter märker du en direkt skillnad på hur magen putar ut. Och om det stör dig så tror jag det finns en risk för att bara leva "platt-mage-dagar". Inte bra!

Resultat 2: Mindre energi. Konstigt nog upplever jag inte de arga och trötta perioderna under dagen när min kropp skriker efter mat. Blodsockernivån är troligtvis i skick. Men låt oss säga så här ... jag har inte varit ute på en längre löprunda (ja inte en kortare heller) eller ett svettigt gympapass under de här veckorna. Jenk som jobbar mera fysiskt märker en klar skillnad de dagar han fastar. Benen blir tyngre och den fysiska ansträngningen känns tyngre. Konstigt nog har han ofta muskelvärk de kvällar han fastar.  När Jenk för några dagar sedan började jobba med ett väldigt fysiskt jobb avbröt han sin fasta. Han känner att han behöver mat, varje dag, hela tiden för att orka med.

Resultat 3: Vad får man i sig? På ett sätt känns det som att mängden frukt och grönsaker och andra nyttigheter blir mindre när vi äter så här. Visst får vi äta vad vi vill och då de facto hur många nyttigheter som helst varannan dag, men mängden nyttigheter känns ändå som den blir mindre. Onyttigheter är det dock lättare att äta med gott samvete och den procentuella fördelningen mellan nyttigheter och onyttigheter under en vecka känns lite konstig. Faktiskt.

Resultat 4: Oklara budskap. Med en dotter i högstadiet har jag funderat mycket på vilka signaler jag ger när jag sitter och knaprar morötter när de äter kvällsmat. Jag har som sagt aldrig tidigare bantat och försökt vara noga med att visa att jag tycker om min kropp. En dag när jag och yngsta dottern (7 år) satt i bilen lyssnade vi samtidigt på ett radioprogram om en mamma som berättade om sin dotters ätstörningar och hur hon trodde att de hade börjat i samband med att hon första och sista gången i sitt liv bantade. -Du bantar ju mamma, sade dottern. -Det gör jag väl inte alls. Jag fastar. Jag har aldrig bantat! -Men vissa dagar äter du ju ingen mat? -Nä, men andra dagar äter jag ju mycket mat istället ... Jag hörde ju hur konstigt det lät. Inte bra.

Nuläget: Jenk har återgått till att äta varje dag. Helt enkelt för att hans kropp just nu förbrukar så mycket energi. Jag har börjat smygfasta. Det innebär att jag tre vardagar i  veckan inte äter något mellan kl. 9 på kvällen och kl. 5 på kvällen följande dag. Ingenting! Men det innebär också att jag alltid äter kvällsmat med barnen och alltid äter samma mat som de. De skall helt enkelt inte märka av mina fastedagar. Vi pratar inte heller längre om det. Jag försöker laga lättare kvällsmat de dagar jag fastar, men jag väger inte längre mat och räknar kalorier. Försöker helt enkelt bara minimera dem så gått det går. Plus att jag bara äter under en kort period av dygnet.

För jag vill ännu inte överge detta. Det här är min femte vecka och det känns faktiskt bra. Så det blev inte riktigt som från början, men det är ändå något. Over and out.

tisdag 7 maj 2013

Kaninjakt

Jo, ni läste rätt. Det här inlägget skall handla om kaninjakt. Inte om kaninslakt.

Ni som har följt bloggen en tid vet att vi i februari och mars hade ett kaninhus där det titt som tätt levdes enligt principen "fri sex är en rättighet för alla". Vi har rätt ut sagt bävat för följderna. Men inga små ungar började synas till. Trodde vi. Eftersom våra kanindamer i utbyte mot fritt sex fick ett löfte om fria kafferep hos varandra, vet vi aldrig riktigt vem som bor var. Ingen annan förutom Lotta. Hon har aldrig kafferepat hos någon. Hon vill bara sitta i sitt eget lilla hörn.

Nåja, nu kom jag lite från ämnet ... för plötsligt ...
kryllade det av små kaniner här ...

... och här ....
När vi kikade in bakom ett element så hittade vi en kull på åtta små kaninungar. 


När vi stack in kameran i en av lyorna och fotograferade med blixt hittade vi denna lilla "bölla"

Ja, nu har vi 19 kaninungar. På ett ungefär ... och det var då idén med sommarkaniner föddes. Ja, idén är ju inte originell på det sättet, men för oss är det ett nytt tankespår. 

Känner du för en egen liten ullig, gullig kaninunge i sommar? Pris 10 € styck (+ 10 € om kaninen inte lämnas igen på hösten). Vi ser helst att du tar åtminstone två. Allt för att de inte skall känna sig ensamma. De är leveransklara kring midsommar.  Hör av dig om du vill gosa i sommar, men till hösten slippa allt besvär. 

torsdag 2 maj 2013

Fixa egen schampotvål

Efter succén med egen tvål gick jag raskt över till att även tillverka egen schampotvål på bit. Eftersom det tar ganska länge (cirka en månad) för en tvål att mogna har det tagit en stund innan jag kunnat utvärdera mina experiment. Men nu är det gjort och bra tyckte jag det blev. Tvålen löddrar otroligt bra. Håret får inte den där sträva tvålkänslan och det känns nytvättat och lent nästan i en veckas tid. (Så nu vet ni hur ofta jag tvättar håret : ) )Till och med sonen (!) använder schampotvålen.  Och något behov av balsam har jag inte heller ännu märkt.

Nu kanske olika typers hår reagerar olika på olika schamporecept, men kom även ihåg att om du tidigare tvättat ditt hår med "vanligt" schampo kan det ta en stund innan ditt hår vänjer sig av med alla tillsattsämnen.

Det ursprungliga receptet hittar du här. (Tack Jenny!). Jag följde det nästan ...

128 g ekologisk kokosolja på burk (finns i vanliga matbutiker)
127 g ekologisk olivolja (matbutiken)

31 g avocadoolja (matbutiken)
40 g ricinolja (apoteket)
43 g jojobaolja (hälsokostaffären)
28 g kakaosmör (hälsokost)
28 g shea smör (hälsokost)
14 g bivax (hälsokost?)

58 g vatten
85 g örtvatten (jag gjorde ett starkt te av torkade hallon-, svartvinbärs- och körsbärsblad ur egen trädgård)
58 g lut (natriumhydroxid från målaffären)

doftolja efter tycke och smak (jag använde rosmarin)


Samma förfarande som när du gör tvål (se mitt tidigare inlägg under 'kosmetika'). På den ursprungliga sidan rekommenderar de att du efteråt sköljer håret med 1 del äppelcidervinäger + 3 delar vatten. Det har jag inte gjort, men tycker du att ditt hår känns strävt av tvålen kan detta vara lösningen.