Jag flisar sönder tiden

Tid är ju något vi har ovanligt mycket av just nu, när alla fotbollsträningar och jobbuppdrag trillat bort. Visst går det åt lite mer tid till matlagning och så, men generellt är tiden inte längre en bristvara och hur bra är inte det! Så vad skall vi göra av all tid? En sak som jag gör är att jag flisar! Oj, vad jag tycker om att flisa : )

Jag är verkligen inte duktig på att läsa in mig på olika grejer utan försöker tänka efter vad som känns vettigt och hur jag TROR allt hänger ihop. Och när det kommer till kvistar och flis tänker jag som så att det måste ju vara bättre att omvandla kvistar till flis som på ett snyggare sätt kan ligga och förmultna och bli till jord, t.ex. som täckmaterial under bärbuskar än att elda upp kvistarna i en brasa?  Låter du fliset utgöra grunden i dina odlingslådor så fyller det ju även en annan funktion.

Och så är det så skönt för själen. Det blir så fint. Och du omvandlar ett problem till något du behöver. Och så fördriver du lite tid samtidigt som du får sol och frisk luft. Lite motion kan du till och med lyckas få om du är riktigt ivrig.

Så här ser det ut på vissa delar av vår tomt. Stora högar med kvistar som jag sparat från ifjol när jag röjde upp på gården. Du kan flisa färska kvistar, men jag tycker det går så mycket bättre med fjolårets. Att det snabbt blir så fint efter att högen är borta är enormt tillfredsställande. 

Vips förvandlas de fula och skräpiga kvistarna till finfint flis som jag kan använda att täcka bärbuskar med eller så kan jag använda det som täckmaterial t.ex. i botten på odlingslådor eller gångar. Vår flismaskin är verkligen rätt klen och ser inte mycket ut för världen. Men den räcker rätt bra. Vi har den i bolag med min bror och mina föräldrar. För det är ju sällan man behöver den hela tiden. Att de sedan i sin tur i princip aldrig behöver den är ju bara hemåt för mig. 

Behåll förståndet med hjälp av soppa

Livet har ju förändrats lite i och med Covid-19. Egentligen inte så dramatiska förändringar för oss eftersom vi även annars jobbar hemma, inte jobbar ihjäl oss, har en stor gård att greja på och mina vänner träffar jag vanligtvis en och en i samband med hundpromenader och det kan man ju fortsätta med om man håller avstånd.

Men mina inkomster har för tillfället skjutits upp och då känns det bra att dra till svångremmen tycker jag. Det som har förändrats allra mest är att vi nu mitt i allt återigen är alla familjemedlemmar kring matbordet. Och om man jämför med för några år sedan så är nu alla nästan vuxna, vilket gör att vissa av oss äter som hästar! Plus att det är en salig blandning av veganer, vegetarianer och flexitarianer. Det känns som mitt liv just nu mycket handlar om matlagning! Och jag är säkert inte den enda som känner så.

Vi (läs jag) har i familjen utlyst ett undantagstillstånd när det gäller mat:
1) Man får inte klaga
2) Man måste ibland äta samma mat flera gånger efter varandra (och komma ihåg regel 1)

Och soppa är kockens favorit (och de andra får ju inte klaga). Därför gräver jag här på bloggen och länkar till fem favoritsoppor som jag brukar koka. Mättande, billigt och enkelt att göra storkok.
Håll ut alla hemmakockar!

Soppa med ingefära och sötpotatis

Borstj (rödbetssoppa)

Grönsakssoppa med (bacon) och citronsåsklick

Blomkålssoppa

Bönsoppa med majschips

Ps. När vi har soppdag brukar jag bjuda på hembakt rågbröd. Om jag får tag på jäst ...

EM på tomaterna

Läste att bokashiströ med EM (effektiva mikroorganismer) med fördel kan strös ovanpå dina sådder. Så jag beslöt att testa på en tredjedel av mina plantor. De växer i o för sig redan fint o gödslas med guld- och lakvatten, men om de dör vet jag ju att det INTE var bra 😁

Köttersättning -våra favoriter

I vår familj har vi ju en vegan och en vegetarian så därför har vi rätt bra koll på det här med produkter som vi kan ersätta köttet med i olika favoritrecept. Dessutom äter hela familjen rätt ofta enbart vegetariskt eller veganskt. Bra för miljön, hälsan och plånboken. 

Det har verkligen varit ett uppsving på den fronten det senaste året och nu är det verkligen inga problem att variera sin vegetariska och veganska kost. Jag vill börja med att säga att det allra mest klimatvänliga är att använda bönor, linser och andra baljväxter precis som de är -antingen i tetrapack eller torra (efter blötläggning). Dessa är även perfekta att ha i skafferiet eftersom de står sig i princip i oändlighet och du kan enkelt svänga ihop en måltid. Men nu över till våra favoritköttersättningar: 

Det här är vad jag väljer att använda om jag skall göra en köttsås. Jag klipper dem i mindre bitar, fräser dem kort i en gryta och låter dem sedan koka en kort stund i såsen, t.ex. tillsammans med lök och trattkantareller. Finns i flera smaker.
Huvudingredienserna är ärtprotein och bondböna. De är inhemska och innehåller inga konstigheter.

Funkar även bra att ha i tacos.

Vill jag göra spaghetti och köttbullar så är det här en klar favorit. Ingen i familjen knorrar. Släng ihop en god sås i stekpannan och värm upp bollarna direkt i såsen. Dessa finns i tre smaker, men vi kör alltid på Original eftersom vi tycker att de andra är rätt starka. Huvudingrediensen är fullkornsråg och olika frön. Trevlig konsistens, inga konstiga ingredienser och inhemska.

Det här är en annan favorit som vi använder i köttbullssås. Konsistensen och smaken är väldigt snarlik kött. Dessutom förvaras de i frysen så man kan ha dem bra som reservmat. Du behöver nämligen inte tina upp dem först utan sätter dem direkt i såsen att värmas upp. Enda nackdelen är att de är gjorda av soja, vilket gör att vi använder dem rätt sällan. Från Sverige. 

Kasvijauhis är produkten som jag använder t.ex. i lasagne. Funkar även bra i tacos. En del i familjen tycker dock att den har en söt smak som de inte är så förtjusta i, men själv tycker jag om det. Proteinkällan är här ärter. Produkten är dock inte inhemsk och innehåller även rätt många tillsattsämnen. Används därför bara ibland.

Det här är även en produkt som vi även använder i tacos. I sås, lasagne och dylikt blir den lätt lite för mjuk och läbbig. Det som däremot är jättebra med den här är att den håller sig väldigt länge. Typ 1 ½ månad, vilket gör att det nu t.ex. i Covid19-tider finns flera nödpaket av denna i vår kylskåp. Huvudingrediensen är havre, produkten har få ingredienser och är inhemsk. en helt okej produkt, men ingen favorit hos oss annat än hållbarheten.  Känns ju som att man näringsmässigt då lika bra kan äta ett havrebröd, ha ha. 

Om vi gör hamburgare är det här mitt val av vegetarisk biff. Jag har testat många, men fastnat för den här. Den köper jag hos Lidl, den är inte inhemsk och innehåller soja och andra hemskheter, men ibland blir det så här. Favoriten till vegehamburgare alltså. Det funkar även att frysa biffarna. 

Trädgårdsinspiration

Här har jag samlat några idéer från Pinterest som jag funderar på att testa i sommar. Kanske du hittar något som även intresserar dig?

Har man ett stort växthus går det ju mycket tid åt till att vattna. Plus att det är lite problem om man åker bort. Kanske man borde testa något sånt här i sommar?

Eller kanske nåt sånt här?

Squash och frilandsgurkor tar ju ofta rätt mycket plats ...

Tar trädgårdslandet slut har man ju även detta alternativ. Kanske man skulle dra upp lite olika smultron från frön och plantera så här? De växer ju ofta så det knakar.

Jag borde verkligen ha mer ordning på mina fröer

Gamla höbalar har man ju ibland och då kan man antingen täckodla med dem eller göra så här. Eller både och?

Om trädgårdslandet tar slut till mina ärter så är ju detta en praktisk lösning. Även rätt enkelt att binda upp dem så här. 

Det här är ju perfekt när man skall plantera ut sina plantor i jämna fina rader. Äggfack är ju inte något som vi direkt lider brist på (tack alla vänner som vet vi har höns)

Kuck påmme på tv

Jag vill så här försynt berätta att jag är med i ett avsnitt av dokumentärer "Klimatparadoxen" som man kan se på Yle Arenan. Den är faktiskt väldigt sevärd och tar som avstamp i att besvara frågan Hur blir vi mer klimatsmarta? Hur kommer det sig att vi ofta har svårt att få en förändring till stånd, fast vi vet att vi borde bli mer klimatsmarta? 

Avsnitten är bara ca 10 minuter långa så de belastar inte ert övriga sociala liv. Och för er som inte förstod rubriken så kan den översättas med "Se på mig på tv". 

DIY - Egen tvål

För tio år sedan när vi var som ivrigast med våra självhushållningsexperiment var vi samtidigt noga med att låta barnen få göra sina egna val. I mitt stilla sinne tänkte jag att huvudsaken är att de vet att det går, sedan när de själva blir vuxna. Och jippii! Åtminstone en av tre har vi subtilt lyckats hjärntvätta. För kan man bli annat än glad när dottern som medveten och fattig studerande kommer och frågar -Ska vi laa tvål mamm?
Hon tyckte att de blev så fina. -Tänk att man kan göra sånt här! Ja, hon tyckte de blev så fina så hon direkt började fundera på hur många hon skulle ha själv och hur många hon kunde ge vidare.

Här hittar du en favorit i repris -instruktioner för hur du gör egen tvål.

Alternativ till sallat -ärtskott

Igår skrev jag om att man kan grodda istället för att köpa sallat i affären. Nu tänker jag presentera vad man även enkelt kan göra -odla ärtskott på fönsterbrädan. Samtidigt tänker jag presentera ett nytt uttryck. Ni kanske känner till uttrycket "Inte som på Strömsö" när det inte går som man tänkt sig. Det refererar till de finlandssvenska tv-programmet Strömsö där allt är lull-lull och allt blir så fint och ser så enkelt ut. Så här i självhushållnings- och odlingskretsar har jag kommit på ett motsvarande uttryck "Inte som för Sara". Det refererar till hur bra det alltid funkar när odlingsgurun Sara Bäckmo gör grejer : )
Vill ni läsa om hur Sara odlar sina ärtskott kan ni läsa här. Men jag kan berätta att jag gjorde precis enligt hennes anvisningar.

1) Ta två likadana lådor. Här har jag tagit två tomma godislådor. Lådorna skall sättas in i varandra och i den översta borrar du hål i botten.

2) Sätt jord i lådan och vattna så att det är väldigt blött.

3) Häll ut ärter ur ett vanligt ärtpaket direkt på jorden. Du behöver inte täcka ärterna med jord, men se till att de inte hamnar ovanpå varandra. Vill du kan du täcka över med ett lock som du sätter på glänt, eller med plastfolie. Se bara till att det inte blir så fuktigt att det börjar mögla.

5) Se på när det växer. Vattna om det blir torrt.

6) Klipp av och använd i sallad. Släng inte bort burken när du klippt av dem. De växer upp en gång till.

Tänk på att det kan bli "Inte som för Sara":

-Inte ens hälften av ärterna gror

-Katten tycker att skotten är jättegoda. Men det var de faktiskt ...

Alternativ till sallat (bra i Covid-19 tider ...)

Nu skall jag lära er hur man busenkelt fixar grönt på tallriken utan att behöva gå till affären. Något som alltid är trevligt för självhushållaren, men även i dessa tider är trevligt för alla som vanligtvis inte hyser några självhushållningsambitioner.

Idag tänkte jag presentera det första alternativet -grodden. Imorgon kör vi på det andra alternativet -skottet.  Ta en liten plasthink som du klipper ett hål uppe vid kanten på. I locket borrar du hål. Borra inifrån och tryck det t.ex. mot en skärbräda (annars spricker locket lätt). Nu har du tillverkat en praktisk groddburk. Sedan behöver du ½ dl mungbönor att grodda. Det funkar ju även med många andra saker (alfa alfa-frön, linser ...)

När burken är klar häller du i fröna och täcker dem med vatten. Låt dem dra i ca 12 h innan du häller ut vattnet. Sedan sköljer du fröna morgon och kväll. Dina groddar är klara efter cirka 4 dagar. Du ser ju helt enkelt på dem när de är klara. Förvara dem sedan i kylskåp och ät upp dem på några dagar.

Det går ju även enkelt att grodda genom att hålla frön/bönor i en vanlig sil och skölja med vatten några gånger per dag. Grejen är bara att då måste den stå på ett mörkt ställe, vilket gör att åtminstone jag då lätt glömmer bort dem och de torkar. När jag har dem i min groddburk kan jag ha dem framme på diskbänken och kommer ihåg dem mycket lättare. Det jag groddar allra mest är alfa alfa -frön och mungbönor. De finns att köpa i helt vanliga affärer.

Skyll på Claudia!

Nu kommer jag väldigt hårt begränsa möjligheten att kommentera här på bloggen. Det kommer säkert att betyda att väldigt få av er kommer att lyckas. Jag är ledsen för det. Men ni får skylla på Claudia och Bruce. Jag är nämligen så trött på att de spammar mig. Tror jag. De skriver på ett språk som jag inte förstår så de kanske har världens mest intressanta självhushållningstips att dela med sig av. Knappast.

Vill ni kommentera kan ni göra det på FB-sidan Lev mer på mindre. Där finns nästan alla mina inlägg.

Min mejl-adress står till höger om ni vill komma i kontakt med mig. Eller så funkar det ju också via FB eller IG.

Peace!

Inled mig icke i frestelse

Hit längtar jag igen och igen och igen. 

För många år sedan minns jag att jag i en intervju kring självhushållning fick frågan om det känns som jag gjort stora uppoffringar. Jag minns att jag svarade att så länge jag får resa så går det ingen nöd på mig. Att resa utomlands, att se nya saker, att simma i varmt vatten, att vara på äventyr, ja det är vad som oftast kommer till mig när jag tänker på vad jag drömmer om.

Därför måste jag ärligen säga att det är en väldigt stor sorg för mig att jag framöver har valt att flyga väldigt, väldigt sällan. Det tar faktiskt lite ont när jag tänker på det och jag kan ibland känna en så stor längtan efter ett varmt hav. Det är där, simmandes i det varma havet, som jag oftast känner mig mest fri och lycklig.

Visst kan man resa på annat sätt -t.ex. med tåg, men det tar så himla lång tid att ta sig från där jag bor till ett varmt hav med tåg. Och visst kan man resa i sitt eget land, eller i grannländerna. Det är precis det jag har intalat mig själv. För många av mina kortare resor med familjen har naturligtvis även skänkt mig en stor glädje. Men sorgen finns ändå där.

Och vet du, det som för mig gör det så svårt är att under alla lov se alla som lägger upp bilder från sina semesterresor till varma länder och spännande utflyktsmål. Missförstå mig inte, jag unnar dig allt gott på samma gång som jag vill att vi generellt slutar flyga. Men varför känner vi så starkt att vi vill visa upp våra resor för andra? Jag har också gjort det så det här inlägget är verkligen inget försök att framstå som en bättre person, men det är onekligen rätt intressant att tänka efter varför vi gör det.

I november flög jag. Det var väldigt länge sedan vi hade gjort något hela familjen tillsammans, eftersom barnen nuförtiden jobbar och studerar. Äldsta dottern har flyttat för länge sen och sonen är snart på väg. Vi kände att vi kanske ville göra en sista resa tillsammans (oj det låter lite dramatiskt, må jag säga), så vi flög till London. Det här är det nästan ingen som vet om. Jag valde att inte sätta upp bilder på de sociala medierna. Varför? Först tänkte jag att det var för att jag hade flygskam. Och visst kanske det hade ett finger med i spelet, men jag kom även fram till att jag inte ville skapa drömmen och tanken om att resa hos någon annan. Det skulle ju liksom bli en negativ "ringarna på vattnet". Dels flyger jag och dels får jag någon annan att få tanken eller känslan av att jag vill också. Plus att jag insåg att jag tidigare satt upp bilder av mina resor för att hos andra skapa en bild av mig själv som en resande människa på äventyr. Varför har jag gjort det? Varför har det varit så viktigt för mig att visa upp mig genom mina resor? Faller något bort om ingen vet att jag gjort en resa?

Vart vill jag egentligen komma? Ja, det är svårt att förklara. Ur ett personligt perspektiv skulle jag inte ständigt vilja påminnas över det jag valt bort. För fast jag på sportlovet sitter i Helsingfors känner jag mig plötsligt nedstämd när jag ser alla sandstränder i Thailand. Jag får lätt känslan av att alla mina vänner är där. Att det är det normala. Så please, fundera på om det är möjligt att göra en anonym semesterresa ifall du väljer att flyga och simma i varma hav : ) Jag skulle ha så mycket större möjligheter att känna mig nöjd och växa in i mitt val om jag möttes av andra bilder i mitt flöde.

För jag tror att jag kommer att leva med min sorg. Det är så många här i världen som lever med sorg över att livet inte blev som de hade tänkt. Att de inte kan få det som de vill ha, där det som de vill ha är betydligt mer basala behov än ett varmt hav. Och vem är jag att bestämma att mina önskningar bör uppfyllas när de dessutom tär på miljön? Om mina önskningar uppfylls (jag flyger iväg med en jetmotor där bak) försämras ofta villkoren för de vars önskningar är betydligt mer värdefulla än mina (t.ex. kunna bo kvar, kunna äta sig mätta eller dricka när törsten faller på).

Ändå vill jag inte att någon pillar på  sårskorpan som med jämna mellanrum lyckas växa över sorgehålet.

DIY -Glasögonputs

Av allt matnyttigt som står i boken "Självhushållning i praktiken" är det nog detta life hack som jag känner att jag har störst personlig nytta av -att kunna fixa eget glasögonputs.

Ta en liten sprayflaska
Blanda 1/3 vatten, 1/3 äppelcidervinäger, 1/3 handsprit (inte gel).
Färdigt.

Börja avprenumerera

Att sätta upp en "Ingen reklam tack" -skylt på dörren eller postlådan är ett enkelt sätt att rädda världen en aning. Främst faller du inte för frestelsen att köpa en massa produkter som företagen vill locka dig att köpa och sedan kan vi alltid hoppas på att det minskar mängden reklam som trycks. Det som man däremot många gånger glömmer bort är den adresserade reklamen.

Eftersom vi har företag får vi en hel del adresserad reklam där man hittat våra uppgifter i något register. När det är riktigt hemskt kan vi få tre tidningar av samma sort i postlådan -en till mig, en till Jenk och en till vår son. Men även en hel del andra medlemstidningar, frökataloger och annat dimper ner i postlådan. Vi läser dem aldrig.

En dag slog det mig att jag skall ta mig i kragen och börja avprenumerera på alla "reklamtidningar" vi får. Och när beslutet väl är taget är det väldigt enkelt. Det är bara att kolla i tidningen efter e-postadressen till deras kundtjänst och skicka ett mejl där man skriver en enda mening.
"Kan ni vänligen avlägsna oss från postningslistan till er kundtidning". Ja, här i Finland skriver jag det i de flesta fall på finska. Har funkat varje gång.

Och när det gäller t.ex. ideella organisationer känns det faktiskt som att jag hellre vill att de sätter pengarna på annat än på att trycka medlemstidningar ...

Jag poddar i ekofasta-podden!

Jag utgår från att ni alla vet att fastan har börjat och att ni är så där småhungriga och har ett allmänt begär i blicken efter det ni är återhållsamma från under den period som fastan håller på. Om inte, så kan jag meddela att fastan inleddes redan förra onsdagen (hå hå som tiden går) och håller på ända till 11.4 (friska tag, än hinner du).

Om du mot förmodan inte har något du tänker avstå från under din fasta, kan du ju ta en fasta där du lägger till saker istället, t.ex. nya kunskaper och insikter. Samtidigt som du unnar dig tiden att tänka efter vad du tycker och känna efter hur det känns inne i din kropp gällande de nya tankarna du utsätts för.

Så här egenkärt kan jag tipsa om att jag har fått äran att vara med i ett helt avsnitt av podden Ekofasta som är ett samarbete mellan kyrkan, missionsförbundet och Martha. Rubriken för mitt avsnitt har jag inte hittat på själv, men det passar mig utmärkt "Dåligt samvete och klimatångest". Tjohoo, vad livat!

Vill du lyssna hittar du mig här. 

Vill du komma direkt till Ekofasta-poddens hemsida och kan läsa mer om innehåll och olika poddar kan du gå hit.

Ps. Under denna vecka har jag även fått glädjen att idka "instagram story takeover" på Evangeliska lutherska kyrkan i Finlands IG-konto. Känns lite som "once in a lifetime ..."

Besök i Zero Waste affär

Vår dotter Elsa studerar växtbiologi och genetik i Helsingfors och nu i veckan när vi hade sportlov passade vi på att ta tåget ner för att hälsa på henne i några dagar. Elsa ville visa oss en zero waste affär som nyligen hade öppnat bara en kort bit från där hon bor. Elsa har redan hunnit handla där flera gånger, vilket naturligtvis gläder hennes mor : )

Affären heter Unit Market och en artikel om affären hittar du här. Affären är väldigt färgglad och fräsch och jag rekommenderar den varmt som ett lite annorlunda utflyktsmål. Det finns även ett café i butiken.

Tanken med en zero waste affär är att det inte skall uppstå "skräp" när man handlar sin mat. Därför tar kunden med egna, rena burkar som kunden sätter sin mat i. Man kan även köpa återanvända burkar på plats om man så önskar. Den tomma burken vägs och så är det bara att börja fylla den med önskat innehåll. Den skarpsynte läsaren ser på bilden att burken i Jenks korg är från Österåkers honung. Är man dotter till en biodlare har man liksom överflöd av en viss typ av burk : ) Fördelen med att ha många likadana burkar är ju även att endast en burk behöver vägas och sparar man lappen under burken behöver den bara vägas första gången man handlar. 

Här mäter Elsa upp olivolja som hon häller i en flaska hon har med. De hade även många andra oljor man kunde köpa i lösvikt. Vi konstaterade att olivolja kanske inte direkt var något som lönade sig att köpa i affären (och dessutom kommer det ju inte så mycket "skräp" när man köper det i vanlig affär heller), men många av de saker som Elsa köper i lösvikt vid Unit market blir faktiskt billigare än att köpa det i vanlig affär. De skulle man faktiskt inte tro, men så är det. 

I affären finns även groddar att köpa. Och så finns det ekologiska frukter och grönsaker. De flesta från Europa. Och till ett vettigt pris. Vår andra anonyma dotter passade på att köpa ett sugrör i metall.  Det skall börjas i tid, det som miljömedveten konsument skall bli, tänker hennes mamma. 

Det som Elsa brukar handla mest är majskärnor till popcorn, näringsjäst, ris, solrosfrön, linser, bönor, chiafrön och kryddor. Dessutom köper hon havregryn som hon gör havremjölk av (och gröt). Jag passade på att köpa en burk med rosenrot. I den här åldern är det ett trevligt pulver tycker jag. : )