Dags för paprikorna!

Nu har årets odlingar dragit igång. Jag har sått mina paprikor och mina aubergine. Nu väntar jag några veckor innan det är dags för tomaterna. I år har jag sått följande paprikor:

Tomatpaprikan (här från Lindbloms frö)
köpte jag för tre år sedan på trädgårdsmässan
i Stockholm som planta. Sedan dess tar jag varje
år mitt eget frö. Det här är en paprika som jag
alltid upplever hinner bli fort klar. 

Körsbärspaprikan Koral från Impecta.
Körsbärstomater är ju goda så varför inte
testa körsbärspaprika : )

Den lila paprikan Tequila från Impecta tyckte
jag såg fin ut

Jag har även i många år odlat den fullt stora paprikan
California Wonder

Den sista paprikan jag sått vet jag inte vad den
heter eller om det kommer att lyckas.
I REKO-ringen jag deltar i finns en paprika-
odlare som har supergoda paprikor som kallas Sweet bite.
Klart jag pillade ur några frön och bestämde mig
för att testa egna. Om det lyckas återstår att se.

Rädda världen 2

Så här har jag tänkt att det nya skolämnet "Rädda världen" skall se ut:

Det skall indelas i fyra terminer, med två lektioner per vecka. Varje termin har ett tema. Och varje tema innehåller både teoretisk och praktisk kunskap.

Första terminen svarar på frågan -Kan godhet rädda världen?
Här funderar vi på om människor är goda och vad som karakteriserar en vardagshjälte. Vi bekantar oss med människorättsorganisationer och funderar på olika sätt hur vi kan visa godhet i vardagen. Det här konkretiseras genom uppgifter som utförs på skoltid. Det kan t.ex. vara att vi besöker åldringar, umgås med flyktingar, hjälper någon med läxorna eller planerar och genomför en "pay it forward"-kampanj på skolan.

Andra terminen går i miljöns tecken och vi funderar på hur miljön mår. 

Vi lär oss om klimathotet och hur den enskilda individens val påverkar miljön. Vi bekantar oss med miljöorganisationer och vi funderar hur man kan jobba med attityder. Konkreta handlingar här är t.ex. att skriva en vardagslogg över sin miljöpåverkan, att sätta ihop en vegekokbok till familjen eller att tillverka en produkt som du annars köper.
Vad påverkar miljön?

Tredje terminen går vi in på ekonomi och frågan hur pengar styr världen.
Här ligger fokus på vad gott vi kan göra med våra pengar. Vi konstaterar att fyra godispåsar färre är 16 grötportioner mer. Men hur fungerar en välgörenhetsorganisation affärsmässigt? Kan vi rädda världen genom hur vi väljer att konsumera? Vad är overshoot day?Vi titta på begreppet rättvisehandel. Och vi lär oss hur ett mikrolån fungerar. Exempel på konkreta handlingar här är att samla in pengar t.ex. på hungerdagen, att starta en kakbank, att planera en delningsekonomi i hembyn eller att skapa en konsumtionslogg för familjen.

Sista terminen ligger fokus på teknik. Kan teknik rädda världen?Här går vi genom begrepp som peak oil och day zero. Vi tittar närmare på vilka problem som borde lösas och skapar tankekartor kring framtida tekniska uppfinningar. Vi lär oss om framtida energikällor och vi granskar framtidens teknik. Vi grillar experter och kommer med förslag hur vi tycker saker borde lösas. Vi visar att även vi kan tänka.

Ungefär så ... varje elev skapar en egen blogg, vlogg eller youtube kanal där hen dokumenterar sitt lärande, sina insikter och för in material hen hittar på nätet. På så vis kan vi nå ut även utanför klassrummets fyra väggar. Det här är samtidigt deras bedömning. Inga prov. Inga läxor. Bara att visa att man klarar av att engagera sig och tänka själv. Vi läser nyheter, ser på film, lyssnar på gästföreläsare, diskuterar, analyserar och argumenterar.

För några dagar sedan hörde jag tre elever diskutera ämnet. Och de lät väldigt intresserade ... så jag väntar och hoppas att jag skulle få möjlighet att få omsätta mina tankar i handling. Det skulle vara så intressant!

Rädda världen 1

Jag är för tillfället in och svänger på högstadiet igen. Denna gång bara för en kortare period.

I torsdags deltog jag i vårens föräldramöte och presenterade ett nytt tillvalsämne som jag skapat. Det heter rätt och slätt "Rädda världen". Jag skulle gärna vilja låta dig följa med i mina tankar kring behovet av ett nytt skolämne.

Det började för flera år sedan när min vän Erika bosatte sig på Bali. Jag har aldrig varit på Bali, men det verkar vara ett paradis för "fria själar". En dag träffade Erika en svensk kvinna som hade tagit sina barn i lågstadieåldern och bosatt sig på Bali. -Men hur tänker ni kring skolan? kunde inte Erika låta bli att fråga. Kvinnan hade gett henne ett väldigt intressant svar. -"Vi lär oss samma sak hela tiden i skolan, år ut och år in. Och ändå växer bara problemen i världen. Genom att undervisa mina barn själv, låta dem vara med och uppleva nya saker, ger jag dem andra verktyg än vad vi själva fick. Det kanske hjälper. Kanske de kan påverka på ett annat sätt."

Först tyckte jag det lät som en besynnerlig tanke, som visserligen tilltalade mig i teorin, men som jag tyckte kunde vara svår att omvandla i praktiken.

Så gick det en tid och jag började jobba som lärare i högstadiet. Samtidigt började jag oroa mig mer och mer för miljön och vårt samhälle. Kanske fick jag plötsligt bara upp ögonen för saker jag tidigare bara blundat för, men nu såg jag ständigt rapporter om hur många problem vi och våra barn faktiskt behöver lösa för att rädda världen. Så jag började sitta och iaktta högstadiet. Jag lyssnade och jag funderade. Och jag kom fram till att miljöproblemen sällan lyfts upp på bordet och att få ämnen ger konkreta verktyg till att lösa dem. Miljöproblemen ges inte utrymme för alla har så fullt upp med att hinna lära ut det som vi är vana vid att lära ut.  Jag kom fram till att många av dagens ungdomar blundar lika mycket som vi vuxna, samtidigt som jag såg att när de blir medvetna agerar de på ett helt annat sätt än vi.

Så kom jag över en rapport skriven av Kramming och Ojala där de kom fram till ungdomar som ser klimathotet som ett problem, men ändå har en god framtidstro -de mår allra bäst.

Och det var då jag bestämde mig att jag så gärna skulle vilja skapa ett skolämne där ungdomarna blir medvetna om den situation de och världen befinner sig i samtidigt som de får verktygen till att agera. Jag vill ge dem känslan av att kunna påverka, att de spelar roll, att de har en mening och en betydelse. Att små, vardagliga handlingar räknas.

Så jag skrev ihop ett läroämne, som idag är godkänt i högstadiets läroplan. Nu fattas bara eleverna. Och jag väntar och ser om någon vill rädda världen med mig. Det är så spännande! För att det skall gå vidare behövs ett antal elever som läser detta heller än har extra gymnastik, startar UF-företag, bakar bullar eller har metallslöjd. Det är en utmaning, det är det!

I nästa inlägg tänkte jag berätta om vad Rädda världen konkret går ut på. Hej, hej tills dess!