fredag 31 januari 2020

Dags att så paprikor ( och tomater)


I januari brukar jag alltid så mina paprikor. Nu kanske den uppmärksamme noterar att det minsann inte är några paprikaplantor som syns på bilden utan tomatplantor. Så är det, paprikorna har inte börjat synas än, eftersom de tar längre tid på sig.

Det är faktiskt rätt tidigt att så tomater i januari, men jag brukar alltid så första sådden nu. De här plantorna är mina "håll tummarna-plantor". Dessa plantor planterar jag ut rätt tidigt i växthuset och så klarar de sig om de klarar sig. Det beror på våren och försommaren och då får jag tidiga tomater. Men skulle de frysa bort så har jag tomatplantor från senare sådder som jag kan byta ut dem mot. Dessutom har jag det ganska svalt där jag driver upp mina plantor så de växer rätt långsamt.

I år är faktiskt första året som jag inte överhuvudtaget har köpt några tomat- eller paprikafrön. Man kan säga att jag nu är helt självhushållande gällande dessa frön. Alla frön är från mina tidigare plantor + en ny paprikasort där jag fick några frön av en vän.

I år tänker jag även satsa på färre sorter. Lika många plantor, men bara av sådana som jag tycker har gett bra avkastning och som vi tycker väldigt mycket om. I år blir det inte mångfald av sorter utan förhoppningsvis mängd av favoriter. 

tisdag 28 januari 2020

En Emoji i havet

Detta bildexempel finns med endast i
folkdanande syfte

Klimatförändringen har fått många att granska sina levnadsvanor. Många har kanske ätit kött mer sällan, börjat använda kollektivtrafik oftare eller låtit bli att göra en viss flygresa till utlandet. Men hur många har insett att det gäller att låta bli att se på kattvideor mer än nödvändigt?

Så börjar en artikel från Yle som i våras delades bland mina FB-vänner. Hela artikeln kan du läsa här. Fast för att spara el kanske du inte borde göra det ...


Enligt olika bedömningar så ger IT-branschen för tillfället enligt artikeln upphov till 3-4 % av hela världens koldioxidutsläpp, när flygtrafiken står för cirka 2 %. När du klickar igång en video i din mobil, surfar på sociala medier, gör en Google-sökning eller skickar e-post så aktiveras ett datacenter någonstans i världen. De här centren förbrukar massvis med el och det går också åt energi för att kyla dem.

I samband med att artikeln diskuterades i mitt FB-flöde undrade en vän i sin kommentar hur mycket energi det månne går åt till alla "tummen upp" som skickas runt världen i tid och otid. Jag har lämnat att tänka på den här kommentaren och driver numera min familj till vansinne. För jag tycker faktiskt att vi borde minska på alla "onödiga" emojis och ord. Mina barn tycker det här är som en droppe i havet och kanske är det så. Men samtidigt tror jag att allt det lilla "oväsenliga" som alla gör de facto blir enormt när man lägger ihop det.

1) Jag har meddelat min familj och mina vänner att jag inte vill att de på mina meddelande på Whats app svarar med ett ok eller tummen upp. Visst behövs det ibland, men i 80 % av fallen funkar det helt bra utan. Man behöver inte ha sista ordet genom en emoji.

2) Jag är inte imbecill och lämnar att oförstående stirra på deras meddelande om det innehåller ett stavfel. Skriver man "Det skal jag göra" behöver man inte skicka ett skicka ett nytt meddelande med *skall

3) Om jag får meddelandet "Kom ihåg att köpa kattmat 💓" betyder det inte att jag a) glömmer om jag inte svarar med "Ja" eller b) är en oromantisk kärring om jag inte skickar ett 💓 tillbaka.

Ja, ni förstår vad jag menar ... Det är så mycket jag syndar med på nätet. Mitt virtuella klimatavtryck är säkert enormt, så därför tänker jag pissa i havet och klaga på all onödig användning av emojis och onödiga meddelanden. Eller så har jag helt enkelt bara blivit medelålders ...



måndag 27 januari 2020

Världens enklaste fruktpåse

Det har ju blivit lite inne nu att köra med sin egen fruktpåse i affären. Då brukar folk sy sina egna fruktpåsar eller köpa en "hållbar" fruktpåse som de tar med sig om och om igen. Men jag har kommit på världens enklaste grej!

När du nästa gång köper t.ex. apelsiner eller avocados i nät så öppnar du försiktigt nätet och sparar det. Så tar du en smal repstump (t.ex. ett kort skosnöre eller dylikt) och trär det genom öglorna i öppningen. Vips kan du enkelt öppna och sluta påsen. Vill du göra det mer proffsigt kan du t.ex. sätta en dragsko på bandet.

Det fina med påsen är att den färdigt har en lapp som du kan klistra din lapp från vågen på. Om och om igen. Vill du vara på säkra sidan kan du strecka över ean-koden på påsen innan du använder den första gången.

Smart va?

Tycker du även detta enkla knep känns för övermäktigt i ditt liv kan du undvika fruktpåsen även på följande sätt:

1) Förstå att t.ex. vitkål och bananer inte behöver någon påse

2) Plocka alla dina äpplen direkt på vågen, väg dem, sätt lappen på ett och när kassörskan ser dina äpplen komma rullande på bandet med 1 lapp på, kommer hon INTE att tro att du har glömt att väga alla de andra. Tro mig, jag har testat!

torsdag 23 januari 2020

Mina favoriter på FB

Roliga och intressanta sidor och grupper på FB är man väl alltid intresserad av? Här kommer de som jag läser flitigast för tillfället. Har du några som du gärna tipsar mig om?


  • Bortom Ekorrhjulet
  • Köpfritt år 2020
  • Farbror Gröns trädgårdsland
  • Självhushållning i Österbotten
  • Minska matsvinnet och konsumtionen
  • Att leva det levande livet
  • Klimatklubben 
  • Bokashi 
  • Köpstopp 
  • Hållbar livsstil i Svenskfinland

tisdag 21 januari 2020

Det finns gurkor och gurkor

En god gurka
För en tid sedan avslöjade en gurkodlare en hemlighet. Ni vet, i affären finns det gurkor i lösa plastpåsar och så finns de gurkor i tighta plastfodral. I de tighta plastfodralen värms de upp lite för att plasten skall "krympa ihop" och det gör att gurkorna inte mår lika bra och blir lika goda. Om det stämmer vet jag inte, men så lyder gurkodlarens ord.

Så tänk på det nästa gång du köper en gurka. Om du inte kan vänta till sommaren : )

måndag 20 januari 2020

Miljövänliga tandborstar

Jag känner att mina inlägg har varit lite ödesmättade på sista tiden och därför varvar jag med ett glädjens budskap. Det har kommit miljövänliga tandborstar! Där allt är av återvunnet plast och förpackningen är av kartong. Vi har använt dem sedan oktober och de funkar lika bra som "vanliga". Passar inredningsmässigt in i nästan vilket badrum som helst. Hittas i vanliga affärer.

söndag 19 januari 2020

Farmor, kineserna och klimatet

Farmor och jag på den tiden när
man satte likhetstecken mellan frisk
och trind. 
Vid julbordet överraskade min far mig med att plötsligt säga -Den här klimatförändringen är nog på riktigt ...
Tidigare har han skojat bort det typ med att -Jag har läst i Illustrerad vetenskap att kanske en ny istid är på kommande och då vet man ju inte om en uppvärmning av jorden kan motverka denna istid ... Det var julafton och vi började prata om annat än överhängande klimatkatastrofer, men några dagar senare när jag hälsade på frågade jag försynt om han efter att han konstaterat det tänkt sig att han kanske skulle ändra på hur han lever. Och så gav han mig det svaret som jag är så innerligt trött på
-Vad spelar de för roll vad jag gör när vi har alla kineser som lever som de gör?

För det första är det inte schysst att skylla på kineserna och deras påstådda klimatavtryck. De är betydligt fler än vi och om vi delar ut Kinas koldioxidutsläpp på antalet kineser kontra Finlands koldioxidutsläpp på antalet finländare så får vi nog gå och dra något gammalt över oss. Dessutom består Kinas koldioxidutsläpp mycket av saker som produceras för att VI konsumerar det. Hur mycket av det som vi köper på Wish, Ebay och den vanliga affären hemma i stan tror du produceras i Kina och övriga Asien? Borde inte vi ta skulden för det?

För det andra kan man faktiskt välja att strunta i kineserna och tänka på hurudan människa man själv vill vara i relation till miljön och klimatet. Låt mig göra ett långt tankehopp till min farmor och början av 90-talet.

När min farmor blev sjuk hade hon inte så många personer som kunde komma och hälsa på henne. Mina två yngsta barn var rätt små och jag åkte som en skottspole mellan hemmet, jobbet, sjukhuset och åldringsvården. Ibland grät jag när jag kom ut från hennes rum. Dels förstås för att jag var ledsen att förlora henne bit för bit, men även för att det var så himla tungt att hinna finnas till. Men aldrig en gång hade jag tänkt att backa, göra mindre. För innan farmor och farfar blev sjuka och dog hade jag lovat mig själv att jag skulle satsa den sista tiden på dem. För jag ville ALDRIG efteråt tvingas leva med dåligt samvete över att jag inte gjorde vad jag kunde. Så jag fanns där, och där, och där och där ända tills jag såg livet rinna ut ur hennes ögon. Och det är jag så oerhört glad för idag. Jag känner att mitt samvete på den punkten är helt rent och det är en skön känsla.

På samma sätt är det med miljön. Klart jag inte är dum. Klart jag ofta tänker att vad spelar det för roll att jag sitter här och "flygstrejkar" när många andra flyger upp sina bonuspoäng. Men jag har gjort samma val här. Om det skiter sig, vill jag kunna känna att jag åtminstone försökte trots att jag inte var perfekt. Om mina barn får klimatlida när det blir äldre vill jag att de skall minnas en mamma som inte knyckte på axlarna och fortsatte som vanligt. Jag vägrar att mina eventuella barnbarn skall se mig som en ignorant, d.v.s. en person som levde i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet, som fick all information om att en miljökollaps var på väg, men inte brydde sig.

Jag hoppas att jag har fel, men OM det skiter sig, vill jag faktiskt känna att jag försökte

fredag 17 januari 2020

God, vegansk soppa

Tidigare publicerade jag ju en del köttfria recept här på bloggen. Du hittar dem om du söker i bloggen på "Köttfri måndag". Nu är det fredag, men jag lägger ändå upp ett recept på en vegansk soppa som jag testade i veckan och som mer eller mindre föll alla i smaken. Smaklig måltid!

1 gul lök
2 finhackade vitlöksklyftor
2 msk riven färsk ingefära
800 g tärnad batat
2 tsk spiskummin
1 tsk kanel
1 dl röda linser
½ tsk gurkmeja
1 burk krossade tomater
1 liter vatten
3 tärningar grönsaksbuljong
½-1 dl jordnötssmör
salt och peppar

1. Fräs lök, vitlök och ingefära
2. Låt bataten fräsa med en stund
3. Rör ner allt utom jordnötssmöret.
4. Låt koka 30-40 minuter tills bataten är mjuk
5. Klicka i jordnötssmöret och mixa soppan slät
6. Salta och peppra.

Lev mer på FB

Ha ha, nej jag uppmanar er inte att leva mer i den virtuella världen. Tvärt om! Det jag vill få sagt med rubriken ovan är att det nu på FB finns en sida som heter Lev mer på mindre. Där länkar jag till alla inlägg på bloggen. Så tycker du det är enklare att hänga där så kan du joina!

tisdag 14 januari 2020

Fjolårets stora insikt

Trots att mitt beslut att jobba mindre och leva mer har gjort att mina stressnivåer har sjunkit till nästan noll, att min kropp är i en form som den inte varit i på länge och att jag märker att min omgivning (mina barn, mitt äktenskap, mina vänner, min hund) mår bra av att jag tagit mig tid till annat än jobb har jag ofta haft den gnagande känslan av att jag inte gjort rätt för mig. Att jag är lat. Att jag underpresterar. Att jag upplevs som oseriös. Jag har ofta tyckt att det är svårt när folk frågar mig vad jag gör nu för tiden.

Trots att jag odlar mycket, har dragit ner på mitt flygande väldigt mycket, äter vegetariskt (ja oftast veganskt) och nästan endast köper begagnade prylar känner jag ofta att jag gör för lite med tanke på miljön och klimatet.

Men så fick jag som en blixt från klar himmel en insikt som fick mig att tänka om. Det var när jag tillsammans med flickorna satt på bio och kollade filmen Grindelwalds brott. Nu minns jag inte handlingen exakt, men mot slutet av filmen hade trollkarlarna, häxorna och andra magiska varelser krismöte och en av dem uttrycker att mugglarna (de människor som saknar magiska förmågor och inte känner til den magiska världen eller magins hemligheter)  håller på och förstör världen, eftersom de så starkt eftersträvar pengar och makt.

Och då lämnade jag att stirra rakt fram på bioduken för just då förstod jag att ju mindre jag jobbar, desto bättre är det för världen. När jag mår bra orkar jag engagera mig mer i miljön och i andra, när jag jobbar mindre hinner jag tänka och förstå, när jag jobbar mindre (och framför allt hemifrån) kör jag mindre bil, när jag jobbar mindre får jag mindre pengar och konsumerar mindre. När jag jobbar mindre kan jag förhoppningsvis inspirera andra att även jobba mindre. Ja, ni förstår.

Och det var då det liksom svängde. Efter den dagen känns det inte alls problematiskt när någon frågar vad jag gör. Då svarar jag oftast vad jag håller på med för tillfället, med tillägget -Men egentligen jobbar jag rätt lite. För nu känns det som att jag inte bara gör det för min skull. Jag gör det för något mycket större. Och det har släppt så enormt mycket av min självupplevda skuld över att vara lat så ni kan inte tro.

Jag jobbar lite - för miljöns skull! Och för min egen ...

söndag 12 januari 2020

Årets nyhet: Hydroponisk odling

 En annan sak som jag länge behärskat i teorin, men aldrig testat i praktiken är hydroponisk odling. D.v.s. att odla inomhus i enbart näringsvatten. Men nu tänkte jag ge det ett försök. Hydroponisk odling kan man göra på många sätt och det kan vara en riktig prylsport, men jag tänkte försöka göra det så enkelt och billigt som möjligt. Annars känner jag att det tar mer än det ger, med tanke på plånbok och miljö.

Man kan i princip odla vad som helst, med hjälp av hydroponisk odling, men det som jag främst är ute efter är att odla sallat. Dels för att den inte är så krävande, inte behöver så mycket näring och att man kan skörda rätt fort. Dessutom skulle det vara så oerhört lyxigt att få fräsch sallad direkt ur källaren.

Vill du läsa mer om hydroponisk odling finns det mycket att läsa på nätet. De flesta som skriver om hydroponisk odling, säljer ju också olika system, så kom ihåg att det finns många olika sätt att odla på. En "opartisk" text om hydroponisk odling hittar du här.  Niklas Hjelm som artikeln handlar om har skrivit boken "Hydroponisk odling: Köksträdgård utan jord". Det är den enda bok jag läst och som fick mig att testa på. Nedan visar jag mitt system, så får vi se om några veckor om det funkar. 
En helt vanlig plastlåda som rymmer minst 10 l vatten. Livsmedelsgodkänd.
Helst inte genomskinlig. I locket har vi fällt ner nätkorgar i plast som vi
har tagit från sallatskrukor som vi köpt i affären. Dessutom gjorde vi ett hål där vi enkelt kan fylla på vatten.
I krukorna har vi satt odlingskuber av stenull (finns olika alternativ) som vi har beställt från Supragarden. Det är allt som behövs. Ja och så vanliga sallatsfrön som du pillar ner i odlingskuberna. 
Så här ser det ut under locket. Nu är det bara att se till att vattnet når upp till ungefär 2/3 av krukorna. Det skall vara en luftspalt mellan lock och vatten. Sedan när rötterna börjar komma ut genom nätkrukorna behöver luftspalten vara på rötterna så att övre delen av rötterna behöver få luft, medan största delen av rötterna söker sig ner i vatten och drar i sig näring. 

Så behöver man lite näring. Först hade jag tänkt att jag kunde använda guldvatten eller lakvatten, men för att det skall vara möjligt så behöver man syresätta vattnet. Och det gör jag ju inte i mitt enkla system. Det vanligaste är att man köper hem näringen i flaskor och det system som jag hade varit och kolla på tidigare så använde sig av näring i tre olika 1 liters flaskor. T.ex. här hittar du näring i Finland. Men när jag kollade runt lite, hittade jag ett ställe som sålde näring i pulver som man blandar i vätskan. Det känns ju smidigt att få hem, eftersom det nästan inte väger någonting och bra när man bara vill testa om det är något som man vill fortsätta med. Dessa näringspulver köpte jag här. 

Vi hade ett överlopps lysrör med LED från när vi byggde om i garaget så det får
fungera som belysning. Jag har mina odlingslådor i källaren där det är rätt svalt och sätter lampan på timer.
Hyllan som lådorna står på är vitmålade så ljuset reflekteras bra.
Ett minus med lådorna är att det är rätt genomskinliga, vilket kan leda till
att det växer alger i lådorna. Om så blir problemet kommer jag helt enkelt att klä in dem på något sätt.

Nu får de står där och sköta sig själv har jag tänkt. Får väl fylla på med lite vatten och näring efter någon vecka.

Som bonus hittade jag en vacker gammal pall i uthuset. Den får fungera som ståplats
när jag skall titta till mina odlingar.
Jag återkommer om någon vecka med rapport om detta är för enkelt för att vara sant ...


torsdag 9 januari 2020

Min köpstopp-turné

Förra hösten höll jag en föreläsning kring köpstopp i Jakobstad. Föreläsningen drog en hel del publik och var väldigt rolig att hålla. Mer än hälften av deltagarna meddelade att de efter föreläsningen skulle inleda ett köpstopp :)

Jag tänkte att det skulle vara kul och kännas meningsfult att nå ut till fler och därför sände jag ut lite info till andra arrangörer. Här är vad jag skrev om föreläsningen:


Det här är kvällen för dig som vill inspireras till att shoppa mindre. Ja, kanske till och med utmana dig själv med ett kortare eller längre köpstopp. Under kvällen utmanas ditt tankesätt kring konsumtion. Varför köper vi så mycket grejer? Hurudant är mitt köpbeteende? Men kvällen ger även många praktiska tips och idéer för hur din konsumtion enkelt kan minska. Maria Österåker utmanade sig ifjol med att endast få köpa sju nya klädesplagg. Hon klarade sig på två. Med åren har medveten konsumtion blivit en livsstil och idag är hon en omtyckt föreläsare kring vår tids shoppingsjuka. Under kvällen gräver hon djupare in i vår relation till prylar, kläder, resor, presenter, mat och inredning. Välkommen med!
Vill du komma och lyssna är följande platser inbokade. Och råkar du inte bo här får du gärna kontakta någon arrangör nära dig och be dem ta kontakt med mig. Kanske vi ses?


Köpstopp Kronoby MI (Kronoby folkhögskola) 22.1
Köpstopp Malax VI (Korsnäs UF) 23.1
Köpstopp Ruth-Marthaförening (Korsholms kulturhus) 22.2 
Köpstopp Vörå  VI (Norrvalla) 18.3




tisdag 7 januari 2020

Skapa jord med bokashi

Man fyller sin Bokashi-hink max en gång per
dag, packar till innehållet och efter varje gång strör man
över lite Bokashi-strö. Plus sätter på ett lufttätt lock. 
Nu så här efteråt kan jag tänka att jag har varit en Bokashi-akademiker. Ni vet en sådan som vet exakt hur man skall göra något i teorin, men aldrig har testat i praktiken. För trots att jag i min senaste bok har skrivit om att kompostera sitt matavfall med Bokashi-metoden, har jag inte testat det i praktiken. Det har helt enkelt inte blivit av. Men så tröttnade jag på våra skålar med matrester på diskbänken. Skålarna som ingen orkade gå ut med till kallkomposten. Och så slutade jag tänka att jag skulle bygga ett eget Bokashisystem, göra mitt eget kli, odla mina egna mikrober ... utan önskade mig helt kallt ett färdigt kit till födelsedag. Man får ibland se sig besegrad och inse att man blir tvungen att gå den enkla vägen om det skall bli något alls av färden.

Nu har jag testat Bokashi i en månad och det går jättebra! I princip kan man ju säga att Bokashi är att fermentera sitt matavfall och förbereda det inför att bli till jord. Du får ingen jord i dina hinkar, men när du sedan gräver ner ditt fermenterade avfall i din odlingsjord, tar det inte lång tid innan det förmultnar och blir till kanonnäring till dina grödor. Vill du läsa om Bokashi kan du enkelt göra det här. Och tycker du om att gå med i FB-grupper där allt från smått till stort gällande ett visst ämne diskuteras så nog tusan finns det en Bokashi grupp du kan gå med i. Vill du bygga en egen Bokashi-hink hittar du instruktioner här. Annars finns de på rätt många ställen nu för tiden. Jag köpte vår i vår stora matvaruaffär.

Jag var rädd för att vår Bokashi-hink inte skulle räcka till, eftersom vi är 4 ½ person, äter massor av frukt och grönsaker och att det dessutom har varit storhelg. Man har nämligen två hinkar som man alternerar mellan och när en hink är full skall den vila inomhus i två veckor, medan man fyller på följande. Men det blev riktigt perfekt med tiden. Ungefär två veckor tar det för oss att fylla hinken. När hinken är full vilar den i vår uppvärmda källare. Därefter häller jag det i en stor tunna utomhus. Samtidigt passar jag på att hälla lite jord över blandningen. Tunnan har ett lock, men det är inte lufttätt. Det händer ju inte så mycket i tunnan nu på vintern, men tanken är att den senare i vår skall få omvandlas till jord som jag kan gräva ner.

I Bokashi-hinken bildas det även lakvatten som man skall tömma bort någon gång i veckan. Detta för att undvika lukt. Detta lakvatten lär vara mumma för växterna, så jag brukar använda det när jag vattnar mina blommor. Har jag mycket ger jag bort det till mamma och svärmor. Men mina planer är att jag skall köpa en påse ekologiskt grillkol och ladda kolen med lakvattnet. På så vis får jag biokol som jag skall gräva ner samtidigt som jag gräver ner mina tomatplantor. Detta kol avger sedan näring under en lång period av sommaren. Eftersom jag odlar i sand kan jag tänka mig att detta är guld värt.

Så med hjälp av mina Bokashi-hinkar får jag 1) Jord, 2) Näringslösning och 3) Biokol. Men det allra bästa är att ingen längre behöver gå ut med komposten! Fem stjärnor av fem för min Bokashi-hink!

Lakvatten som töms ur hinken ibland

måndag 6 januari 2020

Tips på föreläsning, podd och blogg!

Jag har en podd som jag tycker mycket om. Den heter "Bortom ekorrhjulet". I den podden finns det ett avsnitt som jag lyssnat på flera gånger, eftersom det är så bra! Det är avsnitt 39, heter "Ekonomiskt fri -vägen dit och livet efter" och ges av Oskar och Maribel med bloggen Enkel boning. 

De har även skrivit en bok som heter "Ut ur ekorrhjulet, så blir du ekonomiskt fri", men den har jag inte ännu läst så jag kan inte uttala mig om den.

Hur som helst ... jag blev så glad när jag såg att Oskar och Maribel kommer att hålla föreläsningen "Bättre liv till halva priset" på Korsholms vuxeninstitut nu i vår. 15 km från där jag bor! Gissa vem som är anmäld! Har du möjlighet tycker jag du skall komma och lyssna. Jag tror det kommer att bli jättebra och inspirerande!

söndag 5 januari 2020

Ordning på pengarna

I år tänkte både jag och Jenk försöka att jobba rätt lite, vilket kommer att innebära att vi kommer att sänka våra inkomster märkbart. För att hålla koll på vart pengarna går har vi laddat ner en app som heter 1Money. Här kan man busenkelt kategorisera sina utgifter så att man får ett hum om vart pengarna går. Väldigt intressant!

Jag tänkte när jag började nu i januari att jag skulle försöka klara mig kring en tusenlapp, men nu har det gått fem dagar och jag är uppe i över 800 € så det lär nog bli lite svårt ... I och för sig varierar det ju rätt mycket från månad till månad med tanke på när de större fakturorna dimper ner.

Jag har faktiskt aldrig använt en sådan här app tidigare, eftersom jag aldrig har upplevt att jag är en slösa eller lever över mina tillgångar. Men när man faktiskt får ner det så här i detalj är det som sagt väldigt intressant. Och man tänker faktiskt på sina inköp på ett helt annat sätt. Redan när man står där i affären, ser man framför sig vilken kategori man kommer att sätta inköpet i och hur den summan då kommer att stiga.  Och jag kan tänka mig att man får fram rätt bra diskussioner i familjen och med sig själv. T.ex. är det värt 44 € / månad att jag får titta på tv och Netflix samt lyssna på Spotify?

Både jag och Jenk är väldigt tävlingsinriktade, vilket jag kan tänka mig att resulterar i att varje månad skall kostnaderna sänkas, ha ha. Få se var det här slutar ...

torsdag 2 januari 2020

Tänk hälften

Nytt år, nya möjligheter. Jag hoppas vi är många som känner att det här är året när vi skall göra ÄNNU mera gott för miljön och klimatet. Så känner jag i alla fall ...

Det kan ju kännas lite motigt att komma igång, men jag har kommit på ett jätteenkelt sätt att sparka igång sina insatser -man tänker hälften! Och så är man på nolltid exempelvis dubbelt så miljömedveten som innan! Dessutom sparar du ofta en slant på detta, vilket gör att du kan jobba mindre, klimatkompensera mer, unna dig fler roliga upplevelser, investera vettigare eller vad du brukar använda dina pengar till. Denna princip kan man applicera på väldigt många områden i livet, men låt mig ge dig några exempel på hur vi gjort.

1) Vi tog tag i vår sopsortering och började plocka ut plastförpackningar och kartongförpackningar ur vår sophink. De här sparar vi ihop och tar till återvinningen samtidigt som vi veckohandlar. Bra för miljön!! Resultatet blev naturligtvis även att vi fick mindre mängd sopor som behöver hämtas med sopbil. Vi kunde gå från sophämtning två gånger i månaden till en gång i månaden. Hälften färre kilometer som sopbilen kör till oss (tjohoo ropar naturen) och halva sopavgiften (ka-ching). Hur enkelt som helst! Matresterna återvinner vi till ägg, med våra hönor som mellanhand och fruktskal och dylikt återvinner vi till matjord, med vår bokashihink som mellanhand (mer om det i ett annat inlägg)

2) Som du ser på bilden ovan har vi konstaterat att vi ser lika bra i vårt skafferi om vi har en lampa i lampkonsolen som tre lampor i lampkonsolen. Tadaa! 2/3 mer miljövänliga i ett nafs. I badrummet har vi två led-lampor av sex som funkar. Funkar finfint!

3) Jag har vant mitt hår att tvättas endast en gång i veckan (istället för tidigare 2-3 gånger). Mindre mängd schampoo och vatten som går åt. Mindre mängd kemikalier i mig och i vårt vatten.

4) Godis har ett väldigt stort klimatavtryck. Synd, eftersom det är så hälsosamt ... NOT! Men att helt sluta med godis är rätt svårt. Åtminstone för många av oss. Men du kan ju testa att istället för att sluta köpa godis köper du hälften mindre.

5) Du spolar endast varannan gång du har varit och kissat. : )

6) Du halverar tabletten till diskmaskinen. Rent varje gång ändå. Jag lovar. Och du har släppt ut hälften mindre kemikalier i vattnet.

Ja, som du märker det finns hur mycket som helst man kan göra när man börjar "tänka hälften". Testa!