tisdag 24 februari 2015

Dåtidens tystnad

Igår var jag ute och lallade omkring för mig själv. Satte mig ner på en sten. Slöt ögonen och lyssnade. Jag hörde en fågel, trafikljud och en motorsåg. Plötsligt slog det mig att det förr i världen måste ha varit väldigt tyst. Tänk vad många ljud som inte fanns! Vad skönt med måste ha varit för själen.

11 kommentarer:

  1. - Just en sån tystnad har jag lyckan att ha omkring mej.
    Gläds varje dag över att kunna sitta på farstubron och lyssna på naturens egna ljud.
    Ibland råder en sån tystnad att man endast hör sitt eget hjärtas slag...
    Hälsningar / Anneli
    - Som gläds åt att ha hittat hit till din blogg ,där många tänkvärda saker finns att läsa och ta till sej !

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lyckans du! Vi bor ju även på landet så vårt trafikljud är rätt sparsamt, men ändå är det ofta det man hör när man sätter sig ner.

      Och vad roligt att ha dig här!

      Radera
  2. Det är väl med oljuden omkring oss, att vi blir så vana att vi inte märker dem förrön de plötsligt försvinner, som när jag stänger av min brummande köksfäkt... Eller när ventilationen plötsligt tystnar i en byggnad. Undrar hur mycket alla ljud höjer vår stressnivå till en permanent högre nivå ochvad det då gör med vårt allmänna välbefinnande..?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, inte tror jag ju vi blir lugnare av dem om vi säger så. Å andra sidan blir ju en del skogstokiga när de kommer till en plats som är tyst. Åtminstone i början.

      Radera
  3. När jag tog med mig några tjejkompisar till mitt nyinköpta hus på landet vet jag inte hur många gånger under helgen de kommenterade att det var så tyst. Efter att ha bott i storstaden i många år och så ut på landet utanför en mindre stad på glesbygden blir kontrasten slående. Så otroligt skönt. Jag känner ju direkt hur jag går ner i varv när jag svänger in på parkeringen vid huset, går ur, drar in frisk luft. Och njuter av tystnaden

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det skönt med ett eget paradis? Och jag märker direkt hur min puls går upp när jag kommer till storstan. Jag går t.ex. mycket snabbare.

      Radera
  4. Visst är det så! Min mormor säger ibland att hon tycker att det verkar vara så jobbigt att vara ung nu. Alla affärer, hela internet som hon inte förstår överhuvudtaget, alla val och inte minst alla ljud. Hon växte upp på bondgård utan el och rinnande vatten. Det ger perspektiv att prata med henne ibland när världen känns för tokig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, ibland tänker jag att det är alla våra val som gör oss så otåliga och stressade. För mycket och för lite skämmer allt, som min farmor brukade säga.

      Radera
  5. När jag går ut på gårdsplanen tänker jag, vad tomt det är här. Tänk förr, de var folk och djur på varje gård. Det var folk ute på åkern och i skogen. Jag har 3 gårdar runt om våran gård och ser jag grannarna 1 gång i veckan blir jag förvånad och tycker att jag ser dem "ofta". Ingen är ju hemma idag för alla jobbar ju borta. Jag tycker de är så tråkigt, därför vänder jag trenden och flyttar in nya djur för varje år och vägrar åka och jobba.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Heja på dig och dina djur! Jag har inte tänkt på det men du har rätt. Tänk vad sorgligt att våra marker inte längre får känna av livet i djuren.

      Radera
  6. Hej! Jag är kroniskt beroende av stunder med tystnad, lugn och ro. Min själ blir väldigt orolig om den inte får tanka mellan varven. Det som behövs är lugn och ro och då blir det balans i kroppen igen. Jag känner mig rik bor mitt i naturen med vatten som granne:) rik på tystnad och fattig på ägodelar men nöjd med livet!

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.