Golvet i växthuset fixas till

Jag och Jenk har varit lediga tillsammans någon vecka nu, men det är inte därför jag ligger i halmen och ler inbjudande. (Tänk att man skall se så otroligt konstig ut när man försöker ta en selfie). Man skulle nästan kunna tro att jag är med i en skräckfilm och att någon har försökt kapa av mitt huvud med en pianotråd. Eller kanske två pianotrådar till och med.

Nej, jag ligger och leker sällskapsdam

Vi håller nämligen på och förbereder golvet i vårt nya växthus. Som ni ser har ogräset trivts rejält bra i vårsolens värme och eftersom vi tänker odla direkt i jorden måste det bort. Så vi gräver och gräver.

Vi är lite olika jag och Jenk när det kommer till att utföra tunga och tråkiga sysslor. För mig spelar det inte någon roll att det tar lång tid, bara jag inte lider medan jag jobbar (d.v.s.har fööör tråkigt eller tycker det är fööör tungt). Gärna delar jag upp jobbet på många dagar. Jenk sätter däremot igång och tar i för kung och fosterland. Han pustar och stånkar och stönar. Han tar nästan aldrig paus och så vips är det klart. Men låt mig säga så här ... det är inte jag som har opererats för diskbråck i familjen.

-Tycker du jag är lat? frågade jag Jenk. Och det som är bra med min man är att det tycker han aldrig. Han svarar istället att det inte spelar så stor roll så länge jag är hans sällskapsdam. Och det tycker jag passar mig bra. För det heter ju att allt blir mycket lättare när man gör det tillsammans. Så jag underlättar ju verkligen arbetet bara genom att vara med. 

Här ser ni då arbetsmyran i full gång. Direkt efter att vi grävt bort ogräset (jo, lite hjälpte jag ju till) rullade vi ut en halmbal som vi köpt på ....ta-ta-ta ...Findit! Vi tänkte inte ge ogräset en endaste extra sekund till att sprida sig igen. När vi nu sedan odlar tänkte vi bara gräva ett hål i halmen där plantan sätts ner.

Så nu väntar vi bara på varmare väder.