söndag 5 augusti 2012

Auch!

Så vad det dags för mig att få mitt livs första bistick - i skallen! Det var när jag råkade passera deras autobahn (deras väg in i kupan) som ett bi trasslade in sig i mitt hår. Jag med mitt vackra, tjocka hår med självlockar i naturlig färg hade väldiga problem med att få bort biet. Ja, det tog så länge så det hann förirra sig ner till min hårbotten och placera ett stick. Men jag skall inte klaga, dagen innan fick Jenk 34 bistick. Jo, han räknade.

Han gjorde misstaget att han endast var iförd boxershorts under bidräkten. Vi har skrutit med att vi har så snälla bin och många gånger brukar han vara dit utan bidräkt överhuvudtaget, men ett bi ramlade innanför handskarna och stack till. När de andra bina kände lukten av gift blev de som galna och gick till attack. Han påstod att han tyckte det var ganska kul, men själv tror jag nog att det var gränsen till hysteri som orsakade skrattsalvorna när han viftandes sprang över gräsmattan.

Men det gick bra. Lite ont i kroppen hade han några dagar och trött var han också. Det är lite spännande med bistick. Speciellt med det första skulle man kunna tänka sig, eftersom man inte vet hur man reagerar på bin, men varje bistick är speciellt. När vi pratat med gamla biodlare brukar de säga att efter 20 bistick på en säsong så blir man immun och märker knappt av det. Ja, man kan ju till och med sälja bistick / bigift och det sägs hjälpa för till exempel reuma. Det är hälsosamt med bistick! Men så finns det även biodlare som tvingats sluta för att de efter många år har blivit allergiska mot bin.

För några veckor sedan pratade vi med en biodlare som hade hållit på med bin i många, många år. Plötsligt fick han en allergisk reaktion, förlorade synen och hörseln och svällde upp över hela kroppen. Synen och hörseln fick han tillbaka och var nu helt återställd, men naturligtvis rädd för att bli stucken igen. Och läkare kliar sig i huvudet.. För en del blir allt mera immuna ju fler bistick de får medan andra personer för varje stick kommer närmare och närmare nivån när en allvarlig allergi bryter ut. Och man vet ju aldrig till vilken grupp man hör. Spännande!

2 kommentarer:

  1. Oj vilken dramatik! För några veckor sedan sprang jag hysterisk runt i trädgården i tron att det var ett bi som satt fast i håret på mig (inte bara 1 gång utan 2 ggr). Gissningsvis var det en blinning som tagit sikte på mig och trasslade in sig i mitt hår. Sedan läste jag att det är lika bra att ta död på ett bi som har trasslat in sig i håret, innan det tar sig in till svålen och sticker. Men med tanke på din mans erfarenhet så verkar det inte vara så smart kanske om man lockar andra bin till sig...
    Jo, det var bitillsyningsmannen som var här och kollade honungen och sa att det skulle röras i tre veckor. I dag, en knapp vecka senare, ringde en arg, besviken och uppgiven äkta make till mig på jobbet och sa att 80 kg honung var stenhård. Sedan dess har han fått hjälp och råd och humöret är bättre igen. Jag har kikat på honungen och jag har sett stelare honung än så. Hoppas att det blir bra i slutändan i alla fall. Alla är barn i början :-)
    Lycka till med självhushållningsmånaden!
    Ha det fint!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja oj, så kan det ju också gå. Det är först nu på tredje året (och efter massor av läsning) som vi (läs Jenk) börjar veta vad vi riktigt håller på med. Men det finns ju kunder som vill ha hård honung också, men de vill väl ofta ha honungen hård eftersom den inte vispats alls : )

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.