onsdag 30 november 2016

Att minska på mjölken

Vi har under lång tid gått in för att minska på mjölken. Orsakerna till detta är långt de samma som när det kommer till att äta mindre kött 1) Det är bättre för miljön, 2) Det är bättre för hälsan och

3) det är bättre med tanke på djuren. Människan behöver inte dricka mjölk. Men kalcium och benskörhet då? Låt mig säga så här ... vi dricker mest mjölk av alla här i Norden och det är här vi lider av benskörhet i allra högsta grad. Och kalcium finns i andra livsmedel än mjölk om det är det man är ute efter.

Hur som helst. Det första vi gjorde var att sluta dricka mjölk som måltidsdryck. Det var rätt enkelt. Det som för mig var betydligt svårare var att sluta använda mjölk i matlagningen. Av gammal vana använde jag matlagningsgrädde, vispgrädde och creme fraiche nästan varje dag. Ja, det skulle faktiskt behövas ett tvång för att jag skulle orka ta tag i saken. Tvånget kom i formen av en vegansk dotter, en gråtande mor och ett uppslitande gräl. Så talar vi inte mer om den saken ...

Och så började en ny era i den lata kockens liv. Och till min förvåning märkte jag att det inte alls var så svårt att även ersätta produkterna jag nämnde ovan. Tidigare hade jag inbillat mig att om man slutade med de "vanliga" inhemska produkterna skulle man vara tvungen att ersätta dem med importerade och onaturliga produkter. Men o så fel jag hade. För mig har den största hjälpen kommit i två inhemska produkter som heter Planti matlagningsgrädde baserad på havre (finns även i Sverige) och Yosa havrefraiche. Dessa produkter används precis på samma sätt som motsvarande mjölkprodukter och jag tycker att resultatet blir precis lika bra.

Yosa är dessutom ekologisk och innehållsförteckningen en fröjd för ögat. Planti innehåller en del
ingredienser som inte gör mig så glad, bland annat E472e och citronsyra. Usch och blä! Men användbar är den och det känns som jag måste göra en avvägning mellan naturen, djuren och mig i det här fallet.

Att vi sedan i väldigt många recept ersätter mjölken med Oatlys ekologiska havremjölk, gör även att vår mjölkkonsumtion har minskat rejält. Det blir faktiskt lika goda plättar med havremjölk! Testa! Det är sant!

Men som sagt, vill du minska på mjölken så rekommenderar jag verkligen att du först byter ut mjölken åtminstone vid en måltid mot vatten. Redan det gör jättestor skillnad. Sedan köper du en havrefraiche istället för creme fraiche och nästa sås du tillreder baserar du på en vegetabilisk matlagningsgrädde. Hur enkelt som helst.

Ps. Mjölkprodukter jag ännu inte kunnat avsluta är ost (ost, ost, ost) och gräddfilen till fredagschipsen.

måndag 21 november 2016

Maria läser* : Food Pharmacy

Det bästa betyget en bok kan få borde väl ändå vara att boken direkt förändrar läsarens tankevärld eller handlingsmönster? Med de kriterierna får boken Food Pharmacy av Lina Nertby Aurell & Mia Clase högsta betyg. Att den sedan är väldigt snygg (jag säger bara FÖRSÄTTSBLADET!!!), har matt papper och är lättläst sänker ju inte direkt betyget. Egentligen är innehållet inget revolutionerande i sig, men det är skrivet på ett sätt som gör det väldigt lättillgängligt och det innehåller fullt med guldkorn som man inte riktigt tänkt på, trots att man läst mycket inom ämnet tidigare. Boken innehåller även recept, men läs den inte som en receptbok. Så roliga recept är det inte. Köp den istället som en inspirationsbok. Gärna till någon som inte ännu är helt övertygad om att vi är vad vi äter.

Och jag brukar inte vara lättflörtad. Jag är verkligen inte en läsare som lätt drar på smilbanden eller till och med frustar till av ett litet skratt där jag ligger i soffan. Men jag säger bara, denna bok! Den är så rolig så jag faktiskt med glädje läser den från pärm till pärm. Och ja, det hördes faktiskt när jag fnissade till mellan varven. Jenk såg faktiskt lite chockad ut.

Lina & Mia driver den berömda bloggen med samma namn som boken -Food Pharmacy. Den har jag naturligtvis inte läst. Jag och bloggar ... har fullt upp med mig själv. Men jag tänkte faktiskt börja göra ett försök. För jag blev nästan lite platoniskt kär i Lina och Mia.

Så hur  har boken fått mig att ändra min tankevärld och mitt handlingsmönster? Här kommer några exempel.

1) Jag brukar krydda min morgonsmoothie med gurkmeja eftersom jag vet att det är ett av världens starkaste anti-inflammatoriska livsmedel. Efter att jag läste boken smakar mina morgonsmoothies som goda,små, kryddbombiga julkarameller. För jag lärde mig att även kanel är inflammationsdämpande och att den dessutom är full av antioxidanter, jättebra för tarmfloan och ökar insulinkänsligheten. Men det måste vara Ceylonkanel, inte vanlig billig.  Även kardemumma, ingefära och kryddnejlika har inhandlats och duttas ner i mina smoothies.

2) Jag köper stora påsar med avokado och äter dem betydligt mer ofta än tidigare. Jag har haft lite dåligt samvete för avokado för de ekologiska är så stenhårda och jag har många gånger tvingats kasta dem för att de helt enkelt inte mognar rätt. Och de konventionellt odlade är besprutade. I boken har Lina och Mia en lista över Dirty Dozen och Clean Fifteen, där den förstnämnda står för livsmedel som är väldigt hårt besprutade och som ofta även innehåller rester av giftet. Även Clean Fifteen (där avokadon hittas) är hårt besprutade, men har ändå lägre halt av kemikalier inne i "frukten". Jag känner mig inte nöjd med detta ... för giftet används ju ändå och trots att det inte är jag som lider av det är det någon annan, men om jag inte hittar ekologiska kan jag tillåta mig att köpa avokado ändå.

3) Tidigare har jag använt oliv- och rypsolja när jag steker, men det är inte bra. Den enda oljan som enligt boken fungerar att steka i, eftersom den tål en hög upphettning utan att omvandlas till skadliga ämnen, är kokosoljan. Så nu har jag investerat i ekologisk, smakneutral kokosolja till stekning. Funkar jättebra!

4) Jag har börjat ha ångest över att vi får i oss så mycket socker via pastan, riset och den varma potatisen. Hur jag skall lösa detta har jag ännu inte kommit på, men jag får väl klura på det en stund. Antingen kommer jag på en lösning eller så förtränger jag det.


LÄS BOKEN! Den är jättebra!

Ps1: Nu är klockan 10.15 och det är dags för frukost (trots att jag steg upp kl. 7.15). Precis som jag själv har tänkt förespråkar boken att man låter kroppen vila från mat under ett längre pass och för mig är det natten och morgonen. Nu skall jag göra min gröna smoothie. En grön smoothie belastar nämligen mina tarmar först efter några timmar, vilket gör att mina organ får vila några timmar till, trots att jag inte behöver vara hungrig. Perfekt!

Ps2: * Som ni kanske märker så har jag ändrat rubriken på mina bokinlägg från Boktipset till Maria läser. Boktipset kändes som att jag alltid skulle vara tvungen att skriva att boken var bra, men en del är ju inte det ... Men den här är det!

torsdag 17 november 2016

När morötterna spricker

När man vandrar omkring i min trädgård ser man spår av höstens misslyckade morotsskörd. Det var nämligen ovanligt många morötter som antingen spruckit eller förgrenat sig hejvilt. Det senare trodde jag kunde bero på stenig jord, men de här morötterna har vuxit i en väldigt porös odlingsbädd. Jag har även odlat morötter på två olika ställen och problemen har funnits på båda ställena om än det är värre på det ena än det andra. Så nu tänkte jag forska i lite vad det kan bero på. Häng med!


1) De har gödslats för kraftigt, vilket har gjort att de har vuxit ihjäl sig och spruckit. Nja ... då tycker jag att jag borde ha märkt något på blasten, men den har verkligen inte varit ovanlig grön och frodig. I odlingsbädden har det nästan varit tvärtom. Fast det som skulle tyda på detta är att de inte är goda. Morötter som fått mycket kväve så blir inte lika söta. Plus att för mycket gödsel kan leda till att de förgrenar sig. Är det månne det som är boven?

2) Jag har väntat för länge med att ta upp en sommarmorot. Det kan det faktiskt vara. Handen på hjärtat har jag inte riktigt koll på vilken sort jag sådde var. Sån är jag ...

3) Sprickor skall kunna bero på ojämn vattentillgång. Mycket möjligt. Var det en regnig sommar? Eller ovanligt torr? Jag minns faktiskt inte ... Sån är jag också. Sprickor kan också bero på att de får för mycket vatten på sensommaren/hösten. Som sagt, jag kommer inte ihåg. Sommarmorötter skall tydligen tas upp direkt om det blir en regnig höst. Jag brukar ta upp dem när de nästan fryser fast. Bäst att jag satsar på vintermorötter ...


Jag har nog säkert gjort alla fel förutom månne vid gallringen. Det kommer nya somrar då man förhoppningsvis är lite klokare. Andra förslag på vad jag har gjort fel?


onsdag 16 november 2016

Ny vegetarisk favorit - Härkis

Det här är en produkt som visserligen har funnits en tid i hyllorna i Finland, men vår familj har precis upptäckt den. Vi har ju nämligen haft Pulled havre som en klar favorit, men nu vete tusan vem som vinner ...

För om man gör en vegetarisk köttfärssås med Härkis, en skvätt rödvin och en bit rotselleri så blir det så gott, så gott. Och konsistens är verkligen bra på denna "köttersättning". Det är även mycket lättare att få tag i denna produkt än den efterfrågade Pulled havren. Jag har hört att denna produkt även finns i många "mindre butiker". Även Härkis har en lång hållbarhet och du kan ha din förpackning i kylskåpet i flera veckor.

I denna produkt är huvudingrediensen bondbönor, medan det är havren som är i fokus i pulled havre (svårt att räkna ut liksom). Den innehåller inte soja. Proteinhalten är lite lägre än i pulled havre, men med sina 17 g/100 g är den riktigt, riktigt bra. Eftersom förpackningen ståtar med en finska flaggan inbillar jag mig att det är en förhållandevis inhemsk produkt. Bondbönorna som används i produkten kommer från Finland, men hur det är med resten av ingredienserna t.ex. ärtproteinet förtäljer inte historien.

Men naturligtvis finns det nackdelar med Härkis. Jämför man den med pulled havre så innehåller Härkis fler tillsatsämnen; stabiliseringsmedlen E460 och E461, modifierad stärkelse och sockerkulör. Sådant låter ju inte trevligt. Fy!

Men summa summarum, vi diggar Härkis. Det är enkelt att ha en förpackning i kylskåpet ifall det är bråttom eller matinspirationen någon dag är slut.

Här kan du läsa mer om produkten. Ett stort minus att deras hemsida inte finns på svenska. Här vinner pulled havre och Golden&Green med hästlängder där man verkligen kan läsa om hur de tänker kring produkten och miljön. På svenska.



torsdag 10 november 2016

När drottningen morrar

Visst skulle det bli en vacker titel på en bok?  När drottningen morrar ... lyder kejsaren

En kväll var jag och Jenk ute i vinter(?)mörkret och satte på skydd mot möss på våra bikupor. Mitt i allt hörde vi ett lågt morrande ljud. Ja, inte ett ljud så att jag trodde att en varg stod en bit bort i skogen utan mer ett stilla, lågt vibrerande ljud som kanske bäst kan liknas vid en svag morrning.

-Vet du vad det där var? frågade min man och tillika biexpert
-Nej, svarade frun och tillika binovis

-Man tror (sade experten) att det är drottningen som morrar. Och man brukar säga att hon gör det när hon mår bra.

Novisen tvivlade. Vad i himla friden kunde få en drottning att må bra en sen novemberkväll i kyla och mörker? Och borde det inte i så fall heta kurra (dialektord för spinna)?

"När drottningen kurrar" kunde vara titeln på en annan bok. När drottningen kurrar ... ler kejsaren pilskt

onsdag 9 november 2016

Vintern kan komma

När jag tittar på mitt FB-flöde ser jag hur vänner runtom i landet och i Sverige suckar och pustar över all snö. Här har vi kallt, men inte snö. Men jag är beredd. Jag måste få skryta över hur beredda vi är inför vintern. Kanske ni kan använda oss som förebilder och skapa er egen check-lista? Håll i er nu!

Mina odlingslådor är rensade och täckta med organiskt material som får förmultna under vintern. 

Våra nya bärbuskar har skyddats mot harar.

För några år sedan hade vi problem med att hackspettar hackade sönder våra bikupor. Då fick svärfar för sig att han skulle bygga skyddsburar till kuporna. Jag tror att han tror att vi ännu använder dem. Det gör vi, men vi har kommit på att de är rätt praktiska till våra bärbuskar.

Tur att svärfar inte läser min blogg. 

Våra bikupor ha alla fått ett vackert grått musskydd. Ni vet så en mus inte kan tränga sig in i flustret (öppningen) och käka upp bina och vaxramarna. 

Eftersom vi varit duktiga med att följa regeln -Veden skall vara klyvd till påsk och täckt till midsommar lider vi inte brist på ved att elda med nu när kylan biter i kinderna (utomhus)

Bikuporna radade jag bara upp som accessoar. 

Sommarens byggprojekt är klara.

-Men det är ju inte målat! kanske någon nu skriker. Men här målar vi inte. Här låter vi saker och ting gråna bort. 

"Heimane ji i stjick". Vi lånade grannens tvåskäriga plog och lade några minuter på att plöja upp vår åker. Eftersom vi har en jord som drar mer mot lerjorden behöver vi låta vintern göra sitt och spränga sönder jordklumparna. 

Alla vattentunnor är vackert svänga. 

Alla hönsen är vackert instängda i ett och samma hus. Ännu för några dagar sedan misströstade vi. Det var höns än vart vi tittade. På lördagmorgonen låg vi och funderade på vad vi skulle göra. Skall vi se till att få färre höns eller skall vi vinterisolera ett hus till? Det första alternativet lät lite enklare så vi satte in i en FB-grupp kring självhushållning att vi gav bort höns till goda hem. Några timmar senare var saken fixad och alla var nöjda och glada. 

Sist men inte minst. Kattgluggarna är täppta. 

fredag 4 november 2016

Det är något som inte stämmer.

En ko måste äta tio kilo växtprotein för att omvandlas till ett kilo kött. Förhållandet 10:1 känns för mig som en rätt dålig avkastning på investerade resurser. Skulle det här gälla pengar skulle ingen med sunt förnuft godkänna villkoren. 

Tänker vi dessutom på att insatsen skulle räcka till att mätta många svältande munnar blir verkligheten ännu mera krass. Stora delar av världens spannmålsproduktion används som kraftfoder inom djurhållningen och många fattiga länder exporterar grödor, som utmärkt skulle fungera som människoföda inom landet, till i-länder där grödan används som djurfoder. Sojabönan är en proteinrik gröda, som odlas på stora arealer runt om i världen.  Största delen av sojan används till djurfoder.  Om vi tog den mängd soja som idag används inom djurhållningen och delade upp den på hela världens befolkning skulle den räcka till 120 g per människa. Varje dag*. Det är nästan hela proteinbehovet för en vuxen människa.

Ät mindre kött!

* Källa: Miljödieten av Lundin & Öhman