måndag 28 juli 2014

Nu börjar skörden

 Jag kan inte fatta det. Det är juli och det mesta i mitt trädgårdsland är klart att skördas. I juli! När lagringsmöjligheterna i jordkällaren är så gott som obefintliga.
Döm om min förvåning när jag kunde konstatera att blomkålen var rätt stor redan nu. Dags att skörda. Tji fick jag för att jag hade färgkoordinerat min blomkål, eftersom jag kommer att få besök av en trädgårdstidning i augusti. Nu kommer stora delar av min trädgård att gapa tomma.

Nu kanske ni tror att det här är min ringblomsodling och ja, det är det visserligen, men det är även min odlingslåda för morötter och lök. Morötter och lök samodlar jag för att förvilla lök- och morotsflugan och som grädde på moset kamoflerar jag dem med ringblommor. Har hittills funkat bra.

Och ringblommorna skördar jag till min ringblomsolja. 

Idag läste jag i en trädgårdsbok att kålrabbin skall skördas när den är 8 cm i diameter. Ops! Mina är större än så. Mycket större.

Kålrabbin är utan tvekan en av mina klara favoriter. För det första är den jättegod. För det andra gör det inte så mycket att den drabbas av kållarver som äter på bladen eftersom den då redan är klar att sköras.

Lite snopen är jag dock. Jag hade tänkt lagra en del av mina kålrabbin inför hösten, men nu när den är klar är det ju ännu alltför varmt i vår jordkällare. Schade!

Än har det inte gått ett år så att vi har varit i synk. Dillkronorna, frilandsgurkorna och jag. Nu är dillkronorna ståtliga, men frilandsgurkorna är på grund av torkan ännu rätt små. Hur som haver, dags att skörda dillen och frysa in.  (Funkar bättre än att torka)
Se så vacker! Ifjol fick jag ett brev med tre vitlökar. Deras klyftor satte jag i jorden i slutet av september och nu har de förutom fina vitlökar även gett utsäde. Min vitlöksodling växer sakta men säkert. 

Och ja, man kunde tjata om det hur länge som helst. Men det är en fröjd att vandra genom en fruktträdgård med bikupor. Som vanligt dignar våra buskar av bär. Här mina älskade "stickelbär". Min farfar älskade stickelbär. Och jag älskade farfar. 

Ifjol glömde jag att så ärter, till mina barns stora förskräckelse. I år har jag kompenserat det med att så ärter i mängd och massor. Och visst blir man som mor lycklig när man ser huvudet på tonårssonen sticka upp i grönskan.

I år har jag glömt att så persilja. Till min dotters stora förskräckelse. Jo, det är sant. Hon älskar färsk persilja ...


I år har verkligen min sallat frodats. Här är sallaten jag lade i värmebänken i våras. En del av plantorna tänker jag låta gå i blom och försöka mig på att ta in egna frön. 

Broccolin är även den finfin i år. (Jag börjar nästan tycka att mina fingrar i år har en vacker ljusgrön nyans. ) Men allt blir ju klart på en och samma gång! Och i juli! Visserligen kunde man ha drivit upp plantor vid olika tillfällen och planterat ut i omgångar, men här var vi bor är vi inte direkt bortskämda med att det mognar i flera omgångar.

Jag förväller och fryser in. Jenk sitter och funderar på mat som innehåller broccoli. Idag blev det vegetarisk makaronilåda med broccoli och blåmögelost. 

I växthuset börjar tomaterna äntligen mogna. Jag är lite emot att använda el till att värma upp växthuset på våren så min odlingssäsong blir kortare än för en del andra här i våra trakter. Men nu är det dags!

Sorten Mama Black är jag lite nyfiken på. I fjol fick jag en planta av min mamma. Tomaterna var stora,  "svarta" och goda. Därför tog jag frön av dem för att driva upp egna plantor. Jag har dock ingen aning ifall det var en F1-hybrid vilket i så fall innebär att det kan bli nästan vad som helst. Än så länge ser det lovande ut. 

Tittut, en aubergine

Och en gurka ...

Min gröna vägg börjar ta sig om än den ännu är lite gles. Vänta bara tills den dignar av störbönor. 


söndag 20 juli 2014

Årets honungskväll

Nyfiken på bin? Sugen på nyslungad honung?

Onsdagen den 6.8.2014 kl. 18-20.30 ordnar vi honungskväll hemma hos oss på Flemmingsbacken.



Kom och bekanta dig med vår bigård. Se hur honungen slungas, lär dig lite mer om bin och framför allt smaka på nyslungad honung!

Passa samtidigt på att köpa eller beställa vinterns honung. I år har vi honung så det räcker till alla och en var. 

Vi säljer äkta råhonung direkt från kupan. Det här innebär att honungen inte värms upp innan den tappas på burk och därför kan honungens alla goda egenskaper bevaras. 2014 års priser är 5,00 € för 450 g (plastburk) och 6,50 € för 500 g (glasburk). Det går även bra att ta med sig egna kärl ifall du vill ha honungen i större burkar (10 €/kg)

Kvällen till ära håller vi öppet vårt gårdscafé där du kan äta och dricka gott. Välkommen hem till oss!




onsdag 16 juli 2014

Snuvad på nypotatisen

I våras tog jag ju upp vår potatis i ljuset för att låta den skjuta små knubbiga rötter ur sina små skrumpna potatisögon. Därefter grävde jag ner varje knöl i en kruka och lät dem bo i pannrummet. I slutet av maj grävde jag ner de långa kangliga potatiskålarna i en odlingslåda. Allt det här har ni kunnat läsa om på bloggen.

På midsommar tänkte vi fira med egen nypotatis. Jenk grävde försiktigt fram några små bollar och kom sedan in i köket och sade att han inte hade hjärta att dra upp fler potatiskålar, eftersom nypotatisen var så små. Det fick gå en tid. Rättare sagt tills för några dagar sedan när det var dags att göra ett nytt försök.

Tala om att bli snuvad på nypotatisen. De var ju jättestora! Och eftersom det varit väldigt, väldigt torrt i min odlingsbädd var de så rena och fina. Goda var de dessutom när vi doppade dem i "lakaväton" (potatisvatten, salt, smör och gräslök)

Det gick jämt ut. Vår potatisar har nämligen börja få rätt långa utväxter i jordkällaren. Och då slog det oss att om vi pillar ner dem nu vartefter vi skördar vår "nypotatis" kanske vi hinner få nypotatis en gång till i höst! Värt att prova.

Jag märket även att flera av kålarna hade små "potatistomater" på sina kålar ovan jord. Jag antar att de här är giftiga, men undrar vad de egentligen är till för. Frön? Ha, ha tänk om man skulle så potatisar från frön. Det skulle onekligen vara lite speciellt.  Vad är det?


måndag 14 juli 2014

Tvångsslungning

Jag har skrivit om det tidigare. Om hur vi kämpar med att få utrustningen att räcka till nu när vi hela tiden utvidgar våra bigårdar. Hur drottningen inte hittar någonstans att lägga sina ägg, eftersom de flitiga bina hela tiden fyller varje liten cell med honung. Om hur vårt lager av utbyggda ramar är slut. Tidigare år har vi slungat den mesta av honungen på en och samma gång, d.v.s. i augusti, men nu var vi tvungna att slunga redan i mitten på juli för att få tomma, utbyggda ramar att sätta in i kuporna.

I och för sig låter ju "tvungna" så negativt. Det är en ynnest att få slunga honung. Och att detta år dessutom kunna erbjuda våra kunder flytande, solvarm sommarhonung. En honung som är av en helt annan färg än vad den kommer att vara om några veckor. Det är en ynnest att återigen få börja använda honung i mängd och massor. Att känna att det finns ett överflöd av livets goda.

Så vill du köpa honung av oss så är det bara att höra av dig.

Som vanligt ordnar vi även en honungskväll här hemma hos oss i början/mitten av augusti plus att vi säljer honung på Älvtorget 16.8 och 20.9, men mera om det sen.

Och du, det ser ut att bli ett toppen honungsår!

söndag 13 juli 2014

Nät eller väv?

I början täckte vi inte våra jordgubbar alls, vilket ledde till att fåglarna hade partaj varje dag. Sedan började vi täcka med nät, vilket resulterade i att fåglarna fastnade i nätet och vi våndades och vojade oss. Att närma sig jordgubbslandet blev nästan en liten skräck. I år slog det oss varför nästan ingen sätter täckväv över sina mogna jordgubbar? Kanske det blev för varmt? Kanske det blev för fuktigt? Kanske det blev för torrt?

Vi provade! Vilken succe! Enkelt att sätta på. Enkelt att ta av. Bären mår bra. Vi mår bra. Trastarna mår bra. -dock utan bär i magen. Här i huset används hädanefter endast täckväv. Punkt slut.

onsdag 9 juli 2014

Dagens följetong

Vår nya kattunge Mats är vår yngsta dotters katt. Varje kväll tar hon Mats i famnen och så går de och lägger sig tillsammans -Det har liksom blivit mycket roligare att gå och lägga sig nuförtiden, sade hon en dag.

Mats har länge haft ett favoritställe. Under vår trappa i glasverandan. Trappan har ett lockande kryphål som han helt enkelt inte kan motstå att slinka in genom.

Men en dag kom han inte ut. Vid sängdags letade dottern och hittade honom snart under trappan. Hon lockade och pockade, men han satt där. Hon fick ge upp och moloken knalla iväg ensam till sängen.

Med jämna mellanrum var vi och frågade om han inte ville komma in, men det ville han inte. Så vi tänkte att han väl nog kommer fram när han får tråkigt. På morgonen satt han fortfarande där. Men nu ville åtminstone hans huvud komma bort.
Men under natten hade det hänt något märkligt med Mats. Han hade blivit för stor! Han satt fast! Trots att vi lockade med ljudet av kattmat gick han inte att rubba. 

Vad gör man?

Slutet gott allting gott. Mats passade på att äta lite extra. Och blev lite fetare.

Men dagen innan fick vi höra om ett annat kattöde här i byn. En katt hade klättrat upp i en hög gran och kunde inte komma ner. -Hon kommer nog när hon blir hungrig, tänkte man. Men katten satt där i tre dagar och nu oroade man sig för att hon visserligen skulle komma ner, men genom att utsvulten och stendöd trilla ner. Till på köpet hade katten bara tre ben så det kanske inte var det enklaste att klättra ner.

Brandkåren tillkallades, men vägen var för smal för att kunna fälla upp en stege. Och grenarna var för klena för att klättra på. Det kom en hel del tårar över den trebenta kattens öde.

Ända tills man beslöt sig för att hugga ner granen. Det fick bära eller brista. Det bar. Katten mår bra. Tjohoo! Det var väl en trevlig solskenshistoria?

måndag 7 juli 2014

Dagens tips

Har du inget bakplåtspapper går det i de flesta fall lika bra att strö ut lite mjöl på plåten innan du gräddar.