lördag 19 oktober 2013

Ta betalt!

Ibland brukar jag märka att folk tycker att jag har gjort två konstiga och motsägelsefulla saker. Det första är att jag starta företag med syftet att kunna jobba mindre. Vi hör ju ofta att företagare jobbar dygnet runt, sju dagar i veckan. Men inte jag. För mig är mitt företag ett verktyg för att kunna leva som jag vill. Jobba när jag vill. Hur lite (eller mycket) jag vill. Med det jag vill.

Det andra är att jag har (som folk upplever det) skrivit två så helt olika böcker. Först en bok om Prissättning där jag uppmanar företagare att ta bra betalt. Där varje företag skall sträva efter vinst. Sedan kontrar jag med boken Lev mer på mindre där jag uppmanar privatpersoner att leva billigare och mera medvetet. Hur går det här ihop?

Jag ser det som en självklarhet. För att jag skall kunna jobba lite måste jag klara av att ta bra betalt för det jag gör. Att få in de pengar jag behöver på den lilla tid jag jobbar, För problemet som de flesta företagare (och varför inte även arbetstagare) har är sällan att de har för lite jobb. Många jobbar nästan ihjäl sig. Problemet är istället att de lämnar med så lite pengar kvar i handen. De jobbar för billigt helt enkelt. Som företagare älskar många av oss känslan av att kunna erbjuda kunden något de tycker om, behöver och tycker är bra kvalitet. Vi vill känna oss omtyckta, efterfrågade och kunniga. Därför har vi svårt att tacka nej. Vi blir glada för varje jobb vi får. Om vi höjde våra priser skulle vi kunna tacka nej till en hel del jobb och ändå ha samma summa pengar att röra oss med. Vi skulle dock jobba mindre i tid. Jag säger inte att alla har den här möjligheten, men ganska många. Bara vi vågade. Och bara vi trodde mera på oss själva. Och bara vi pratade mer med våra kunder och tog reda på hur vi skapar värde i deras ögon.

Att leva mer på mindre kanske får någon att tro att vi inte bryr oss om pengar. Klart vi gör. Pengar är en trygghet och behövs i en viss mån. Men hur mycket vi jobbar för dessa pengar är sedan en annan femma. Dels tycker jag det är viktigt att se till att vi får tillräckligt med betalt för det vi gör och dels att vi inser att vi ofta inte behöver lika mycket pengar som vi tror, vilket gör att vi kan dra ner på arbetsmängden även i den bemärkelsen. Man brukar ju säga att tid är pengar. Det är ganska sorgligt. Tid är verkligen så mycket mer än pengar.

11 kommentarer:

  1. Men åh! Nu fattar jag ju plötsligt! Behövde bara få läsa det.
    Jag känner ibland nån form av dåligt samvete för att jag inte jobbar 12 timmar per dygn. Är företagare och då "ska" man ju liksom arbeta massor och helst ännu lite till. Men jag hinner baka bröd mitt under arbetsdagen, tillomed lägga mig och bläddra i en intressant tidning en helt vanlig tisdag eftermiddag. Men som sagt, ett litet samvete som tickat där inne.
    Men varför ska det vara så? Jag har ju själv byggt upp det här och försöker hela tiden utveckla. Då borde jag istället vara stolt över att jag har råd att ta det lugnt ganska ofta.
    Sorry, nu blev det här mycket jag jag jag... men jag blev bara så överraskad när jag insåg att andra tänker som jag tänkt lite i hemlighet.
    Tack Maria!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varsågod :) Ja, vi skäms ofta över att säga att vi har byggt en vardag där vi inte behöver stressa. Fast vi borde vara jättestolta över det. Egentligen.

      Radera
  2. Kloka ord! Jag har exakt samma mål med mitt företagande men upplever ofta att folk har svårt att få ihop den bilden. "Egenföretagare som inte vill jobba ihjäl sig - konstigt."

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är liksom att många tror att man inte tar seriöst på sitt företag om man inte sliter och går på. Men det gör man visst. Jag brukar se det som passiv vila. Att jag vilar för att orka hålla mig på topp när jag väl gör något : )

      Radera
  3. Tre byggstenar i hushållsekonomin: tid, pengar och kunskap
    Det man har mindre i en av dessa delar, måste kompenseras av någon av de andra.
    Inte riktigt samma sak som ni företagare pratar om här ovan. Men jag hörde detta nyligen och har funderat en del på hur man kan hitta en balans i livet. Och hur man kan göra olika val för att få ihop ekonomin, hushållet och livet...

    SvaraRadera
  4. Jag funderar på hur jag ska göra framöver. Jag har en tjänst där jag är anställd 80 % och är ledig en dag i veckan. Precis lagom tyckte jag när jag började där för två och ett halvt år sedan. Utöver det har jag ett eget företag där jag jobbar med olika uppdrag när jag får en förfrågan (är psykolog med inriktning på grupp. ledarskap och organisation) men marknadsför mig inte alls. Nu har jag fått två större uppdrag genom kontakter som frågat mig om jag var intresserad av att åta mig dessa uppdrag. Jag har funderat en del på det där med tid, pengar och arbete. I mitt egna företag tar jag bra betalt för min tid, och på 2,5 arbetsdag per månad i mitt företag tjänar jag lika mycket netto som på min 80%-iga tjänst! Att arbeta mindre för samma pengar låter ju oerhört lockande, men jag vet inte om jag vågar ta steget. Tänk om uppdrag slutar komma, hur är det med trygghet? Jag är ensamstående och ingen annan inkomst kommer in i familjen om inte jag drar in pengar. Tål att funderas mer på....

    SvaraRadera
  5. Vad bra skrivet! Jag håller med dig om att det inte alla är en motsättning, utan två viktiga saker att tänka på så att livet blir mer njutbart att leva.

    SvaraRadera
  6. Jag har också funderat mycket på det här med att tjäna pengar som företagare. Jag kommer att bli egen företagare under nästa år antagligen och det känns skrämmande, särskilt när jag har varit sjukskriven och sedan arbetslös och kommer att gå därifrån till att vara företagare på heltid. Har svårt att veta hur mycket jag kommer att orka i början och vill trappa upp med jobbet men så oroar man sig för hur man ska klara sig ekonomiskt. Jag vill satsa på kvaliteten på det jag gör så att jag orkar själv och kan utföra mitt jobb bra istället för att försöka klämma in så mycket som möjligt under dagen. Det är spännande att ha en framtid som företagare men också skrämmande när det ekonomiska känns så osäkert. Det viktigaste tror jag ändå är att man värdesätter sitt jobb (också så att man vågar ta tillräckligt med betalt), har tillit till att det kommer att gå vägen och låter kreativiteten och glädjen få leda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har fattat precis rätt. I vad som är viktigt alltså. Men ändå är det så svårt att alltid våga tro att det är så. Det går upp och ner. Det är bara att hoppas att det går mest upp. Och det gör det ju. För det mesta : )

      Radera
  7. ..fattar precis. Här är en som önskar sig en sådan tillvaro så mycket att det knakar men HUR? Otåligheten spränger mig snart och jag jobbar massor på attraktionslagen och hoppas (och tror) att det snart är min tur. Jag vill vara mer hemma, baka mitt bröd, vara hemma när barnen kommer hem från skolan, jobba med något meningsfullt som jag kan, brinner för och kan utveckla och utvecklas inom. Lite tufft ibland när det är så mycket inom mig som vill ut men som jag liksom inte har någon kanal för. Kommer det att visa sig? Jag önskar det! Var är mitt drömjobb? :o)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Attraktionslagen i all ära, men ibland måste man också inse att det finns inte ett färdigplanerat liv för en där ute. Ett liv som man skall finna. Vi pratar ju ofta om att "vi hittar rätt" och "att vi finner vår plats i livet". Jag tror att vi mer skapar vår plats i livet. Bara vi vet vad vi vill. När vi vet vad vi vill så snarare våga vi hoppa på rätt tåg än att rätt tåg susar förbi. Tåg går det hela tiden!

      Radera