Uthuset på plats

Här händer det grejer minsann. Uthuset är snart upplockat. I skrivandets stund är det bara nockbalkarna kvar, men de är tyvärr så tunga så att Jenk nog måste ha en starkare hjälpkarl än sin fru.

Ifall ni inte tycker om stockar kan ni lika bra sluta läsa nu, för detta inlägg kommer verkligen att snöa in på just stock. 

Vi blev jättenöjd med placeringen av vårt nya uthus. Jenk har alltid fantiserat om en "port" in till gården och uthusets höjd gör verkligen att det känns som att vandra in till gården. När man placerar ett nytt hus på gården gäller det verkligen att läsa in hur de andra husen är placerade och följa samma linjer. Allt för att kunna ge ett harmoniskt intryck. 

Ni kanske minns att vi sörjde lite över att vi skulle tvingas bräda vårt uthus. Stockarna var helt enkelt för dåliga. Men Jenk kom över ett parti gamla stockar på Findit (typ Blocket) och bytte ut de mest skadade stockarna. Det är ett väldigt pusslande, eftersom stockar skiljer sig så mycket åt i höjd och grovlek, men det lyckades rätt bra. Så nu kan vi ha fram stockfasaden. Jippii!

Många som ser en sådan här stock blir rätt förskräckta och tror att den inte går att använda.  Vill man reparera den bilar man bort allt mjukt och ruttet och ersätter det med friskt virke.

Det kommer vi dock inte att göra här. Den här stocken kommer att ligga under takutskjutet och kommer således inte att utsättas för väta. Det ruttna sprider sig inte av sig själv utan det som snarare händer är att ruttet, mjukt trä lättare drar in vatten och när det blir blött så börjar det ruttna. Vad jag försöker säga är att småruttet virke på en torr plats inte blir sämre av sig själv. 

Vid västra gaveln var varje timmerknut pågnagad. Ni ser att det har blivit rejäla gropar. Först trodde vi att det var råttor som hade gnagt för att komma åt någonting inne i uthuset, men sedan fick vi lära oss att det är fladdermöss som har åstadkommit detta. Eftersom uthuset har haft en brädbeslåning har de trivts bra. Fladdermöss bor gärna på höjden och detta har således varit ett riktigt höghus. 

Som så ofta är var understa stocken i dåligt skick. Vi fick inte tag i en ersättande stock av samma längd, vilket gjorde att vi fick skarva.

Här ser ni småruttna stockar som kommer att utsättas för väta. Vi kommer att bila bort det ruttna virket och fälla in en del från en annan stock. Som jag redan skrev gäller det att hitta en stock som är av samma bredd. Vi får helt enkelt vänta tills en sådan dyker upp 

Det som är fascinerande med att timra upp en gammal stockbyggnad, speciellt när man börjar nå lite högre höjder, är att se hur allt verkligen faller på plats. Det är tunga stockar som sakta skuffas ut så att de vilar på yttersta kanten av stocken under. Man tror att de skall falla i backen och brytas av, men det gäller att våga ge dem en sista knuff. Stocken välter och kilar så vackert in sig på rätt plats. 

Något vi alltid försöker tänka på när vi flyttar byggnader till vår tomt är att hugga så lite som möjligt på den plats där byggnaden skall stå. Redan här ser du hur befintliga grenar börjar söka sig in genom gluggar och hål.

På så vis får vi våra "nya" hus att smälta in bra i omgivningen och det ser ut som att de alltid skulle ha stått där. Lite besvärligare att bygga, men slutresultatet är värt det.