Det som glöms i snö ...

När jag vårstädade mina odlingslådor hittade jag flera intressanta saker.

På ett ställe hade det vuxit upp lite blast. Vänta, där hade jag väl sått palsternackorna som aldrig blev till något ifjol? Men det hade de visst blivit. Dessutom tål palsternackor nästan alltid att övervintras i jord så nu är det bara att gräva upp dem och koka palsternackssoppa med vitt vin och vitlöksstekta brödkrutonger. Rätt lyxigt!

Så det funkar faktiskt väldigt bra att medvetet spara en del av skörden i jorden till följande vår. Men nu skall jag som sagt inte låtsas att jag var så förutseende denna gång. 

Varje höst när jag skall plantera mina vitlökar blir jag lite snål med utsädet, eftersom jag tänker att vi behöver all vitlök under vintern. Och varje vår står jag lite förskräckt och tittar på när vitlöken börjar gro och tänker att blev det inte mer än så här. Men då har min trädgård en räddningsplan för mig! Lite här och där i odlingslådor spirar det vitlöksskott som jag kan ta och flytta till odlingen (eller så låter jag dem växa på plats, men då glömmer jag oftast bort var de finns). Det är antingen som här, en hel vitlök som glömts i jorden och nu skjuter upp med ett skott från varje klyfta. Eller så är det någon vitlök som hunnit fröa av sig och nu börjat gro. Eller ett frö från två somrar tillbaka som nu kommer att bli en vitlök denna sommar. Har man en gång börjat odla vitlök är man nästan aldrig utan.