Kol som kol eller ej?

Laddat kol som skall finfördelas

Jag tänkte börja sommarens odlingssäsong med ett lass av biokol. Eftersom jag odlar mina tomater i sand som jag aldrig byter ut så tänkte jag att en näve biokol i hålet där jag placerar plantan kanske skulle göra underverk. Det avger ju näring under en lång tid. Kanske är det bortkastat, eftersom det här på ett sätt inte förbättrar jorden, men vad tusan jag kan väl göra både och i framtiden ...

Vill du läsa mer om varför man skall använda biokol så kan du göra det här. En av de personer som talat väldigt mycket om användningen av biokol är Stefan Sundström och han har ju inspirerat mig många gånger genom åren. Vill du läsa en bra artikel om honom och hans tankar kring biokol hittar du en här. Han har också skrivit boken Stefans lilla svarta som är klart läsvärd.

Kolet skall ju "laddas" och det kan man göra t.ex. genom att kissa på det eller använda det lakvatten som ändå kommer ur bokashin (se tidigare inlägg). Så jag har tänkt att vintern går åt till att ladda kolet och så använder jag det på sommaren.

Men nu var det ju bara det här med kol. Läser man på nätet blir man helt förvirrad ... Visst det finns dyrare biokol att använda, men många påstår att man även kan använda grillkol eller kol ur spisen (inte aska). Andra säger återigen att man absolut inte skall använda grillkol eftersom det kan innehålla tungmetaller (bland annat nickel och krom). Andra säger återigen att man inte skall använda kol ur spisen eftersom den inte tillkommit genom pyrolys (syrefri miljö som gör att en förbränning inte sker) och därför inte binder vätska lika bra. Suck!

Mitt första experiment var att skrapa upp de små kolbitarna som lämnat efter våra vedkorgar utomhus på nyår. Dem satte jag i en liten hink och fyllde den med lakvatten från bokashi. Efter några dagar hade den ena hinken sugit i sig vätskan helt och i den andra hinken var det lite vätska kvar på botten (helt genomskinlig).  Detta var från ved från vår egen skog och mest gran så det kanske inte var optimalt, men ändå kommer jag att använda det till något.

Mitt andra experiment är en säck inhemsk grillkol från lövträd som står i farstun. Den tänkte jag också ladda. Men man har ju ingen aning om ifall den innehåller tungmetall eller inte. Jag har försökt få fram skillnaden i mängden tungmetall i biokol och grillkol, men inte lyckats. Biokol beskrivs ofta som "produkter från biomassa" eller "växternas ved". Det här gör att i alla fall jag blir osäker på om det är något annat än just trä, men åtminstone på de produkter jag kollat in är det ... just det träkol.  Så då måste det ju vara något med processen, för råmaterialet är troligtvis samma. En annan sak är ju att det väldigt sällan pratas om tungmetaller när man förespråkar att gödsla med aska i trädgården. Och om jag inte har helt fel så borde det finnas mer tungmetaller i askan än i kolet.


Det tar lite emot i mitt självhushållarhjärta att behöva köpa biokol. Mycket av den biokol som marknadsförs är ju färdigt laddad och det får mig att fundera på hur stor skillnad det ursprungligen är mellan kolet i grillkol och biokol. Jag får fundera vidare. Men klokare tror jag kanske inte jag blir ...