fredag 14 september 2012

En anemisk vegetarian

Jag är så järnrik så jag nästan rostar när jag står ute i regnet. Varje gång jag kollar mitt blodvärde i samband med att jag ger blod så pöser jag av stolthet inombords över att blodsugartanten förbarmar sig över hur bra blod jag har. Men idag förvandlades jag till en anemisk vegetarian. Mitt blodvärde hade sjunkit med 27 enheter sedan sist och nu var jag tvungen att ge tre blodprov innan de kunde avgöra om jag fick ge blod eller inte. Jag som inte tycker om vare sig känslan av nålstick eller synen av mitt eget blod kom utsnyftandes till Jenk i väntrummet.

-Nu får det vara nog! Nu avbryter jag den här självförsörjningsmånaden! Vi är inne på slutrakan (vi har tre dagar kvar) och precis som varje år är vi urbota trötta på hela projektet. Men nästa år antar jag att vi har glömt vår leda och startar gladeligen upp det igen.

Detta år har det i och för sig varit det lättaste året hittills eftersom vi detta år även har haft tillgång till eget kött. Trots att vi har försökt minimera intaget av kött under självförsörjningsmånaden. Men just nu lutar det nog åt att vi satsar på att öka självförsörjningsgraden i vardagen under hela året istället för att fokusera på en höstmånad.

Men oj vad ynklig jag är idag. Nu skulle det sitta fint med lite choklad ...

2 kommentarer:

  1. Åå, jag känner med dej! Och ni som är så snubblande nära målet nu! Skickar lite virtuella heja heja, kämpa på-kramar :)

    SvaraRadera
  2. Äsch, jag känner igen snyftkänslan som kommer av blodgivning. Det är nog häftigt att ni klarar av en månad med självförsörjning. Så heja, heja! :)

    SvaraRadera