Just nu är jag så trött på att stycka kött. Det är inget normaltillstånd. Jag styckar kött ganska sällan. För något år sedan i princip aldrig. Jag minns när jag flyttade hemifrån vid 18-års ålder. Då hade jag aldrig skärt i rått kött tidigare och tänkte nästan spy när jag skulle fixa till mat. Man mognar med åren.
Men just den här morgonen är jag så innerligt trött på att stycka kött. En halv älgkalv väntar på kniven. Årets sista. Bara att hugga igång. I tre års tid har vi nu varje år köpt en halv älgkalv från en jaktlag. Det är ganska dyrt, men det är så gott kött och jag tycker vi äter det med relativt gott samvete. Älgkött är vår vardagslyx.
Katten Nisse tycker älgstyckningen är årets bästa dag.
Just nu är jag så trött på att stycka kött. Det är inget normaltillstånd. Jag styckar kött ganska sällan. För något år sedan i princip aldrig. Jag minns när jag flyttade hemifrån vid 18-års ålder. Då hade jag aldrig skärt i rått kött tidigare och tänkte nästan spy när jag skulle fixa till mat. Man mognar med åren. 
Kan tänka mig att det blir jobbigt i längden, med såna mängder! Själv skulle jag nog inte klara av att stycka en halv älgkalv... Hehe, kissen ser verkligen ut att njuta han! Kattens julafton, kan man väl säga! :)
SvaraRadera