Idag röker vi julskinka så det ryker över hela Flemmingsbacken. Det är 16 grader kallt ute så det krävs att Jenk springer ut och kollar temperaturen varje halvtimme. Vi började på kl. 11 och vid 5-tiden beräknas det vara klart. En kalkonfilé är också instängd i den hembygda rökugnen. Rökugnen byggde vi ifjol för att röka våra fårfioler. Rökningen gick helt ok, men vi tycker det är jättesvårt att få rätt mängd salt. Årets kalkonfilé är vår egen, men skinkan är en färdigt gråsaltad klimp ur frysdisken. Ändå rätt kul att röka den själv.
Rökugnen har Jenk tänkt ut själv och den funkar rätt bra.
|
En gammal vedspis står på en murad eldstad.
|
|
I eldstaden eldar vi med ved av al. Inne i spisens ugnslucka finns en rökkanal där lägger vi även ved av al kluven i spån. Elden ger värmen, alspånet börjar ryka av värmen (det brinner inte utan förkolnas). Röken från alspånet ger den karakteristiska smaken och doften.
Värmen och röken leds via järnrör. Att röken går via tre rör gör att den sprids jämnare i själva rökugnen.
Inne i rökugnen finns det plats både för att hänga kött och för att röka det på galler. Temperaturen i rökugnen varierar mellan 80 och 100 grader, men vi försöker ha den att ligga på 90 grader. Temperaturen i kalkonköttet försöker vi få till 72 grader och i skinkan 78 grader. Kalkonen har under upptiningen (ett dygn) legat i en saltlake. |
En rök! Det är något jag önskar mig och vill att vi bygger här. Ser framför mig hur vi röker både kanin och kanske kyckling. Kött från våra egna djur. Sen finns det ju så mycket annat gott att röka... egen korv *dreglar*
SvaraRaderaJag är lätt avundsjuk på eran rök.
God jul!