söndag 1 december 2013

Nyctereutes procyonoides vs. Österåkers 1-1

Ni kanske minns söndagen när våra hönor var panikslagna? Den söndagen kom ingen till skada. Förra veckan var det dags igen för hönsattack! Vi skulle åka till mina föräldrar på mat. Jag och yngsta dottern gick för att stänga in hönsen till natten. Precis när vi skulle stänga dörren smet en ungtupp ut. -Vi låter dörren vara öppen en stund så att han slipper in, sade jag åt dottern.

Han slapp in, men det gjorde också mårdhunden, för när vi kom hem från mina föräldrar fattades många hönor (hur många har jag inte ens orkat räkna ut). Tuppen PipOlf är död. Så även vår bästa ruvhöna. Två unghöns låg döda utan minsta tecken på våld utanför dörren. Säkert har de dött av hjärtsnörp. Åh, vad man är arg på sig själv. Varför lät jag inte tuppen vara ute? Varför stängde jag inte dörren?

Fyra dagar senare kom dottern i och sade i lugn ton -Det är en mårdhund i fällan. -Ha, ha skulle det vara en mårdhund i fällan skulle du nog låta lite mer panikslagen än så där.

Men det var faktiskt en mårdhund i fällan. Usch! -Skall vi släppa ut den? frågade dottern. Men den mårdhunden hade ätit lite för många hönor för att jag skulle tycka att det var en bra idé. Så vi ringde grannen Lasse som fick komma och skjuta den. Den var jättestor! Jag hade faktiskt aldrig sett en mårdhund på nära håll, men hade inte trott att de faktiskt var så där stora. Nu får vi hoppas att det var den här besten som faktiskt kalasat på våra hönor.

-Tänker du faktiskt fotografera den där? frågade äldsta dottern. -Ni är ju inte riktigt kloka ...




14 kommentarer:

  1. Jag har också tagit livet av en mårdhund! Eller, jag fångade den i en bur och sen bad jag min kompis kille skjuta den. Orsak: någon grävde i vår kompost flera nätter i rad, jag var ensam hemma i två veckor och kände att jag var driftig och hade ansvar. Att begrava den var nog en av mina äckligare upplevelser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan mycket väl hända att den var gravid. Jag är ond.

      Radera
    2. Ha, ha. Kanske vi kunde bilda en klubb?

      Radera
  2. Svar
    1. Svar: Nej. Varför inte? a) vet inte hur man gör, b) vill se så lite av eländet som möjligt.

      Radera
  3. Här finns olidligt mycket mårdhundar :( När jag går ute på kvällen så har jag en metallkäpp i handen ifall de anfaller. Det har hänt en gång, inte roligt när en jätte stor mårdhund går till atack och man har själv bara ben. Men som tur så stod potatishackan vid husväggen och den hann jag ta och slog vilt med den och skrek tillika. Då ansåg mårdisen att nu är det bäst att fara. Grannen har skjutit över 200 på ett år och ännu bara finns det. Inte bra alls......Så jag är glad att ni tog bort en.
    Det lönar sej nog inte att garva om man inte är 110 % säker på att den inte hade skabb......

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men hjälp! Nu blir jag verkligen mörkrädd! Det låter ju hur hemskt som helst. Läste på nätet att de kan bli stora som vargar. Ha ha, hoppas det var en oseriös sida. Åtminstone för din skull.

      Radera
    2. De största är galant över 20 kg! Och de har otroligt vassa tänder, de är sylvassa och fulla med livsfarliga bakterier!
      Så hällre än metallkäpp i handen än ett (eller många) bett i benen! Det är många som tror att de inte går något åt människor och tam djur, men där har ni nog het fel. Mårdhunden hör inte till den Finländska naturen och den förstör helt otroligt! Sprider sjukdomar och äter tex alla fågelägg den kommer åt.
      Rutten mat i fällan är bra! desstu värre det luktar, destu säkrare kommer de. Men det lönar att akta sej, den är bra på att spela död, men så plötsligt stiger den upp och anfallar eller flyr.
      Jag gillar djur, men mårdhunden är inget djur, den är ett odjur :(

      Radera
  4. En metallkäpp i handen i fall de anfaller! Galet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hällre slår jag den än att den biter mej.......den släpper inte taget utan river i sitt byte.......och jag är inte dens byte!

      Radera
  5. Vi har också mårdhundar på skäret... Fällan har varit upp men ingen fångst! Va hade ni i er fälla?
    Otäcka djur, stora gillar inte att möta en på väg till dass :(
    Och som jag har läst på så gör de heller ingen nytta!!
    Anki

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi satte dit de tuppkycklingar som vi slaktade.

      Radera
  6. En biolog i vänkretsen brukar säga: En död mårdhund är en bra mårdhund. med andra ord: de hör inte hemma i finländsk natur och gör skada. Det är ju inte bara höns som går åt, utan även mängder av vilda fåglar. Mårdhundarna själv breder ut sig därför att de saknar naturliga fiender.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet du Ika, det där skall bli mitt nya motto i livet.

      Radera