söndag 7 juni 2015

Spindeln och meningen med livet

Jag fortsätter med att klura på meningen med livet ...

Jag kan inte påstå att jag inte skulle tänka på detta rätt ofta. Vad är min uppgift i livet? Är jag den jag är ämnad att vara? Vad är min roll i helheten?

För några dagar sedan sådde jag ärter. När jag grävde upp jorden med min lilla planteringsspade föll mina ögon plötsligt på en spindel som gick och bar på en stor vit kula av frigolit. Jag tittade en stund på spindeln och insåg att det inte alls var en kula av frigolit utan en stor kula med ägg. Spindeln ville föra sina ägg i trygghet.

För att hjälpa till satte jag spindeln i planteringsspade för att placera den i ett skyddande buskage. Jag trodde nämligen att äggkulan satt fast på spindeln. Men det gjorde den inte och plötsligt såg jag hur äggkulan trillade ner. Jag kände mig helt värdelös! Vad hade jag gjort?

Efter lite pillande satte jag ner spindeln, fångade upp kulan och lyckades placera kulan så nära spindeln så att den hittade den igen. Spindeln omfamnade kulan och började mödosamt släpa iväg med den.

Jag kände mig lycklig över att inte ha orsakat en spindelkatastrof. Och jag kände mig tacksam över att ha sett vad som hade hänt och tacksam över att jag inte struntade i det med en axelryckning. Och efter en stund började jag fundera på att kanske det var en av mina meningar i livet. Att rädda spindlar? Vad vet jag?

Hur som helst började jag inse att vi ofta tänker att vår uppgift är väldigt stor, men en del av oss kanske bara finns till för att i rätt ögonblick rädda någon annan. T.ex. en spindel.

2 kommentarer:

  1. Jag brukar rädda maskar som krupit långt upp på trottoaren då det regnar, flyttar dem in på gräset. Kan ta sin lilla stund att gå kvällsrundan om man ska rädda alla små liv :D
    /Jenny

    SvaraRadera
  2. Oj, vad jag gillade den här artikeln! Så mycket en liten spindel kan lära/påminna oss! Den lärde oss också att fast man skulle vilja rädda någon, ska man inte glömma och tappa bort sig själv fast man skulle vilja hjälpa andra. Man är själv inte mindre värd än den som man vill rädda.

    SvaraRadera