Som vuxen människa kan man lyssna på en annan människa i fem minuter utan att förgås. Åtminstone mina tanter är inte det minsta påstridiga. Nej, det frågar vad jag tror och så berättar jag det och så berättar de vad de tror och så är det bra med det. Jag tycker det är rätt intressant att ibland tvingas tänka efter och formulera vad man själv egentligen tror och tycker om saker och ting.
Nåja, nog om det. För någon vecka sedan, en varm och solig sommardag kom de gåendes över gräsmattan när jag och Jenk rensade i trädgårdslandet. Vi hade inte setts på några månader så vi pratade lite, de båda tidningarna överräcktes och de ursäktade sig för att de tog av vår tid. Jenk svarade med -Vi har inte bråttom.
Precis då, när jag stod under det dignande körsbärsträdet och inte hade bråttom säger den äldre kvinnan -Jag måste bara få fråga, hur känns det att redan nu få bo i paradiset?
Jag blev helt paff och fick väl fram -Ja, det känns väl rätt bra.
Den stora utmaningen är bara att inte bli hemmablind. Att själv inse att man bor mitt i paradiset. Åtminstone vårt paradis. Och då plötsligt kom jag ihåg, att när jag och Jenk flyttade hit till Flemmingsbacken för sisådär 17 år sedan. Då kallade vi skämtsamt platsen för "Harmoniparadiset". Det hade jag helt glömt bort.
Så idag blev min utmaning att visa vad jag tycker om på vår gård just nu. Helt enkelt för att bota hemmablindheten och det mänskliga missnöjet.
Att min krasse äntligen börjat blomma. Att äpplena snart är klara Att smultron börjat växa i fogarna |
Att stegen som vi tänkte slänga blev en perfekt hylla |
Att fröna som jag tog av mina luktärter ifjol ger lika fina luktärter i år. Och att de doftar precis lika gott. |
Att plåtburken som jag köpte för 50 cent på loppis blev en perfekt vas till vitlöken. Och att den passar så bra ihop med den gamla tyghandduken jag använder som bordsduk. |
Att vi kan äta hur mycket körsbär vi vill. Att människor frågar vad jag göder dem med och jag säger -Ingenting. |
Att grenarna på bärbuskarna dignar. Min farfar älskade krusbär och jag älskade farfar. Alltså älskar jag också krusbär. |
Tack bina för att ni surrar så hemtrevligt på vår gård Tack för att vi får äta hur mycket körsbär vi vill trots att vi inte göder dem Tack för att grenarna dignar av bär |
Att vår tupp är då duktig Att vi kan erbjuda våra hönor ett liv i det fria |
Att vi kan låta våra hönor vara mammor Och att vi kan få titta på alla fina kycklingar |
Att det skruttiga kan vara o så fint |
Alla stora träd som växer här |
Saker som visar på att någon har haft roligt Att vi inte är så noga av oss utan att en docka helt kallt kan hänga i ett fotbollsmål tre månader i sträck utan att någon orkar bry sig. |
Vårt hus Vårt harmoniparadis |
Vilken fin fråga!
SvaraRaderaVisst var det!
RaderaVilka fina bilder i all enkelhet,tänk att det enkla kan vara så vackert att man hamnar i paradiset.
SvaraRaderaKanske det är precis så det är. Och det är därför så många av oss inte tycker vi bor i paradiset. För att vi strävar efter något annat.
RaderaTack för att du delar med dig av ditt paradis. Vi behöver fler berättare i vår allt mer lidande värld. Jag tror också på Jesus och väntar på den dag han ska återupprätta jorden till det den en gång skapades för. Gud välsigne dig och din fina familj.
SvaraRaderaMaria
Tack för välsignelsen Maria
RaderaTack för den tanken. Jag måste nog erkänna att jag i högsta grad ogillar påflugenhet men du fick mig att tänka efter. Mitt standardsvar annars är "Jag har magsjuka!" Fungerar varje gång men nu blev jag lite osäker…
SvaraRaderaFantastisk körsbärsskörd!
: )
RaderaSå fin tanke, det er så lett å bli blind for alt hva man har. Nydelige bilder fra ditt paradis. Hilsninger fra Pam i Norge
SvaraRaderaTack Pam!
RaderaDu bor verkligen mitt i ditt paradis! Själv bor jag i mitt - och det är bra att påminnas om det ibland.
SvaraRaderaGrattis till paradiset
RaderaNär man tillhör en av de grupper som Jehovas dömer ut är det lite svårare att vara vänligt inställd. Jag öppnar inte för dem.
SvaraRaderaDet förstår jag. Som jag har förstått det älskar Gud alla och då är det väldigt fel att i Guds namn fördöma andra. Eller i någon annans namn heller för den delen. Eller i ingens namn. Att fördöma är fel helt enkelt.
RaderaNu tar du åter fram en så "livsviktig" sak och blandar om det med lite grönsaker, bär och blommor och så har det plötsligt blivit den naturligaste sak i världen, inget att käbbla om, nåt att glädjas över, på olika sätt. Du är lite förunderlig du :), men sån blir väl den som bor i ett paradis :). Kram!
SvaraRaderaTack för berömmet. Förunderlig är ett ord som jag tycker om. Det är jag gärna. : )
RaderaVilken igenkänning det var på det inlägget! Sommartid har vi personer på vår gård nästan dagligen som berättar för oss vilken fantastisk plats vi bor på. Vi har börjat tro att det rentav är därför vi driver sommarfik, för att hemmablindheten är så massiv och vi behöver konstant påminnelse.
SvaraRaderaMen det var länge sedan Jehovas var här hos oss.
Ja, cafégäster eller vittnen ... alla kan de öppna våra ögon.
Radera