tisdag 26 april 2016

Har växter en själ?

Förra veckan var  jag en vända till trädgårdsmässan i Stockholm för att prata självhushållning. Naturligtvis passade jag på att lyssna på många andra duktiga och inspirerande föreläsare och tänkte nu i några dagars tid berätta om vad jag fick för nya tankar.

Först ut är Elin Unnes med sin nya bok Herbariet, som står på min "att läsa"-lista. Någon som har läst den? Vad tyckte ni?

Elin var rolig att lyssna på, kanske främst för att hon var så oförutsägbar. Ibland pratade hon om en sak för att sedan glatt komma in på något annat. Hon hade en väldig energi och ibland glömde hon nästan att andas : )

Tanken som lämnade kvar hos mig var följande eftersom den för mig var så otänkbar, d.v.s. jag hade inte tänkt tanken tidigare:

1) Det finns många växter som vi människor med framgång har använt som medicinalväxter under en lång tid. Hur visste vi om att de kunde användas och mot vad de skulle användas till?
2) Kan växter kommunicera? Med varandra, med oss? På ett medvetet eller omedvetet plan? Kan vi lyssna till växter?
3) För att man skall kunna kommunicera måste man ha en själ. Har växter en själ?
4) Hur får man reda på om växter har en själ? Om man utgår från att allt som har en själ har en aura kan man försöka fånga växternas eventuella aura på en aurafoto. Flummigt? Javisst, men spännande!
5) I sin bok Herbariet består bokens fotografier av aurafotografier av växter, för visst gick det enligt Elin att fotografera "auran". Om den överhuvudtaget finns alltså. Det må lämnas osagt här.

Egentligen handlar boken om det här :
Herbariet är en vetenskapssagobok och odlingsmanual om läkeväxter från slingerkrasse och salvia till mjöldryga och malört. En bok som reder ut både hur man utvinner hydrolat ur lavendelblommor, hur man gör egen absint, och huruvida växter kan se, höra och läsa dina tankar.

Men det jag tar till mig är att se på växterna på ett lite annorlunda sätt.




2 kommentarer:

  1. I många fall har man ju valt läkeväxter efter den s.k. signaturläran. Gula blommor skall vara verksamma mot gulsot, blåsippans mörka leverformade blad visar att den fungerar mot leversjukdomar. Sedan visste man ju oftast inte vad folk verkligen hade för sjukdom, och då blir det ju också lättare att passa ihop läkeväxten med sjukdomen när man kan kan anpassa den påstådda sjukdomen efter en lämplig växt. Naturmedicin omfattar ju inte bara läkeväxter, utan också t ex björngalla ju mera ovanlig art en produkt kommer fån desto mera verksamma läkande egenskaper!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant! Det där är något som jag inte satt mig in i eller tänkt på tidigare.

      Fast det där sista tror jag inte på. Där är det nog bara tanken som i så fall spelar in. Men så är det nog med det mesta. Det man tror på fungerar bättre.

      Radera