fredag 3 juni 2016

Handgräva en brunn -del tre

Problemet med stenen i brunnen löstes genom att vi såga till brunnsringarna enligt stenens form. Det gällde bara de två nedersta ringarna, sedan var det bara att rada på som vanligt. 

Före ringarna sattes på plats fylldes brunnen med 40 cm grus. Vattnet pressas upp genom gruset och renas på så vis från lera och annan eventuell smuts. 

Den del som enskilt nästan tog längst tid med brunnsprojektet var att försöka få jämvikt i de sågade ringarna. Man vill ju inte att de plötsligt skall svänga sig och ramla av när flyttar dem. De väger ju ändå några hundra kilo styck. 
Här ser ni hur stor stenen faktiskt var. Och det gick som sagt inte att flytta brunnen. Vi hade planerat att börja gräva den 30 cm bort från stenen, men stötte på sten än var vi började gräva, så sist och slutligen blev det bra som det blev.


Denna enkla käpp på 1,30 använde vi för att kontrollera så att vi grävt ut tillräckligt för att få ringarna på plats. När orken och tålamodet tryter är det nämligen väldigt lätt hänt att brunnen nertill bara blir smalare och smalare. 
Så var det bara att börja rada ringarna ovanpå varandra.

Men får man nu brunnsringarna riktigt tätt uppefter stenen? Nej, det får man inte. Visst kan man täta med olika massor och så, men vi valde att fylla mellanrummet med att kila fast stenar. Gamla brunnar är ju stensatta och det funkar ju. 


Jag skrev i förra inlägget om att man skulle vara aktsam så att inte väggarna rasade in i brunnen. Något som Kurt påpekade i en kommentar är att man även skall se efter så att syret inte tar slut  när man står på brunnens botten. Det var något som vi var medvetna om, men som aldrig kändes som något hot. Tror nog man måste djupare än så våra 3 meter, eller att man har en väldigt smal brunn. Hur som helst, ni har blivit varnade. Tack Kurt för påminnelsen!
Nu är brunnen klar och i användning. Det som återstår är ett barnsäkrare lock och att fylla grus mellan brunnens väggar och cementringarna. 

Oj, jag kommer nog säkert att vattna ihjäl mina tomater i år. Så roligt är det med enkel tillgång till vatten. 

Det var allt från vårt brunnsprojekt! Tack för att ni läst.





6 kommentarer:

  1. Syrebrist kan det bli om man t ex spränger i en brunn eller ett hål (sprängningen producerar kvävande gaser) eller om man skall rensa en gammal brunn som innehåller organiskt material, så att det bildats metangas

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låter logiskt! Kan man då tänka sig att man även kan gräva fram fickor med metangas ur jorden? Kanske det låter lite långsökt nu när jag läser det.

      Radera
  2. Så snabbt det ändå verkar ha gått för er att gräva brunnen. Det var ju inte så länge sedan ni började enligt första brunns inlägget. Grymt imponerad är jag! Tack för att vi fick följa detta spännande projekt! När min far handgrävde sin brunn stötte även han på en stor sten han löste det genom att elda och sedan kallt vatten på så delades stenen. Men alla sätt är ju bra (eller de som funkar är ju bra ��)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, det tog faktiskt bara fyra dagar. Jag har också hört om att spränga sten på det sättet som du beskriver så roligt att höra att det funkade.

      Radera
  3. Det fungerar utmärkt att spräcka sten genom att elda, det kallas tillmakning. Men man skall inte hälla kallt vatten på! Man skall bara elda, så utvidgas stenen och spricker.

    http://norrvaggen.blogspot.fi/2014/03/tillmakning.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha, jag har hittills bara hört om varianterna med att värma och kyla.

      Radera