söndag 23 oktober 2016

Söndagsvandring

Idag har vi haft en söndagsutfärd till vår kyrkogård i Gamla Vasa. Ända sedan jag var liten har jag älskat kyrkogårdar och nu på hösten är det extra fint.

Och det finns något nytt att upptäcka varje gång. I somras arbetade vår dotter på begravningsplanen och hon har visat mig massor av "gömställen". Följ med!
Jag tror att många inte känner till att det i Gamla Vasa bredvid den lutherska och den ortodoxa kyrkogården även finns en konfessionslös kyrkogård där t.ex. ateister är begravda. På bägge grindstolparna finns denna "skylt". En bägare med en eld och bokstäverna VL. Samma symbol finns även på en del gravar. Vad står detta för?

Är det månne den violetta flamman? (På finska violetti liekki). Jag har  vänner som ber om beskydd av den violetta flamman, vilket fick mig att undra om det är denna symbol som dyker upp här. Den violetta flamman är en andlig energi som under många år har använts av andliga sökare. Är det någon som vet? Skulle vara kul att veta.

På samma område finns även  några muslimska gravar. Många av dem är väldigt anspråkslösa och de står upp ovan jord på ett helt annat sätt än våra, vilket gör att man ser storleken på den som begravts. Ett barn har en pytteliten grav, vilket gör det hela så tydligt på något sätt. 


Utanför de egentliga kyrkogårdarna finns mitt i skogen en liten "judisk gravgård" med två judiska gravar. De är svåra att hitta om man inte vet om dem och frågorna är många. Vem var de två okända judiska soldaterna? Vad gjorde de här? Stenen restes år 1930, men när dog de? Och varför?

Inne på den ortodoxa delen finns en rysk massgrav med 75 ryska soldater. Den yngsta soldaten är blott 19 år. Sorgligt, sorgligt. 

När man kommer till den gamla delen av "vår" begravningsplan kan man välja att gå in genom portarna eller vandra över stentrapporna. Förr bar man kistorna av odöpta barn och personer som tagit självmord över trapporna. De hade nämligen inte rätt att bäras in genom grindarna. Vilken känsla att tänka på det när man kliver i trappan ...

Vår kyrkogård är för övrigt en av de äldsta kyrkogårdarna i Finland där det ännu sker begravningar. 

Jag tycker det är så roligt att gå omkring och läsa på gravarna. Det finns så mycket mer information på de gamla gravarna än på dagens. T.ex. skrev man ju ofta ut yrke. Denna gravsten är en av mina favoriter. 

Jag tycker också denna är lite rolig och sorglig på samma gång.

"Jämte särskilda hans efterkommande". Undrar vad man behövde göra för att kvala in ...

2 kommentarer:

  1. Jag tycker också om att vandra på kyrkogårdar. Har tänkt att vi ska undersöka den äldre av Gamla Vasas kyrkogårdar ännu i höst, om vi hinner innan snön kommer/Monica

    SvaraRadera
  2. Underbart! Ska läsa detta igen och tänka på den där trappen över muren. Här i Sverige fick de inte ens komma in på kyrkogården! Mina favoritkyrkogårdar är Johanneskyrkogården (tror jag att den heter...) i Uppsala och Östra kyrkogården i Göteborg. Underbara platser!

    SvaraRadera