lördag 11 februari 2017

En stor fet bluff

Som jag skrev om för en tid sedan har min bok Självhushållning i praktiken haft finlandspremiär under titeln Unelma omavaraisuudesta. Det här medför ett visst intresse från finsk media och förra veckan gjordes två intervjuer för finska tidningar.

-Vad roligt! utbrister de flesta. Och jo, visst. Men ändå sitter jag och känner mig som en stor fet bluff. För media vill ju måla upp bilden av den självhushållare jag inte längre är. Typ ...

på morgonen vaknar Maria sent. Hon har inget jobb som hon måste stressa iväg till. Hon går ut och matar sina tio hönor samtidigt som hon plockar in äggen till morgonfrukosten. Äggen avnjuter hon tillsammans med ett glas egenpressad äppelmust och en kopp varm honungsvatten med honung från egna bin. 

För sex år sedan kanske det där skulle ha stämt in till en viss del, men inte längre. Jag har blivit en stor fet bluff. Jag har börjat jobba! Och nu skall jag berätta varför. Det är inte för att jag blev tvungen, det är inte för att jag inte längre stod ut hemma, det är inte för att Jenk tvingade mig och det är inte för att jag kände mig påtvingad samhällets normer. Nej, jag blev nyfiken.

En novemberkväll när jag satt och tittade på "Bonde söker fru" fick jag helt oväntat ett sms där det stod "vill du vikariera i ekonomi på högstadiet, 10 h i veckan?". För det första tycker jag det är spännande när livet hoppar till och för det andra har jag alltid trott att högstadiet var den sista platsen jag skulle klara av att befinna mig på, vilket gjorde att jag några minuter senare svarade "varför inte".

Och döm om min förvåning när jag trivdes jättebra, när eleverna får mig att skratta varje dag (och jo, ibland sucka högt inombords) och när varje ny sak jag får lära ut ger mig hjärnkickar för hur jag skall fixa det på bästa möjliga sätt. Så tre veckor blev nio veckor, som blev en hel vårtermin, som blir ? Man kan bara konstatera, jag har börjat jobba.

Och därför sitter jag och känner mig som en självhushållningsbluff.

MEN ... Det jag försöker förklara är att självhushållningen inte slutar, den bara ändras. Vi fortsätter för att vi mår bra och för att naturen mår bra. Vi fortsätter för att vi kan leva billigare och sätta pengar på sådant vi hellre vill sätta pengar på än till exempel fabrikstillverkad mat. Ibland hinner jag inte och då köper jag bröd i affären. Jag mal inte allt mitt mjöl själv och bakar allt bröd vi äter i familjen, som tidningarna så fint vill påpeka. Jag gör det för det mesta, men inte alltid.

Tiden då? Medvetenheten? Det som jag så vackert pratat om när jag jobbat mindre och levt på mer (som lärare jobbar man ju mer och lever på ännu mindre känns det som). Jo, även här har självhushållningen en stor inverkan. För jag känner att jag jobbar för att jag vill, för att jag tycker det är roligt och för att det just nu ger mig en stor tillfredsställelse. Jag jobbar inte för att jag är tvungen. Och där, har självhushållningen gett mig en stor trygghet. Jag vet att när jag inte längre vill, då slutar jag och då har jag förmågan att leva väldigt billigt om jag så vill. Jag är inte en lärare. Jag är inte en självhushållare. Jag är Maria. Och just nu jobbar jag.

6 kommentarer:

  1. Helt rätt gjort, tycker jag.
    Att börja jobba för att man vill är bara ökad livskvalité. Att sitta hemma och självhushålla kan vara rätt så tråkigt och man kan faktiskt bli lite hjärndöd, tror jag. Att ha ett jobb bredvid gör att man håller sig vaken och utvecklas. Och i slutändan är det bara dig själv du ska ansvara för.

    SvaraRadera
  2. Du gör helt rätt. En ska göra det en känner för och variation är inte dumt. Sedan kan det vara fantastiskt roligt att jobba på högstadiet, även om det kan vara hemskt stressigt (i Sverige iaf.)
    Se det som att du gör en insats för dessa ungdomar och för miljön. Du har en chans att påverka. Att förmedla att det viktigaste inte är hur mycket pengar en tjänar och hur mycket en konsumerar utan att det finns andra värden i livet och andra sätt att leva.
    Det är svårt att påverka andra om en sitter hemma på sin kammare. Se det som att detta är ett sätt för dig att påverka som du inte har provat förut. Att du sedan kanske inte hinner vara så självhushållande som tidigare är kanske inte hela världen.

    Grattis!

    SvaraRadera
  3. Inte för att du direkt har suttit hemma på din kammare tidigare... ska väl tilläggas :)

    SvaraRadera
  4. Allt har sin tid i livet! Jag tror precis som du att det viktiga när det kommer till självhushållning är att känna att man behärskar det man behöver för att kunna leva mer ett mer "klara-sig-på-mindre-liv" (i den mån man nu önskar göra det). Att inte känna sig som råttan i hjulet. Att inte känna sig maktlös och tänka att "det går inte/jag kan inte". Du VET ju hur du ska "klara dig själv" med ett minimum av arbetstimmar utanför gården. Den som har mycket kunskap kan välja på ett annat sätt. Förr bakade jag allt själv, lagade så gott som all mat från grunden. Odla var svårare då jag bodde i lägenhet. Nu har jag slarvat dom sista åren, det har varit annat som tagit min tid. Men jag har kommit fram till att jag hellre jobbar mindre och gör mer av det jag gjorde förr. För att jag trivs med det, och får vi barn som jag hoppas och önskar vill vi vara hemma så mycket vi kan, speciellt dom första åren. Det som är så bra är ju just det att jag verkligen "kan" den biten. Så rent ekonomiskt känns det relativt omkomplicerat att ändra tillbaka livsstilen till hur jag gjorde förr. Så befriande att veta att man "kan" och därmed vågar välja annorlunda i den mån man känner för det!

    SvaraRadera
  5. Men vilken hycklare du är! Tänker jag ibland till mig själv... ;) t.ex. när jag inte använder alla örter och ogräs som finns i mitt skåp eller vet svaret på olika växtfrågor om var det ena och det andra växer osv. Jag undrar om man någonsin kommer ifrån den där känslan av att man bluffar lite hela tiden, alltså karriärsmässigt. Så många verkar gå runt och känna så. Är det jante som spökar? Eller bara omgivningens förväntningar som man låter komma lite för nära inpå? Låter ivf givande med lärar jobb.

    SvaraRadera
  6. Hej, letar du efter ett lån?
    VI FINANSIERAR FÖLJANDE: josephgucciardi359@gmail.com

    • Lån för alla
    • Flerfamiljshus / lägenheter
    • Kassa ut lån på alla typer av fast egendom
    • Lån till investerarens
    • Bridge Loans / Mezzanine Financing
    • Lån för utländsk köpare
    • Kommersiella lån
    • Land / Konstruktion
    • Ny kommersiell / multifamiljprodukt, med låg ränta på 2%
    • Lånebelopp: 50.000kr till 50.000.000kr
    EÖver hela världen.
    Kontakta honom via e-post på: josephgucciardi359@gmail.com

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.