torsdag 17 maj 2012

Kosläpp och kalkonsläpp

Jag har alltid drömt om att se kor, yra av lycka, släppas ut på vårbete. Men jag har aldrig fått chansen. Därför blev jag till mig av glädje när jag fick veta att en gård en bit härifrån för första gången ordnade kosläpp! Dit skulle jag!

Hela familjen släpades med och jag hade varnat barnen att det kan hända att mamma börjar gråta när hon ser de glädjesprittiga korna, eftersom det var något hon hade längtat efter så länge. Vilken besvikelse! Vädret var kallt, korna var tröga och några glädjeskutt och lycklighetsbröl var det verkligen inte tal om. Barnen kunde verkligen inte förstå vad det där var att hetsa upp sig över. Istället ojade de sig mest över de tunga, juvrarna som hängde och slängde när de gick. Tänk att de drack mjölken som varit där inne! Vilka barn man har!

När vi kom hem ordnade vi vårt eget släpp -ett kalkonsläpp. Kalkonerna bars en och en ut i fårhagen där de glatt kluckande fick gå omkring och äta nässlor och gräs. De lade sig ner i solen och bara njöt. De hälsade på fåren, frotterade sig med hönorna och släppte ifrån sig små lustiga, glada ljud. Mamma Maria blev glad i själen igen.

Nu håller vi på och bygger en liten sommarvilla åt kalkonerna, eftersom det är lite krångligt och framför allt tungt att lyfta dem i och ur fårhagen. Deras vänner är för länge sedan slaktade, men inte kan man väl slakta dem när de har den bästa tiden framför sig? Sommaren!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar