Vi har köpt kaniner. Tre gulliga, nyfikna, små kaniner som tycker om maskrosblad och att bli kliade bakom öronen. Tanterna Viola och Stina, samt farbrorn Olof. -Oj, vad ni kommer att få många ungar, fnissar våra vänner och tittar på oss som det är vissa elementära delar av livet som vi inte har förstått. -Ni måste ju kastrera hanen, sade uppfödaren och vi nickade och höll fingrarna i kors bakom ryggen. För vi vill ha många kaniner. Vi skall starta kaninfarm!Vi skall äta upp dem! Ja, inte Viola, Stina och Olof. De är barnens kaniner. Men deras avkommor. Jo, jag vet. Det låter hemskt. Och jag kan inte förstå att jag har blivit en människa som överväger att slakta och äta kaniner, men så är det. Vi har planerat att ta två kullar per kaninmamma per år. De kan få fler, men vi tänker inte pressa dem så hårt. Då får vi i grova slängar 40 kaniner att slakta per år. Rasen vi har tagit är en fransk vädur och det är en köttkanin som ursprungligen (och även än) används som mat. Det blir ungefär lika mycket kött som på en kyckling inbillar jag mig.
Det är faktiskt inte ens ett år sedan jag för första gången kom i kontakt med en man som slaktade kaniner och jag tänkte att han har nog en skruv lös. Plötsligt är man där själv och rättfärdigar sitt tänkande med att det är väldigt miljövänlig mat man tar fram. Kaniner äter gräs, gräs och gräs. De växer snabbt, de förökar sig bra och ger man dem en stor bur att hoppa och skutta i ute på gröngräset så har de ett bra liv. Det är viktiga argument för mig varför vi skulle överväga att äta kaninkött istället för nöt-, gris- eller till och med fårkött.
Visst är det synd om dem när de måste slaktas, men det måste ju alla djur som vi äter. Och visst är det även synd om många "gårdskaniner" som sitter i sina små gallerburar år ut och år in?
Nu är det så här. Vi har kaniner. Vi tänker äta upp dem. Jag tror att det blir mums.
Jag anser inte att det är något konstigt i det hela, så länge djuren får ett bra liv innan man äter opp dom liksom. Men rakarns så söt dom är, jag skulle vilja föda upp kaniner (för köttets skull) men jag har en gnutta svårt att ha hjärta att ta bort saker som är söta. Vi ska i vart fall börja med höns nu i sommar och så får kanske kanintanken får växa med tiden.
SvaraRaderaNu hoppas jag att vi får en massa smarriga tips och recept gjorda på kanin så småningom.
Mvh Lina
Min man föreslog att vi skulle skaffa en jättestor kaninras för köttets skull, men jag tror att de stora rackarna har mer personlighet och är därför svårare att slakta och äta upp, men Vädurskanin skulle jag inte ha något problem med! (Tror jag ;-) )
SvaraRadera//Monzan
Jo, vi slaktar ju inte de tre kaninerna som vi köpte. De får bli våra gosekaniner. Deras 40 avkommor kanske man inte har samma relation till. Kan jag tänka mig ...
SvaraRaderaLina, vi började också med hönor, så vänta bara ...
Min morfar hade kaninfarm i tiderna - han hade på detta sätt fickpengar och mera därtill.
SvaraRaderaHan slog hö åt kaninerna, samt slaktade och tog tillvara kött och päls. Han var kanske 12-13 år då. Lycka till! / Anna-Stina
Jenk har hotat barnen med att när vi blir riktigt, riktigt fattiga skall de få stå på torget och sälja västar av kaninskinn ...
SvaraRaderaDen här var absolut BÄST!! Heja Jenk. :D
RaderaOch när ni har ätit några kaniner och berättat hur man slaktar och så dyker det väl upp några här hemma hos oss också.
Får är minst lika söta och dom är också goda:)
Jag är imponerad av er självförsörjningslivsstil och lär mig gärna mer inom ämnet för att själv applicera delar av det i min egen vardag. Men som vegetarian så tycker jag att det är lite läskigt att läsa om hur ni slaktar djuren (dock inget fördömmande, var och en väljer själva) och speciellt inlägget om kaninerna vrider sig lite extra i magen. Jag undrar om ni någonsin övervägt att leva på vegetarisk kost och varför ni isåfall valt bort det?
SvaraRaderaJag kan bara svara för mig, som är vegetarian med självhushållningsambitioner. Det knepiga med att vara detta är när man vill/behöver hålla djur (för bete exempelvis) eftersom själva tanken med att vara självförsörjande handlar om att det du gör alltid ska ge något tillbaka. Att hålla fyra kastrerade sällskapskaniner som jag gör är egentligen helt oförsvarbart, eftersom de endast bidrar med lite gödsel men kostar hö och strö hela långa vintern (för att inte nämna kastrationerna!). Så de är ju helt klart en utgift för mig (lite glädje också men rent krasst ekonomiskt ligger de på minuskontot). Om man vill hålla höns för ägg så måste man förr eller senare föryngra sin grupp genom att få kycklingar, och då står man där med överskottstuppar som ingen vill ha och som slåss. Då har du inget alternativ än att ta ihjäl dem - kanske kan du istället för att äta dem själv göra djurfoder av dem om det känns mer etiskt ok. Vi har får för att hålla marken öppen, och visst skulle det rent ekonomiskt ha varit enklare om vi varit köttisar, för då kunde fåren lamma varje år, vi kunde sälja några livdjur och slakta några baggar som hamnade i frysen samt sälja deras fina skinn - och på så vis skulle fåren helt bekosta sig själva och lite därtill. Nu nöjer vi oss med att inte ta lamm utan använda fåren för bete, gödsel och ull. Men visst finns det fler möjligheter till att hålla djur och tjäna ekonomiskt på det om man är köttätare, så är det. Som vegetarian med djur är det svårt att inte hamna i att varje månad sitta och betala djurfoder, strö och annat som i slutändan blir dyrare än vad djuren ger tillbaka (det är rätt dyra ägg vi har om man ser det så). Sedan tillkommer ju glädjeaspekten som djuren ger förstås. Vill man satsa på att vara självförsörjande veggis så är väl det bästa att enbart koncentrera sig på odlingar och möjligtvis hålla en liten grupp höns för äggens (proteinets) skull. Då kanske man föryngrar var femte år och får ta slaktfrågan då. Kanske är det bättre att äta upp sina egna tuppar än att släpa hem bönor från affären som fraktats över halva klotet (om man nu inte odlar dem i sådan mängd att man är självförsörjande även på dem). Personligen tycker jag att det är skillnad på att slakta överskottsdjur (tuppar) och att föda upp djur i syfte att slakta dem. Men alla väljer sin väg. Lycka till på din!
RaderaHej Debbie! Jo, vi har faktiskt blivit mycket bättre på att äta vegetariskt och från att för några år sedan HATA vegetarisk mat så äter vi idag vegetariskt ca 2/3 av våra måltider. Men vi kommer alltid att äta kött. Det känns liksom mest naturligt för oss, men vi har noga valt vilket kött vi äter och hur djuren har levt. Därför äter vi nästan bara kött från egna djur + älg. Jag har skrivit mer om hur vi tänker kring det i boken.
RaderaOch Jennie, vilken intressant aspekt du för fram. Intressant att också få tänka på saken från din sida. Vi försöker ju alltid att tänka ut hur vi kan få ihop till den summa pengar som "projektet" ifråga kostar. T.ex. sälja en del av honungen för att kunna betala vad utrustningen kostar, sälja ägg för den summa som fodret kostar, driva upp 50 tomatplantor och sälja 30 osv. När det gäller hönsen så slaktar vi ju endast när det behövs, d.v.s. överskottstuppar, men det går ju att få tag i billiga (gratis) värphöns. Så har vi gjort t.ex. när äggproducenter byter ut sitt hönsbestånd. Men även det står det mer om i boken : ) Fortsätt gärna att dela med er av era tankar! Det uppskattas mycket!
Kaniner är fodereffektiva små proteinproducenter. Vi hade sådana ett tag. Hade ett hägn med gotland, fransk vädur och vit lant. Blev härliga korsningskaniner som var slaktmogna vid ungefär 3 månaders ålder. Men efter ett tag blev det lite för mycket av det goda, eller ja lite för mycket kött som inte har så mycket egensmak. Jag föredrar kött med egensmak, gärna får eller vilt. Så vi slaktade av alla kaniner på ett bräde. Det kändes rätt hårt att slakta 25-30 kaniner i en följd. Jag rekommenderar att man inte slaktar mer än ett par tre stycken åt gången. Det blir lite väl industriellt annars....
RaderaLeif med bloggarna Lamm på en höft och Älgflugornas Herre
Hej Leif! Du är lite av vår "guru" så det var väldigt roligt att höra av dig. Vi hade din "styckningsskola" utprintad bredvid oss när vi styckade våra får och ditt recept på gryta med calvados och trattkantareller är nästan så nära himmelriket det går att komma i vårt kök. Så tack! Jo, det är väl också vår oro, att vi tröttnar på köttet, men vi har ju också tillgång till kalkon och älg (i år också får) så det kanske löser sig. Har läst att man kan variera smaken på köttet efter vad man ger dem för mat (typ kvistar av enris) men det kanske funkar mer i teori än praktik? Man kunde väl även tänka sig att man idkar byteshandel här, typ har man mycket kaninkött kan man byta det med någon granne som har mycket fårkött osv. Den som lever får se.
RaderaHej,
SvaraRaderaKanin är jätte gott men det gäller att laga den rätt, annars kan det bli lite tort !
En fransk kaninätare :-)!
Bonsoir
Etienne
Låter bra! : ) Jag kan tänka mig att det blir en del experimenterande i köket, men skam den som ger sig.
RaderaSer inget fel alls med att äta kaniner. Det måste vara bättre att äta djur som man vet har haft ett bra liv än att köpa en bit kött i affären
SvaraRaderaSkönt att höra era kommentarer. Nu börjar jag känna mig lite mera normal : ) Precis som det skulle vara något att efterstäva med hull och hår
RaderaHej!
RaderaJag hoppas också kunna börja föda upp kaniner, så snart vi fått vårt hus beboeligt! De kräver lite plats, är mycket goda grovfoderomvandlare och det är en fördel att man kan föda upp dem på bete under sommaren och bara hålla avelsdjuren under vintern. Fast det vet ni ju redan :)
Det jag ville tillägga är att jag är veterinär, har jobbat både som "vanlig" veterinär, på slakteri och på livsmedelsverket med kontroll i slakten och är väldigt intresserad av hållbar livsmedelsproduktion. Har även haft sällskapskaniner som barn som var lika tama som hundar. Sammantaget ser jag inte "kärleken" till och direktkontakten med djuren som ett hinder för att äta kött utan helt tvärtom som en förutsättning för en värdig djurhållning!
Vad roligt Anna att du hittade hit!
RaderaHöns och kaniner samt för den delen Myskankor är de tre bästa djurslagen i mindre självhushållningsförhållanden.
SvaraRaderaHöns (av lantras gärna eftersom de flesta drar upp kycklingar själva) ger ägg, gödsel och överskottstuppar till frysen.
Kaniner ger kött och gödsel-städmaterialet lägger man i hönsgården(oavsett frigång eller inte så är en hönsgård bra att ha) så att hönsen gör kompost av det. 10 tal kaniner och 20tal höns blir ett par kubik med bra kompost till odlingarna.
Myskankor ger ägg och förökar sig som kaniner...möss och sniglar försvinner i omgovningarna..och flugor och mygg minskar oxå. Kanondjur. Kanin och myskanka kan ha i en villaträdgård utan att någon störs nämnvärt. Tysta djur.
Allt som man tidigare kallade ogräs blir nu kaninmat, höns/ankmat och en liten del går direkt till kompost tex revsmörblommor. Kaniner älskar kirskål och tistlar=)
Sant. Bara de inte var så gulliga. Kaninerna alltså. Myskankorna skulle det säkert gå betydligt enklare med.
Radera