fredag 20 juli 2012

Vårt glädjehus

För några år sedan, på den berömda Juthbackamarknaden, hittade Jenk några fönster som han tyckte om. (Han har en konstig förkärlek för fönster) Fönstren fanns i Kokkola och när han åkte för att hämta dem hittade han fler och fler fönster som han föll för. Resultatet blev ett orangeri. Huset är alltså byggt för att hans vackra fönster skall ha något att pryda. Här sitter vi och äter varma sommardagar, eftersom det sällan blir för varmt här. Vi har även planterat en vinranka som förhoppningsvis kommer att slingra sig kring bjälkarna i taket och vinklasar kommer frestande att hänga ner över matbordet. Vi har även installerat en gammal gjutjärnskammin (också den från Kokkola faktiskt) som vi eldar i vår och höst.

För det har visat sig att vårt orangeri är perfekt för att upprätthålla vårt sociala liv. Det är så enkelt att kravlöst bjuda hem vänner på en kaffe och pratstund när orangeriet finns. För nu behöver vi ju inte längre STÄDA huset! Utan det räcker med att hålla vårt lilla orangeri i skick. Under våra höns- och trädgårdskvällar var det också kaffe och fri samvaro (det begreppet låter så ordentligt och fint tycker jag) i orangeriet. Och nu på sommaren brukar jag ensam äta min frukost här ute. I orangeriet finns en stor hög med böcker kring odling och livsfilosofi. Dem bläddrar jag i ibland och tänker att livet är värt att levas.

3 kommentarer:

  1. Fint orangeri! Jag tror att vi stod och petade på samma kokkola-fönster för några år sedan på Juthbacka. Vad roligt att de fick ett så fint liv.

    SvaraRadera