Att underskatta någon

Är underskatta motsats till värdesätta? Nej, det är det ju inte. När man underskattar någon tror man att den personen har en lägre förmåga att prestera än vad han eller hon sist och slutligen visar att han eller hon har. Ungefär så. Det jag är ute efter är ett ord som visar att jag inte värdesätter en person tillräckligt. Eller det gör jag ju i och för sig. Men jag är rädd att mina handlingar skall signalera att jag inte gör det. Råddigt? Läs följande exempel.

Jag har börjat fundera på julklappar. Min svägerska bor utomlands. Hon tycker om att läsa och naturligtvis har hon en begränsad tillgång till svenska böcker. Jag läser massor. Mina skåp är fulla av lästa pocketböcker. Böcker som jag tyckt om och som jag gärna skulle ge vidare. Ibland brukar jag sända mina böcker till henne. Bara så där. Inga problem. Men nu är det ju jul. Och hon skall få en julklapp. Och då tänker jag att hon säkert gärna vill ha en bra bok. Och då känner jag dumt nog att boken borde vara ny. Och det är ju skitdumt. För själva bokens innehåll är samma. Läsupplevelsen är troligtvis samma och så länge sidorna inte är fulla av snor eller smörgåsklet är ju synintrycket ändå ganska lika.

Men jag känner att om jag ger henne en hög med begagnade böcker (ger jag begagnat kan jag ju ge så många fler än om jag köper nytt) så kanske det signalerar att jag inte tycker hon är värd en ny bok. Tänk om jag ger hennes barn och min bror nya saker och så får hon något som är begagnat. Vad tänker hon då? Jag tycker ju om henne! Samtidigt är det ju så sjukt att allt måste vara nytt. Att värdet i en produkt ligger i att den är sprillans ny. Speciellt när det är jul. Här kommer liksom uttrycket 'det är tanken bakom som räknas' i en ny dager.

Kanske jag underskattar henne. Kanske hon inte alls tänker så. Kanske det bara är mina spöken som fladdrar med lakanen.