tisdag 12 november 2013

Att underskatta någon

Är underskatta motsats till värdesätta? Nej, det är det ju inte. När man underskattar någon tror man att den personen har en lägre förmåga att prestera än vad han eller hon sist och slutligen visar att han eller hon har. Ungefär så. Det jag är ute efter är ett ord som visar att jag inte värdesätter en person tillräckligt. Eller det gör jag ju i och för sig. Men jag är rädd att mina handlingar skall signalera att jag inte gör det. Råddigt? Läs följande exempel.

Jag har börjat fundera på julklappar. Min svägerska bor utomlands. Hon tycker om att läsa och naturligtvis har hon en begränsad tillgång till svenska böcker. Jag läser massor. Mina skåp är fulla av lästa pocketböcker. Böcker som jag tyckt om och som jag gärna skulle ge vidare. Ibland brukar jag sända mina böcker till henne. Bara så där. Inga problem. Men nu är det ju jul. Och hon skall få en julklapp. Och då tänker jag att hon säkert gärna vill ha en bra bok. Och då känner jag dumt nog att boken borde vara ny. Och det är ju skitdumt. För själva bokens innehåll är samma. Läsupplevelsen är troligtvis samma och så länge sidorna inte är fulla av snor eller smörgåsklet är ju synintrycket ändå ganska lika.

Men jag känner att om jag ger henne en hög med begagnade böcker (ger jag begagnat kan jag ju ge så många fler än om jag köper nytt) så kanske det signalerar att jag inte tycker hon är värd en ny bok. Tänk om jag ger hennes barn och min bror nya saker och så får hon något som är begagnat. Vad tänker hon då? Jag tycker ju om henne! Samtidigt är det ju så sjukt att allt måste vara nytt. Att värdet i en produkt ligger i att den är sprillans ny. Speciellt när det är jul. Här kommer liksom uttrycket 'det är tanken bakom som räknas' i en ny dager.

Kanske jag underskattar henne. Kanske hon inte alls tänker så. Kanske det bara är mina spöken som fladdrar med lakanen.

32 kommentarer:

  1. Hej! Jag sitter i samma båt. Packade just in böcker köpta på loppis till julklapp. Ser nya ut och nu har jag bestämt mig för mera secondhand gåvor i år. Jag lever annars så här

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läste i Aftonbladet för några dagar sedan att en av årets trender är second hand julklappar så vi får väl tänka att vi är trendiga som bara den.

      Radera
  2. Känner detsamma. Vill gärna ge second hand, men är rädd att mottagaren ska känna sig mindre värd. Fast det handlar ju inte om det! Kanske kan slå in det extra snyggt och bifoga en liten rad om miljötanken?

    SvaraRadera
  3. Eller så ger du boken/böckerna och skriver en mysig och fint pyntad lapp där du skriver varför du tyckte om boken och hoppas att hon får samma upplevelse som du fick. Personligt och kärleksfullt trumfar pengar och nya saker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Väldigt bra tips! Tack! Det skall jag göra!

      Radera
  4. Jag packar ofta ned t.ex rättvisemärkt choklad eller kaffe i mina secondhand paket. På det sättet tycker jag man kan sprida den hållbara livsstilen vidare till många. Sen väljer mottagaren själv vilka etniska värderingar man vill leva efter. Många bekanta har tackat mig när jag motiverat mina val, (ifall de frågat) ringar sprids på vattnet bara genom genomtänkta gåvor....

    SvaraRadera
  5. Har haft samma dilemma. Dock gällde det barnkalas. På bokhandeln har jag kanske inte råd att köpa en barnbok. Men secondhand kan jag få massor med böcker för en hundring! Jag själv skulle bli jätteglad om jag fick några böcker så som du beskriver. Det är ju ett annat värde om du har läst dem...då kan ni ju ha en diskussion om böckerna sedan. Och om jag börjar ge second hand kanske många följer efter som stod här ovan. PiaFia

    SvaraRadera
  6. Kloka och bra ideer. Specellt tänker jag att om det är böcker som du uppskattat, och lägger en kommentar som tillägg så blir det en riktigt personlig gåva.
    I min familj hade vi traditionen i många år att bara barnbarn fick julklappar. Det var en riktig gåva att slippa tänka på att köpa en massa saker till föräldrar,syskonen, deras maka/make barn osv. Sedan hjälptes vi att fixa med julmaten osv. Och hade riktigt mysigt ihop. :-)

    Hälsn Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. I och för sig tycker jag det är riktigt roligt att ge, men skulle gärna känna att det är alltid är ok att ge begagnat eller handgjort. Nu påstår jag ju absolut inte att inte min släkt skulle motsätta sig det här, men en liten tanke som gnager har jag alltid.

      Radera
  7. En bokstav fel, suck!! inte etniska utan ETISKA värderingar till mitt tidigare inlägg. Två skilda saker med en bokstav fel....

    SvaraRadera
  8. Min syster och jag har kommit överens om att julklapparna till varandra varje år är pocketböcker från loppis till ett värde av max 5 euro,sen vartefter vi har läst så byter vi böcker på så sätt får vi båda massor med läsning över julhelgen för en liten slant,kanske nåt att föreslå svägerskan?

    SvaraRadera
  9. Jag har sagt till de jag vet uppskattar begagnat/ hemmagjort att det blir såna presenter iår. Jag läste nåt jag tyckte var så bra: re-giftmas: att man ger om sånt man själv fått men inte gillar som nån annan uppskattar mer. Så några såna julklappar blir det också från mig iår. Dessutom underlättar det när man börjar i tid, det viktiga för mig är att varje person blir glad för sin klapp, sen om det kostat 30 eller 300:- är inte det viktiga (helst hittar jag nånting på loppis eller till det billigare priset såklart)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag brukar också köpa året om för att kunna ta vara på de riktiga fynden. Problemet är bara att man ibland glömmer bort vad man redan har köpt : )

      Radera
  10. Jag hade samma bryderi förra året och hanterade det genom att köpa en bok second hand och ett 'lyckligt slut' hos Läkare utan gränser för resten av pengarna. Då blev det inte "billigt", men flera goda gärningar i ett svep. Och mottagaren förstod poängen. http://samvetssnurr.blogspot.se/2012/12/julklappar-och-konsumtion.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kom faktiskt en "produktkatalog" från Kyrkans utlandshjälp och jag funderade på den lösningen, men jag kommer inte ihåg om hon fick en get redan ifjol : )

      Radera
  11. Intressant ämne det här! Just böcker skulle jag oxå vilja kunna ge begagnade eftersom man så ofta hittar sådana i så bra skick på loppis eller just att kunna ge dom man själv har läst ut. Åt egna barn och syrrans barn har jag inga problem med att ge begagnat, men när det kommer till folk utanför familjen blir det nog svårare... Just för att man inte vet hur dom skulle ta det.

    A-S

    SvaraRadera
  12. Jag håller med föregående talare: Ge bort böckerna som du tänkt, men skänk en slant till välgörenhet också och lägg med ett gåvobevis (t.ex. trädplantering el liknande för att få koppling till böcker).

    I vår familj har vi i många år haft regeln att bara ge bort loppisfynd eller hemmagjorda saker. Det är kul, det känns bra och man kommer bort från kommersialismen kring julhelgen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett år hade Jenk köpt nästan alla mina julklappar på loppis. En del var jättefina och en del andra jättefula (vilket jag tror också var meningen, eller åtminstone hoppas jag det för jag skrattade som ett tok). Roligt var det.

      Radera
  13. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  14. Hej Maria!

    Tack för en intressant och givande blogg som jag läser med nöje!

    Håller med Sofia - en personlig "dedikation" eller ett kort som berättar varför du vill ge henne just den här boken/de här böckerna är jättebra. Jag tycker själv om att få second hand-saker, just för att jag gillar återvinning. Ett vackert glas, en udda tallrik, en fin linnehandduk, en bit spets, ett smycke eller ett klädesplagg till exempel. Eller något hemlagat :-)
    Sen kan jag ju undra varför vi vuxna nödvändigtvis ska ge varandra just julklappar (och varför barnen ska få sådana mängder...) och varför det blir sån stress och hets kring hela klappjakten. I vår familj/släkt slopade vi julklappar mellan oss vuxna för många år sedan. Barnen får klappar av de vuxna, och barnen ger till varandra - och till de vuxna. Funkar bra, men jag kan ibland ändå tänka att det blir väl mycket. Vet att i många familjer ger man bara en julklapp per person - då blir en del av det roliga att bestämma vem som ska ge julklapp till vem...och naturligtvis växlar detta från år till år.
    För mig är julen främst en högtid när jag gläds åt att umgås med nära och kära - det blev speciellt tydligt när min pappa gick bort för några år sedan.
    Nu låter jag förstås som värsta präktiga människan! ;-)

    Varma hälsningar,
    Anna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för berömmet! Jag har också hört om det där att man får i uppgift att köpa bara en julklapp till en person och tycket det låter jätteroligt. Har dock inte kommit mig för att föreslå det till familjen.

      Radera
  15. Hej!
    Har inte kommenterat tidigare men tycker mycket om din blogg.
    Jag har enbart second hand möbler o mycket annat är också från loppis. När jag ger presenter som är från loppis har jag än högre krav på skick på dem än när jag köper t ex bok till mig själv. Jag ger bara sådant som är klockrent för mottagaren. Jag förstår inte iden att ge bort gåvobevis, vill man ge till välgörenhet så kan man väl göra det utan att ge bort ett gåvobevis. Gillade iden med rättvisemärkt choklad i bokpaketet o personlig lapp. Sedan är det inte alla som tycker att det är fint nog med begagnat. En nära vän låg på sjukhus och jag tog med några tidningar jag läst när jag hälsade på. Några veckor senare frågade hon om jag läst dem först och gav mig ett snett leende när jag sa ja. Jag ger alltid bort tidningarna när jag läst dem o övriga vänner blir glada. Jag ger också bort sådant som jag inte använder men då talar jag alltid om som det är, så får personen välja om hen vill ha det eller inte.
    Om mottagaren känner att man ansträngt sig för att glädja tror jag presenten blir uppskattad.

    Maria

    SvaraRadera
  16. Tack snälla ni! Nu känns det mycket bättre. Dels för att jag fått så många bra tips och dels för att det är så många som känner likadant. Ni är bäst!

    SvaraRadera
  17. I vår familj/släkt ger och får varje person en julklapp. Vi lottar noggrant under högtidliga (eller hysteriska) former i god tid innan och sedan är det jättehemligt vem som ger till vem. Funkar grymt bra!! Yngsta generationen barn som är mellan 0-10 är undantagna, de får av alla dock.

    Har ännu inte riktigt lärt mig att ge begagnat, är tyvärr orolig över mottagarens reaktion fast det är helfånigt. Däremot så gör jag gärna själv saker eller tex målar/renoverar något loppat, då känns det mer okej. Och jag blir själv jätteglad över saker folk gjort själva!

    SvaraRadera
  18. Fyllde år igår och fick en bok i present, men en ny! Nämligen din bok om kvinnorna vid kyrö älv. Blev oerhört förtjust.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha ha vad kul! Ja, vissa böcker måste vara nya. Absolut!

      Radera
  19. Sitter med exakt samma tankar! Mina syskonbarn läser kopiösa mängder böcker och det känns idiotiskt att köpa dem nya när jag kan få 20 begagnade böcker för samma pris som 2 nya... Tidigare om åren har jag smugit in någon begagnad bok men främst köpt nya. I år känner jag mig peppad att köra begagnat hela vägen, men lite nervöst är det allt. Blev lite extra inspirerad när jag såg det här eventet på Facebook https://www.facebook.com/events/188476318008993/ Tack för ett bra inlägg!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, vilken intressant idé. Skulle min hjärnkapacitet vara lite större just nu skulle jag absolut tänka ut en egen variant. Dock är jag så trött så den bara har fastnat i spåret -Var hittar vi en gatumusikant?

      Radera
  20. Har inte läst alla kommentarer, men hur är detta ett problem? Skriv ett litet brev och lägg i, förklara! Det tycker jag är nyckeln till mycket! Låt inte andra anta saker, förklara istället! :) Att tänka att det är så viktigt att saker är nya är ju vad som förstör för oss i vårt samhälle. Slit och släng, hysteriskt hög takt på produktioner som är proppfyllda med kemikalier och gifter... Hellre en giftfri begagnad bok.... /Emma

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, helt logiskt tror jag att vi alla håller med. Men ändå är det inte så lätt ... Ett problem är sällan ett problem i sig, men när det känns som ett problem ja då är det plötsligt stort.

      Radera