söndag 16 februari 2014

Hemgjord pasta

Ni kanske undrar vad det blev av mina pastadrömmar? Eller undrar och undrar ... säkert har ni annat att fundera på än det, men hur som helst har jag gjort slag i saken och gjort egen pasta hela tre gånger. Som recept har jag använt Vickis pastarecept som hon delade med sig av här på bloggen. 

Nu har jag ju inte erfarenhet av andra recept än Vickis så jag kan inte uttala mig om huruvida det är ett lätt recept eller inte i jämförelse med andra recept , men jag tyckte det var enkelt att "baka" efter.

Jag gjorde dubbel sats och det räckte exakt till fem personer. Och jag har konstaterat att en pastamaskin klarar man sig bra utan. Det som tar tid är att knåda degen. Jag försökte att göra det i min bakmaskin, men åtminstone för mig lyckades det inte.  Och tid och tid ... 10 minuter + 5 minuter så det är ju inte direkt arbetsdrygt.

Här ser ni även den rundstav som jag inhandlade på berådan av Sandra på bloggen Dalmatian Mom. Den använde jag alltså för att kavla ut degen och det gick snabbt och enkelt. 
Jag hade då tänkt göra tagliatelle och eftersom min mamma visste att jag var sugen på att göra egen pasta hade hon köpt mig en träkavel jag kunde använda till att "skära ut" pastan. Det funkade tyvärr inte alls. Jag hade ganska brått när jag gjorde pastan så jag hann inte testa och trixa så mycket och skall pröva kaveln igen när jag har mera tid.

Istället gjorde jag som Vicki tipsade om och rullade ihop och skar. Funkade bra första gången jag testade. Andra gången rullade jag för tätt och det var väldigt svårt att rulla upp dem.

Det som jag tyckte var svårast med att fixa egen pasta var att få alla moment att klicka. Eftersom det rör sig om färsk pasta känns det som den torkar ganska snabbt och man vill få den i kastrullen GENAST! Men var sätter man all pasta innan den kokas? Första gången hängde jag den över en rundstav. Vilket i och för sig funkade förutom att staven föll i golvet två gånger och vår pasta därför blev kryddad med lite obestämbara kryddor. Andra gången satte jag det i en skål, men det klibbade ihop sig lite för mycket. Övning ger säkert färdighet.

Det som är så typiskt jag är att jag har gjort pastan sådana kvällar när barnen haft TIDIGA fotbollsturer, vilket gjort att min stressnivå varit relativt hög.

Men resultatet? Jo, alla tyckte det var väldigt gott. -De här kan du alltid börja göra tyckte dottern och jag pustade och stånkade inombords. Nej, så svårt och krångligt var det inte och duktighetskänslan man kände medan man höll på var rätt så hög må jag erkänna.

Det kräver mycket mindre förberedelse och tankeverksamhet än att t.ex. komma ihåg att ta upp kött ur frysen ...

Efter två gånger kände jag mig så säker på mig själv så att jag vågade mig på att göra ravioli. Inte heller det var krångligt. Här har jag fyllt raviolin med ricotta, parmesan, ägg och spenat.

Raviolin skars ut och pressades ihop med en gaffel. De höll ihop jättebra och det som är en fördel är ju att när man väl kommer så långt att man skall koka pastan så går det på nolltid.

Raviolin serverade jag denna gång tillsammans med en matig sallad, men jag kan tänka mig att den även är perfekt i en vegetarisk soppa.

Så nu kan jag även fixa egen pasta. Hur lätt som helst!

11 kommentarer:

  1. Kul att höra hur det gick! Här hemma är det mannen som brukar göra pasta, men jag kanske får ge mig på det någon gång jag med, det är ju så gott. Jag har sett att han brukar låta pastan torka när den är färdigskuren på en kökshandduk, med en del mjöl på och mellan pastabitarna. Tror det fungerar bra om det är omständigt att hängtorka.

    Tänkte bara säga att jag skrivit om att torka morötter idag och länkat till ditt inlägg om det. Du hade ju en så fin bild på torkade morötter i olika färger tycker jag! http://mellanskogochgard.blogspot.se/2014/02/fran-jord-till-bord-rosa-morotschips.html

    Ha en fin dag!
    /Elin

    SvaraRadera
  2. Roligt att se att projektet blev av. Raviolisarna blev jätte-fina!

    SvaraRadera
  3. Så svårt är det kanske inte med pasta, men det tar sin tid, och plats. Var länge sedan jag gjorde pasta sist, då var det på vaktelägg tror jag. Får snart ge det ett försök igen tror jag!

    SvaraRadera
  4. Ser ju jättebra ut! Vi har alltid gjort pastadegen i matberedaren, det går på några sekunder, ungefär. Testa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. För oss är det bara en liten klump som susar omkring utan att direkt knådas

      Radera
  5. Jaha, det är väl ett teckan från ovan att man kanske ska damma av den där pastamaskinen man fick i present för ett antal år sedan som hittils bara använts till att kavla knäckebröd ett par gånger :-P Har också hört att det ska gå lättare att förvara i "klump" om man mjölar dem lite lätt. Säg att man vill göra en större sats och spara till framtida pastamiddagar utan allt bök innan, fungerar det är frysa in tror du?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tror jag väl inte kan vara något problem. Jag tror dock att jag skulle testa att frysa in klumpen färdigjäst.

      Radera
  6. När jag hade element, så hängde jag alltid pastan över dem (för så gjorde mormor), nu, när jag inte har element, så hänger jag pastan på räcket på vedspisen i köket. Färsk pasta ska vara ganska torr när man droppar ner den i vattnet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha, och jag som trodde det var bråttom att få den i kastrullen. Nu har jag tid att andas samtidigt också. Bra.

      Radera
  7. Lägg en kökshandduk över en stolsrygg och häng pastan på den för att torka!

    SvaraRadera