Städdag hos hönsen

Det känns som jag vilselett er här på bloggen med att jag bara går omkring och fördriver dagarna med att baka, koka mat, sy vantar och annat mysigt. Men jag gör också riktigt skitgöra. Åtminstone ibland. Ungefär med sex veckors mellanrum brukar vi städa ur hönshuset. Igår var en sådan dag. 

Vädret var milt och hönsen tyckte det var helt okej att gå utanför hemmets lugna vrå. Vanligtvis tycker de inte om snö, men med denna fart på vädret finns det snart ingen snö alls här hos oss. 

Så ut med skiten bara! Lägg märke till den nyfikna hönan i vänstra hörnet. Allt skall betraktas och begrundas. Åtminstone om man är höna. 

Den rena dyngan förvarar jag på en gammal vaxduk i växthuset. Här får den brinna ihop och i vår när jag planterar om t.ex. mina tomater har jag en finfin dynga att gödsla med.

Golvet och "kakkahyllan" täcker jag med spån. Spånet köper vi i tätpackade balar i affären och det är jättepraktiskt. Äkta naturmaterial som doftar gott och som suger vätska bra.

Tidigare prövade vi med halm, men usch! Nu går det som en dans att rengöra. 

Golvspånet kör jag ut i en hög på åkern. Min tanke är att jag i sommar skall ta det dyngblandade spånet, forma det till en drivbänk och odla något smaskigt i det. Eller så orkar jag inte. Och då får det bara ligga där och förmultna.

Utanför växer skaran nyfikna hönor. Vad gör hon där inne?

Det är verkligen lön för mödan när man ser hur hönorna går in, tittar sig runt och börjar prata med varandra. Jag tror faktiskt att de tycker det är fint. 

Och så över till någon helt annat. På kvällen när jag skulle koka ägg hittade jag plötsligt det här ägget bland alla andra. Är det ett tecken? Från vem? Man har ju hört om Jesusbilder på alla möjliga och omöjliga ställen, men det här tycker jag nog liknar något annat. Over and out.