Förra veckan damp det ner en tidning i min postlåda. Det var tidningen Vego som proklamerar sig vara Sveriges första 100 % vegetariska mattidning. Klart man blir nyfiken!
Tidningen är full med recept och vackra matbilder. Mängden recept i tidningen är verkligen en av tidningens styrkor. Det känns nästan som jag får lika många recept som om jag skulle köpa en kokbok. Stort plus! Recepten är inte bara vegetariska utan även långt veganska. Och det är kanske det här som för mig känns lite som överkurs. Eftersom jag precis kommit igång med att överge kött till förmån för vegetarisk mat känns en del av recepten i det här skedet lite hard core. Jag inspireras av dem, men vet sist och slutligen inte hur många jag själv tillagar.
Ännu en fördel med tidningen är att den inte är fullspäckad med reklam. Den innehåller även en del artiklar, t.ex. komjölk vs. växtbaserad mjölk, en om vego-skor, en frågespalt med en kostexpert och en intervju med Shima Niavarani (som jag inte vet vem det är). Och så får jag veta att Reneé Voltaire har blivit vegan. Inte för att jag egentligen bryr mig så mycket ...
Vad hamnar på minussidan då? Numret jag läste var nummer två av tidningen så jag förstår att det kanske tar några nummer innan allt sitter. Ibland störs jag lite av att fonter och layout inte känns som de hänger ihop hela tidningen igenom. Men det är ju en rätt liten sak att störa sig på, för tidningen är vacker att bläddra i.
Eftersom det här är en ny värld för mig kan jag ibland känna mig lite upprorisk när jag läser en del artiklar, men det tror jag beror på att jag vill försvara mig i varför jag inte ännu gör som man då borde göra ...
Men på det hela en bra tidning. Ännu inte i butikshyllorna i Finland, men kan dock beställas även hit. Läs gärna och bilda er egna uppfattning.
Intressant! Jag söker ständigt ny inspiration till vegetariska rätter. (dock ska det helst vara vegetariskt som inte smakar vegetariskt, om barnen ska äta... dilemma!)
SvaraRadera