Nu är friden återställd på Flemmingsbacken. Åtminstone för fegistuppen. Han har nämligen fått fyra damer att ta hand om. Och som han tar hand om dem! För säkerhets skull har han ännu inte fått ta med dem utanför uteburens trygga gallerväggar.
Vi hittade efter mycket om och men några blandrashöns till tuppen. Och jag som tänkt att om jag en gång skaffar nya hönor till vår gård skulle det bli hönor som antingen ser lite annorlunda ut eller värper lite annan färg på äggen. Men nöden har ingen lag. Bruna tråkhönor blev det (om än med rätt så häftiga frillor) och äggen är även de rätt tråkbruna. Men tuppen trivs och det var ju huvudsaken.
Blir det inte kycklingar snart?
SvaraRaderaMvh Olsabacken
Åh vad härligt! Jag har precis hittat din blogg och läser allt med intresse! Att ha höns är en hemlig dröm hos mig. Jag tror att det kommer förbli en dröm då vi bor väldigt tätt ihop med våra grannar och jag tror inte de skulle uppskatta kacklandet från hönsgården om morgonen. Men tänk vilken lycka att få plocka sina egna ägg om morgonen. Åh!
SvaraRaderawww.hemmafrulivet.wordpress.com
Vet du så mycket ljud är det inte om du inte har en tupp. Det är ju jättetrendigt med höns just nu, så fråga! Du kan ju erbjuda dem lite ägg.
Radera