torsdag 17 april 2014

Tre tuppar

Fegis-tuppen med sina tre hönor och fotografen utan zoom. 
I november när mårdhunden gjorde sin framfart i hönshuset miste vi vår fina, stolta tupp. Kvar lämnade några yra ungtuppar. Eftersom vi ville gardera oss mot att i framtiden stå helt tupplös beslöt vi oss för att spara två ungtuppar. Vi tänkte att eftersom hönorna var rätt så många (15 stycken) skulle de säkert kunna samsas om härligheten. Men tji fick vi. En dag när vi kom ut till hönshuset och insåg att fegis-tuppen inte hade en enda nackfjäder kvar var det dags att tänka ut en lösning.

Helt resolut delade vi upp hönsflocken i två. Fegis-tuppen fick tre hönor i hemgift och fick flytta ut till kalkonhuset. Det funkar rätt bra. Trots att alla hönor dagtid går lösa har de delat upp tomten bra och på natten går alla in i sina egna hus. Men får tuffa-tuppen mitt i allt syn på fegis-tuppen känner han ett stort behov av att förödmjuka honom genom att få honom att galande och hysteriskt överge sina damer. Och får fegis-tuppen tillfälle hämnas han genom att i tur och ordning våldta alla tuffa-tuppens hönor  ...

Döm därför om vår förvåning när vi i helgen besökte en gård där det spatserade tre (!) tuppar i en och samma flock. Antalet hönor var även bara sju stycken. Hur var det möjligt? Jo, enligt ägarna skall man ha tre stycken tuppar. När de tidigare hade två tuppar hade de samma problem som vi, men nu när de har tre tuppar har alla tuppar fullt sjå med att vakta sina "egna" hönor. För direkt två tuppar börjar slåss, så våldtar den tredje alla hönor. Man skulle kunna säga att det råder någon typ av fredlig konflikt ... Dessutom bodde de alla i ett och samma hönshus.

Så vår lösning ser inte ut att vara att minska antalet tuppar från två till en utan snarare öka antalet från två till tre. Intressant!

9 kommentarer:

  1. Vi hade samma problem när vi hade två stycken. Den ena började så småningom sova utanför hönshuset stackarn och en natt var han borta. Vi fick också rådet att ha tre tuppar och nu är det lugnare. Den tuppen som är lägst i rang har det lite jobbigt men inte värre än att han får vara med. Lycka till!

    SvaraRadera
  2. Jag håller med om att det blir mindre slagsmål med tre tuppar, men i gengäld så när "tupp nr 3" som inte slås våldtar alla höns, avbryter de andra två och hoppar också på hönsen, så resultatet har då blivit väldigt slitna höns... Pest eller kolera :-/

    SvaraRadera
  3. Samma erfarenhet här! Efter många år med en eller två tuppar, har vi i vinter haft tre (på tolv hönor) - med den påföljden att det aldrig tidigare varit så lugnt i hönshuset! Samma sak när vi släppte ut dem, var och en tog sina damer och spatserade iväg åt olika håll :)

    SvaraRadera
  4. Tre tuppar här också. Det kräver dock minst tolv hönor annars blir de lite väl utsatte. En idealflock är tydligen fyra tuppar och 21 hönor. Bra med flera tuppar i olika åldrar så rekryteringen är säkrad. Genetisk bredd hålls. När ledartuppen blir gammal ersätts den med en erfaren tvåa som skyddar flocken.

    SvaraRadera
  5. I höstas hade jag 5 tuppar och 7 hönor. Alla sams med varandra. Äldsta tuppen håller reda på de tre äldsta hönorna, de yngre håller ihop, inkl tupparna. De fyra "ungtupparna" (1 år gamla) brukade ibland dra iväg för sig själva på äventyr/hyss, som vilka tonårspojkar som helst. ;-) Har iofs en rätt snäll ras (silkeshöns).

    SvaraRadera
  6. Jag har jättemånga tuppar och aldrig något bråk. I ena gruppen har jag 11 hönor och 8 tuppar, i en grupp 3 tuppar och 4 hönor och i den sista gruppen har jag 4 tuppar och 4 hönor.

    SvaraRadera
  7. Vi har haft fem tuppar samtidigt som mest och det har gått alldeles utmärkt!

    SvaraRadera
  8. Ja det var intressant att läsa. Vi hade två tuppar som länge kom bra överens men sen började slåss ordentligt. Vi tog bort ledartuppen för han var aggressiv och attackerade oss alla. Vi har nu en tre år gammal tupp och tre ungtuppar som blir ett år i sommar. Vi har tretton hönor men det är jobbigt för favorithönorna som hela tiden blir våldtagen (ser det ut som). Tupparna ger sig på dom allt för mycket tycker jag. Är faktiskt ganska trött på tuppar överhuvudtaget. Nån kommer att få vara kvar för att vi vill höra det gala. Visst visar de var det finns mat och bjuder damerna först men de skrämmer och varnar hönorna i onödan. Vi väljer noga ut den tupp som kommer att få vara kvar. Verkligen har de olika egenskaper och en del av dem mognar sent. De är tonåringar länge :)) Men tre tuppar tänker vi inte ha. Nu fyra. Ska bli en. Då får favorithönorna som inget dun har kvar i nacken vila upp sig.

    Ann-Louise

    SvaraRadera
  9. Ja, jag är övertygad. Vi skall inte ha en tupp färre utan en till tupp. Minst. Det enda som stör mig är att de äter rätt mycket. Men allt är ju relativt. Såå mycket är det ju ändå inte : )

    SvaraRadera