Maria i hallonsnåren

Kanske någon har undrat var jag hållit hus? I hallonsnåren är svaret. Det finns ju så mycket hallon att plocka. Den senaste veckan har jag tagit som vana att starta dagen med att dricka ett stort glas vatten och sedan cyklar jag iväg för att plocka hallon. Man kunde nästan säga att jag har en alldeles egen variant av hallon-fasta. En "turkisk yoghurt" -hink full måste jag plocka innan jag får åka hem. Varken mer eller mindre. Det brukar ta cirka 45 minuter. Sedan tar jag en fem minuters hallonpaus, vilket innebär att jag äter så mycket hallon från busken jag kan på fem minuter. Den här regeln har jag infört efter att jag märkte att jag sällan tog mig tid att äta av bären. Jag bara plockade. Men hallon är ju utan tvekan som nyttigast och godast när de solvarma plockas direkt från kvist. Vilken frukost!

Sedan cyklar jag hem med ett lugn i kroppen. Ett lugn över att ha tillbringat en rofylld stund i skogen och ett lugn över att veta att det finns lite, lite mindre hallon i skogen och lite, lite mer hallon i min frysbox.

De flesta av hallonen fryser jag i påsar för att vintertid ta fram till olika pajer och smoothies. Men en del av hallonen blandar jag med röda vinbär och gör till världens godaste saft. Sista dagen av sommarlovet tvingade jag barnen att tillsammans med mig plocka röda vinbär hos min  morfar. En endaste ynka timme behövde de plocka. Efteråt tackade de mig för att jag gjort det lättare för dem att börja skolan. Sickna slöfockar! Och jag har väl inte glömt bort att tipsa om att röda (och svarta) vinbär plockas galant med en bärplockare. I sommar fyndade jag fyra gamla, urtjusiga plockare av plåt för en femma. En till mig och varsin till barnen : )