söndag 25 januari 2015

I väntan

 Jag är i väntan. (Nej, jag är inte gravid). Jag bara väntar på att något skall hända. Det är en ganska trevlig känsla. Att låta själen lugna ner sig, att slippa kraven på att få saker och ting att hända utan att istället låta sig vila i vetskapen om att där utrymme finns för saker att hända, där händer det också.

För en tid sedan gjorde jag tillsammans med några vänner i Märtha (vår marthakrets) en visionboard inför 2015. En visionboard går i korthet ut på att sätta sig ner och bläddra i tidningar av varierande slag. Varje bild som tilltalar dig klipper du ut. Du behöver inte förstå mer än att bilden talar till dig av någon (okänd) anledning. När du hållit på en god stund sammanställer du dina bilder på ett papper ( du kommer att märka att de första bilderna du klippte ut vanligtvis ratas rätt snabbt) och ser till slut den röda tråden och budskapet som din visionboard ger dig. Nu har du din mentala bild klar för dig inför den kommande tiden.

Ja, jag skulle kunna skriva mycket om visionboards, men kanske någon annan gång. Många förvånas över hur effektiva de är trots att de är väldigt enkla att skapa och förstå.

Min visionboard över 2015 andas stillhet. Okända människor med frid i blicken. Stilla skönhet. Promenader. Några stockväggar. En hund och en katt. En skål med fotografier av döda människor och två ord. I väntan ...

Inför 2015 väntar jag på

* en hund. Vi har tidigare haft hundar och jag har i många år känt att jag inte varit det minsta intresserad av att titulera mig hundägare igen. Men så pang föll en längtan efter en hund över mig. Men det skall inte vara vilken hund som helst. Det skall vara rätt hund. Jag sitter inte och läser rasbeskrivningar och tittar på hundbilder. Jag väntar. Jag väntar på att rätt hund dyker upp. Hunden som är min.

* ett hus. Det finns ett hus som jag känner att jag vill vårda. Ett hus som sakta förfaller utan att jag kan ingripa. Ett hus som jag tror att vi kunde få att blomstra. Ett hus som jag tror skulle spela roll. Det huset väntar jag på. Stilla år efter år.

* naturen.  Åh, vad jag har försummat naturen och dess skönhet. Jag har inte tagit mig tid att sakta vandra. Jag har inte tagit mig tid att lägga mig ner i gräset och andas. Jag har inte tagit mig tid att dofta och smaka. Det skall jag försöka bli bättre på.

* frid. Hösten 2014 var en av de tyngsta perioderna i mitt liv (och då skall gudarna veta att jag inte haft många). Mina vänner säger jag var utmattad. Själv har jag svårt att se det så. Det ingår liksom inte i min självbild att den möjligheten finns. Men jag var trött i själen. Jag var likgiltig. Jag var otrevlig och jag var sorgsen. Jag är så glad att jag har möjlighet att ta paus och låta mig hitta tillbaka till mig själv. Till glädjen över att vara jag. Det väntar jag på. Jag väntar på mig själv.

* att saker skall hända. En av mina styrkor är att jag får saker att hända. Jag är väldigt handlingskraftig när jag verkligen vill. Men för att något skall kunna hända måste det finnas utrymme och när själen inte mår bra krymper ens mentala utrymme för att skapa. Därför har jag gett mig ordinationen att åtminstone under våren bara stilla vänta. Jag behöver inte få något att hända. Jag behöver inte starta upp något nytt. Men när det sedan händer. Då är jag med. Taggad till tusen.

I väntan ...



20 kommentarer:

  1. Vilken bra idé! Det ska jag också göra! Jag har efter en tung och trött höst fått ny energi, och har påbörjat ett förändringsarbete som liksom legat och grott i ganska många år och nu är färdigt att börja växa. Just nu går jag i "tålamodsskolan" och försöker lära mig att tänka långsiktigt och inte ha så bråttom. Bara genom att jag börjat tänka lite annorlunda har jag redan genomfört flera förändringar. Målet är att leva enklare och rikare, och få tid och energi att göra det jag älskar. Du ska veta att du är en av mina allra största inspiratörer. Önskar dig ett bra år!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh vad roligt att höra. Och vad bra koncept med tålamodsskola. Min farfar sade alltid att han inte visste någon med så kort tålamod som jag så jag borde säkert anmäla mig direkt.

      Radera
  2. Inspirerande inlägg! En vår i medveten väntan kommer säkert att utmynna i mycket gott.

    SvaraRadera
  3. Tänkvärda ord...
    Hoppas du hittar "din" hund, jag hittade min hund i en liten vit pälsboll och den glädjen som han gett mig kan inte mätas i guld...
    Lycka till med det nya året:)

    Hälsningar från oss i Norge

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blir riktigt varm när jag läser om din hund. Vill också känna så!

      Radera
  4. Här levererar du sanningar!!! Genom att leva ett liv med utrymme för stillhet och reflektioner har man möjlighet att LEVA livet. Blir själen för trött stannar hela maskineriet. Här gäller det att hitta sin egen väg genom livet det som fungerar och ger livsglädje.

    SvaraRadera
  5. Hundförslag!
    Dansk-svensk gårdshund,STOR hund i LITEN förpackning!
    Tror denna ras skulle passa er,håller undan skadedjur,vaktar och är lagomstor...Väl värd att kolla opp

    http://www.gardshund.com/

    Ps,Har en själv.
    Mvh Magnus på Olsabacken

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för tipset. En av grannarna har en sådan. En riktig "fisilårt", men söt. Vill ha en hund som jag absolut inte behöver hålla kopplad. Inte ens om den är ensam på gården ...

      Radera
  6. Oj så skönt det låter med väntan. Såna perioder hade jag förr och precis som du säger när det hände var man glad, på hugget och beredd. Att ge kroppen och själen vad den behöver måste ju vara nummer ett.
    Lycka till med hund, hus och väntan.
    Anette

    SvaraRadera
  7. Oj vad härligt det låter! Och vi har också tagit en hund nyligen, en boxer; finns icke dess like :D mvh B-M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej det kan jag tro. De är nog rätt energiska, va? : )

      Radera
  8. Måste få tipsa om en hund, Landseer heter rasen. Jag har en dam på 2år och hon lever ett riktigt gott, går ute på gården fritt hela dagarna. Kolla upp den rasen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, vad kul att du har hittat din hundras. När jag tänker på en Landseer tänker jag på en väldigt stor hund som jag inte skulle våga springa med med tanke på ev. höftproblem. Men snälla och lydiga har jag för mig att de är.

      Radera
  9. Mitt hundtips är att adoptera en hund som söker hem, istället för att köpa en valp och därmed efterfråga att det föds upp en massa nya hundar trots att det i dagsläget finns så många hundar i Sverige (och i andra länder) att mängder av friska hundar avlivas. Vi har en liten en från Spanien. Hon viker inte från vår sida och har alltid gått att ha lös. Tills nu, när hon på ålderns höst tappat hörseln och vi inte längre vågar låta henne vara lös på samma sätt eftersom hon inte hör våra inkallningar.. :/

    En av de fina sakerna med att adoptera en hund är att man kan få veta mer om hundens personlighet än man kan avgöra hos en liten valp.

    Här är ett gäng som finns i jourhem och letar riktigt hem: http://www.hundarutanhem.se/Hundarna/Finns-i-Sverige/

    Lycka till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det skulle kännas jättebra. Men eftersom vi har frigående höns har jag tänkt att en hund kanske borde läras upp från valp vad den får och inte får. Det är ju hemskt att ta en hund för att sedan märka att den inte passar in ...

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.