Ibland känner jag mig som en stor bluff. En självhushållningsbluff. Trots att jag försöker vara noga med att visa upp en sanningsenlig bild av vad vi på självhushållningsfronten gör och vad vi inte gör så känner jag ibland att det målas upp en väldigt idyllisk bild av oss som ultimata självhushållare. En bild som jag inte alltid orkar leva upp till.
Ibland tar det sig uttryck i att jag märker att personer funderar till lite extra när de bjuder mig på hemlagad mat. -Vi försökte tänka oss in i vad ni äter. Och jag bara ... -öh, vi äter nog helt normalt.
-Men ni är ju självhushållare! -Ja, men ibland är vi inte sugna på morötter så då äter vi pizza. Och då ser personen direkt framför sig en egenbakad pizza med egentillverkad tomatsås, oregano ur trädgårdslandet, uthusodlade ostronskivlingar och ost från affären (tyvärr förstördes bilden där). Men vet ni, inte orkar vi hålla på så. Pizza köps från pizzerian!
Jag tror att självhushållningens största fara är självhushållningen själv, eller snarare bilden av självhushållning. Att självhushållning är något präktigt, enbart för inbitna självhushållningshardcore människor med mycket tid, lite pengar och rätta värderingar. För när man visar upp självhushållningen på ett sådant sätt tror jag att många inte känner igen sig och inte får känslan av att självhushållning är något för dem.
Men självhushållning kan vara så mycket. För mig är självhushållningen en inställning till livet. Om det sedan innebär att ens liv för tillfället ser ut så att man bara hinner eller orkar vara självhushållande på basilika eller tvål är det mer än okej. Allt du gör är på plussidan och allt stort har någon gång varit litet. Så fram för en bred tolkning av självhushållning!
Först ut i min serie "Är det här självhushållning" är konceptet byteshandel
Spännande frågeställning. Frågan är ju också vad självhushållning inte är, vad man vill komma bort ifrån. En sak som jag vill komma bort ifrån är industriell mat. Min lokala pizzeria excellerar i industriella "produkter", sk mat, så det går bort för mig. Men om en restaurang skapar en pizza på naturliga ingredienser (och förmodligen dyrt då) så är det ok.
SvaraRaderaIntressant inlägg. För här kommer vi direkt in på hurudan mat vi vill äta och då kan man fråga sig om det är något som begreppet självhushållning inrymmer. Egentligen. För om du köper din pizza på restaurangen är det ju lika lite självhushållning som om du köper den i din lokala pizzeria.
RaderaSjälvhushållning får oss att tänka på så många olika saker och det tycker jag är bra. Bättre än att snäva ihop det.
Det här är något som jag också har tänkt mycket på. Folk (överlag) tror att det är så svårt och att vi som har ett intresse av självhushållning är präktiga och mycket "duktigare" än andra. Jag försöker på min egen sida visa att det går att göra mycket med väldigt små medel även i en urban miljö och att det framför allt är roligt och inspirerande att försöka göra saker på egen hand. Samtidigt försöker jag vara ärlig med att jag inte gör allt så som jag skulle vilja göra (än). Jag tror "problemet" till stor del är att folk älskar att förenkla och stoppa in andra i fack. Då blir man lätt den där idealisten som vill leva på 1800-talet istället för en modern och normal människa som gillar att göra saker på egen hand för att det är inspirerande att kunna ta hand om sig själv, inte för att man måste.
SvaraRaderaTack Veronica! Precis så menade jag.
RaderaKära Maria,
SvaraRaderaSå mycket kloka tankar du har och en av dina bästa egenskaper för oss bloggläsare tror jag är att du verkligen vet hur man sätter ord på dem. Man läser och inser att man själv tänkt precis på det där men inte riktigt vetat hur man ska förklara det för andra.
Tack för att du finns och många kramar // Alexandra
Och tack för att du finns och läser Alexandra! Annars skulle det vara rätt tråkigt att ha en blogg. : )
RaderaSkön inställning tycker jag!
SvaraRadera//Kajsa
Tack!
Raderaja men lite så är det nog. självhushållning är för duktigt folk... jag åtm är för feg. jag skulle ex plantera vitlök - men int kom jag till skott och nu är det vel försent
SvaraRaderaÄh, det vet jag väl inte om det är. Kanske om man tittar i böckerna, men jag har ännu några kvar att sätta i jorden. Lyckas det så lyckas det. Inget farligt händer, så du behöver inte känna dig rädd och feg.
RaderaKänner igen det här precis. Jag skulle få onda blickar på jobbet om jag kom med köpemat - ungefär som att bryta ett vallöfte :)
SvaraRaderaFniss
Radera