Rädda fågelungar

En tisdagsmorgon ringde vår granne och frågade om vi ville ta hand om två fågelungar. De höll på att byta tak på huset och ett bo med två tornseglare (tornsvalor) hade blivit förstört. När det gäller att rädda liv måste man ju alltid åtminstone försöka så vi svarade  -Okej då.

Medan Jenk och yngsta dottern gick för att hämta svalorna så läste jag på nätet hur man skulle rädda fågelungar. Direkt förstod jag att det var rätt dyster statistik jag hade framför mig. Det sades vara jättesvårt att rädda fågelungar och när det gällde tornseglare intill omöjligt.

Men nu har vi haft dem nästan två veckor (på bilden 1 ½ vecka) och de lever och växer snabbt. Vi hoppas de mår bra.  De bor i en gammal servettlåda i pannrummet. 

På hemvägen gick Jenk via grannens myggfångare och tog en burk med mygg som vi tänkte mata dem med, men det skulle nog ha gjort oss tokiga. Vet ni hur mycket de äter? Så vi tog till det tunga artilleriet.

På nätet hade jag läst att man kunde försöka mata dem med malet kött som blötts i vatten (det är nämligen den enda vätska de får). Jag tycker det är lite roligt att det finns två tornseglare som är uppvuxna på älg : )

Och så har vi matat dem med drönarlarver (larver som skall bli till manliga bin). Vi tänkte att de om något måste ju innehålla massor med protein. 

Det är tvångsmatning som gäller. De är inte präglade på oss på så vis att de gapar när vi närmar oss, vilket kanske är tur. Upp med den lilla näbben och in med maten så att de nästan storknar. Det känns som att maten nästan skall petas ner i magen på dem, men vi tänkte att så gör ju också deras biologiska mor.

Direkt bestämde vi att de är tvungna att klara sig utan mat mellan kl. 22 och 7. Och det har gått bra. Vi matar dem med cirka 3-4 timmars mellanrum. Som sagt de har vuxit jättemycket och är jättepigga så vi hoppas det kommer att gå bra. Det känns lite fantastiskt att vi i så fall har lyckats. Vi brukar tänka att om vi kan rädda dessa och de blir föräldrar kanske vi i slutändan räddar jättemånga : )

Nästa utmaning blir nu att få dem att flyga. Om några dagar åker vi på resa och vi kan ju inte ta med dem. Skulle vara snopet att bli stoppad i tullen, bli tvungen att betala dyra böter och dessutom veta att de avlivar djuren. Så Jenk flygtränar dem i smyg tror jag ... Jag återkommer med hur det går med den saken.