Ännu mer att odla

Ha ha, trodde ni jag var klar med mina frön? Nej, om det vore så väl. I november var jag på föreläsning med Sara från Skillnadens trädgård och med mig hem hade jag en lista på saker som jag tyckte lät trevliga att prova på. Som till exempel ...

Jag har odlat kapkrusbär i flera år och de hör starkt till mina favoriter. Jag brukar odla dem både i växthus och på friland och båda brukar lyckas bra, trots att de naturligtvis blir betydligt fortare färdiga i växthuset. Egna frön brukar jag även ta så det är inte det. Men i höstas råkade jag få syn på en bild av JÄTTEstora kapkrusbär. Bilden fanns på Saras Instagramkonto och hon avslöjade att sorten hette Schönbrunn Golder. Så då var jag naturligtvis tvungen att klicka hem en sådan fröpåse.

Salladsportlak har jag inte testat tidigare och det pratade Sara sig väldigt varm om. Jag tror att det finns ogräsvarning på den här. Det brukar finnas risk för det när det står Plantor som får stå kvar drösar mycket frö som överlever den svenska vintern.  Så det gäller att fundera på var jag sätter den. På hemsidan står det att denna växt innehåller mer vitamin A, C och Omega-3 fettsyror än de flesta gröna växter så den här borde ju bli perfekt att torka in till smoothiepulver.

Egentligen är jag så trött på all kål, med sina kållarver och sina noggranna krav på roterande växtföljd för att undvika klumprot, så jag bestämt att endast odla grönkål och kålrabbi i sommar. Men så pratade Sara om den sibiriska bladrapsen och trots att jag inte direkt hoppade jämfota över hur mycket jag såg fram emot att få odla denna så tänker jag göra ett försök. Har inte riktigt koll på vad det egentligen är, men inte lär jag ju få veta om jag inte testar.

Döm om min egen förvåning när jag märker att jag beställt hem en till sorts aubergine. Igår skrev jag om den långsmala sort jag tänkte odla. Och nu har jag tydligen en till sort på gång -Daniela. Kanske föll jag för textraden Detta är den bästa extra tidiga äggplanta vi hittat.  Jag brukar annars ha svårt att hinna få mina aubergine att hinna mogna, trots att de står i växthus. Kanske det blir andra bullar denna gång. Sedan kom jag just på att mina barn inte diggar aubergine. Nåja, den dagen den sorgen. Om den dagen kommer ...

Till sist hittade jag frön till en lila tomatillo. Jag har ju odlat tomatillo i två år. Den första sommaren tyckte jag den smakade blä, eftersom den troligtvis aldrig hann bli klar. Den andra sommaren tyckte jag den smakade gudagott. Och då var jag ju tvungen att beställa hem en till sort. Så kan det gå, när smaklökarna slår på.