Rädda världen 1

Jag är för tillfället in och svänger på högstadiet igen. Denna gång bara för en kortare period.

I torsdags deltog jag i vårens föräldramöte och presenterade ett nytt tillvalsämne som jag skapat. Det heter rätt och slätt "Rädda världen". Jag skulle gärna vilja låta dig följa med i mina tankar kring behovet av ett nytt skolämne.

Det började för flera år sedan när min vän Erika bosatte sig på Bali. Jag har aldrig varit på Bali, men det verkar vara ett paradis för "fria själar". En dag träffade Erika en svensk kvinna som hade tagit sina barn i lågstadieåldern och bosatt sig på Bali. -Men hur tänker ni kring skolan? kunde inte Erika låta bli att fråga. Kvinnan hade gett henne ett väldigt intressant svar. -"Vi lär oss samma sak hela tiden i skolan, år ut och år in. Och ändå växer bara problemen i världen. Genom att undervisa mina barn själv, låta dem vara med och uppleva nya saker, ger jag dem andra verktyg än vad vi själva fick. Det kanske hjälper. Kanske de kan påverka på ett annat sätt."

Först tyckte jag det lät som en besynnerlig tanke, som visserligen tilltalade mig i teorin, men som jag tyckte kunde vara svår att omvandla i praktiken.

Så gick det en tid och jag började jobba som lärare i högstadiet. Samtidigt började jag oroa mig mer och mer för miljön och vårt samhälle. Kanske fick jag plötsligt bara upp ögonen för saker jag tidigare bara blundat för, men nu såg jag ständigt rapporter om hur många problem vi och våra barn faktiskt behöver lösa för att rädda världen. Så jag började sitta och iaktta högstadiet. Jag lyssnade och jag funderade. Och jag kom fram till att miljöproblemen sällan lyfts upp på bordet och att få ämnen ger konkreta verktyg till att lösa dem. Miljöproblemen ges inte utrymme för alla har så fullt upp med att hinna lära ut det som vi är vana vid att lära ut.  Jag kom fram till att många av dagens ungdomar blundar lika mycket som vi vuxna, samtidigt som jag såg att när de blir medvetna agerar de på ett helt annat sätt än vi.

Så kom jag över en rapport skriven av Kramming och Ojala där de kom fram till ungdomar som ser klimathotet som ett problem, men ändå har en god framtidstro -de mår allra bäst.

Och det var då jag bestämde mig att jag så gärna skulle vilja skapa ett skolämne där ungdomarna blir medvetna om den situation de och världen befinner sig i samtidigt som de får verktygen till att agera. Jag vill ge dem känslan av att kunna påverka, att de spelar roll, att de har en mening och en betydelse. Att små, vardagliga handlingar räknas.

Så jag skrev ihop ett läroämne, som idag är godkänt i högstadiets läroplan. Nu fattas bara eleverna. Och jag väntar och ser om någon vill rädda världen med mig. Det är så spännande! För att det skall gå vidare behövs ett antal elever som läser detta heller än har extra gymnastik, startar UF-företag, bakar bullar eller har metallslöjd. Det är en utmaning, det är det!

I nästa inlägg tänkte jag berätta om vad Rädda världen konkret går ut på. Hej, hej tills dess!