torsdag 20 juni 2013

Kaninfarmen avslutas

Ja, det är bara att konstatera -köttkaniner var inget för oss. Med en erfarenhet rikare har vi bestämt oss för att sälja så många av våra kaniner som det går och resten slaktar vi. Som den prestationsprinsessa jag är ser jag det som ett nederlag att vi inte fick det att funka (trots att det aldrig ens var min idé att börja med kaniner). Som den rationelle man Jenk är ser han det som ett framsteg att vi kommer vidare i vår jakt på vad som passar oss bäst. Visst låter det andra synsättet lite sundare?

Egentligen var det inget svårt beslut att ta. Undan för undan blev det liksom så tydligt. Fullt slaktklara kaniner skuttade glatt omkring i sina burar, vecka efter vecka, utan att vi kom oss för att slakta dem. Vi har ju inte haft problem med att slakta får, kalkoner eller hönor så vad var det då som tog emot?

Nåja, det är ju bara att konstatera att de är gulliga. Men som jag tidigare skrivit om kan inte det få vara enda anledningen. Är det mera rätt att slakta fula djur? Nej, tvärtom tycker jag det är bättre att slakta kaniner än att slakta grisar, eftersom jag ser grisar som betydligt mer intelligenta djur än kaniner.

I kaninfallet var det nog för mig följande som fick mig att känna att det inte var vår grej:
1) Vår äldsta dotter. Ända sedan vi tog kaniner har hon varit starkt emot att slakta dem. Inte för att hon tycker synd om dem, utan för att hon är livrädd för att vi skall betraktas som underliga. Och det kan jag förstå. I den åldern behövs så lite för att man skall ses som konstig och bli omtalad på ett negativt sätt. Så hon har hatat våra kaniner. Hon har väldigt sällan gått dit. Och hon har alltid matvägrat när kanin har serverats. Det blev liksom aldrig någon bra stämning kring hela kaningrejen.

2) Jag blir ju väldigt lycklig av att låta djur leva som djur. Att döda någon är alltid svårt, det kommer man inte ifrån, oberoende av om det sker på ett slakteri eller hemma (trots att jag tycker att hemslakt ofta är bättre). Det som däremot innebär stor skillnad är livet. Hur djuren får leva fram tills de dör. Och vår hönor, våra får, våra kalkoner -ja de lever och har levt som jag tror de skulle leva om de var fria. De får fritt röra på sig. Men kaninerna, ja de sitter där i sina burar. Trots att jag tror att vi har ganska stort utrymme åt dem jämfört med vad många andra har. Det känns ofta sorgligt att se dem bakom galler.

3) Man behöver slakta dem så ofta. Trots att en kanin ger relativt mycket kött för sin storlek kommer man inte ifrån att man behöver många för att föda en hel familj. Det blir därför slakt med jämna mellanrum. Dödandet blir så frekvent. Dödar man ett får, en kalkon eller en älg så räcker ett djur väldigt länge och det känns liksom på ett annat sätt. Som att inte lika många individer har fått sätta livet till för min skull.

Men jag tänker ändå fullt ut påstå att kaninslakt och kaninuppfödning är ett av de vettigaste alternativen, med tanke på miljön och ekonomin om man vill äta kött. Därför är jag lite ledsen för att det inte funkade för oss. Men nu är det som det är.

En del av kaninerna har vi sålt, men det finns en del kvar. Så vill du själv pröva på att äta kaniner (du är säkert i rätt stämning efter min text) så har vi finfina helrasiga franska vädurer, både hanar och honor. Och det går ju att köpa dem bara för mys istället för till mat. Hör i så fall av dig till mig!

13 kommentarer:

  1. Det där med vad man äter och inte är ju väldigt kulturellt. Av någon konstig anledning så har vi svårare för kaniner än lamm, trots att lamm är precis lika söta! Det är väl det där att en del har kaniner som husdjur kanske? I sak har du ju helt rätt. Växtätande kaniner borde vi äta hellre än grisar.
    Skönt för er att ha tagit beslutet i alla fall så att ni kan gå vidare med nya projekt. Spännande sida ni har. Det ska bli roligt att följa er!

    SvaraRadera
  2. Bra att få en "utvärdering" av dig, funderade själv på kaniner men förstår att jag skulle uppleva det på liknande sätt. Höstslakten av lamm är liksom en milstolpe i fåråret. Att slakta kaniner lite nu och då skulle vara något helt annat, särskilt när ingen av oss är jägare som är van att ta ur fåglar och harar titt som tätt.

    SvaraRadera
  3. Vilken underbar blogg du har!

    Vad bra med utvärdering av kaninfarmen. Vi har också diskuterat kaniner men kommit fram till samma som gjorde att ni slutar.

    Det ska bli spännande att se vad ni hittar på härnäst :)

    SvaraRadera
  4. Klok gubbe du har :-)

    Tack för att du delar med dig av dina misslyckanden också. Är det någonting vi småbrukare gör så är det att misslyckas men som tur är så lyckas vi också, förhoppningsvis mer och mer desto mer erfarenhet vi får. Det gäller att våga misslyckas annars blir det rätt tråkigt. Inte så mycket för att det är kul att misslyckas utan för att misslyckandena är en naturlig del av att få lyckas ibland.

    Ett djur som borde få en renässans är gässen. De är också gräsätare, den fågel som under sommaren faktiskt klarar sig på enbart gräs även om jag tycker man skall kosta på sig att ge de gäss som skall gå till slakt extra kraftfoder så de blir stora och fina(läs lite extra feta). Det är rätt mycket arbete med hemslakt så då tycker jag att det verkligen skall vara värt det. Inte bara arbete utan det är inte så där jätteroligt att döda.

    Gässen är mycket enkla att stängsla, förmodligen lättast av alla våra djur. Dessutom är de rätt intelligenta även om de är lite tröga. Har man dem i en liten hägnad i bortre hörnet av trädgården är det bara att öppna på kvällen så går de hem till sin bostad. Är det något de gillar så är det rutiner.

    Gäss är verkligen ett småbrukardjur.

    SvaraRadera
  5. Gässen äter gärna rotfrukter, potatis och fint hö på vintern. Inte spannmål i första hand även om det går bra det också.

    SvaraRadera
  6. Men tänk att det går att prova igen när tiden är mogen.... och igen...och igen. En småbrukares liv består av många försök :-)

    SvaraRadera
  7. Det var den där burfrågan som gjorde att jag också la av med kaniner, det är ju inte på det viset jag vill ha det! Kanske, om jag fick det att fungera utan att de slog ihjäl varandra, eller blev uppätna av rovdjur, skulle jag kunna tänka mig att ha kaniner i grupp på en loge/stor box eller liknande... Jag vill ge djuren yta att röra sig på i full fart! (och helst solsken och gräs under fötterna också...) Betydligt lättare med de övriga djurslag vi har.

    SvaraRadera
  8. Gäss funkar dessutom väldigt bra som vakthund. Ingen smiter in på gården utan att gässen larmar! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, fast samtidigt tycker jag det där låter lite oroväckande. Med betoning på 'låter'

      Radera
  9. Halkade in på ert "kaninfarmsstart"-inlägg häromdagen och nu har jag läst mig fram hit. Synd att det inte funkade, men fullt adekvata skäl!
    Hoppas ni provar på gäss också och rapporterar om det, för det har jag också funderat på men oroat mig för att de låter. (grannen påpekade lite fint att han själv inte skaffat höns för att inte störa grannarna..)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gäss är faktiskt något vi har på önskelistan till nästa år. Återkommer med rapport : )

      Radera
  10. Jag har Skånegäss och de är tysta för det mesta. Det är när jag släpper in och ut dem som de låter/hälsar lite. Kommer det okänt folk eller rovdjur/fåglar så kan det komma varningssignaler men i övrigt upplever jag det som överdrivet att det skulle vara ett problem med oväsen. Kanske beror på ras, jag har endast erfarenhet av Skånegäss.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.