fredag 27 februari 2015

Myrliniment

Igår hade vi en träff några kvinnor i vår martha-grupp och diskuterade gamla husmorsknep och huskurer. Som vanligt snappar man upp ett som annat lärorikt och nyttigt. Det som för mig var mest spektakulärt med kvällen är tillverkningen av myrliniment. Det borde man verkligen prova, bara man inte skulle tycka så synd om myrorna!

Myrliniment innehåller myrsyra och lär vara bra vid muskelvärk och ledsjukdomar. En del salvor mot vårtor innehåller även myrsyra.

1) Fyll en flaska med en 60 %-ig sprit (Bor du i Finland läs Kossu). Lämna kvar några centimeter överst i flaskan.
2) Gräv ner flaskan i en myrstack så att några centimeter av halsen sticker upp. Låt den stå i myrstacken i två dagar. Åtminstone de finska myrorna dras nu ner i spriten och drunkar (eller super ihjäl sig). Enligt Pia som delade med sig av detta recept hade myrorna till och med byggt en bro till flaskan så att de lättare skulle slippa till härligheten.
3) Låt myrorna dra i spriten i 2-3 månader innan den silas bort.
4) Använd t.ex. som ingrediens i muskelsalva eller dutta på vårtor.



onsdag 25 februari 2015

Fram och tillbaka ...

... springer vi mellan hönshuset och vårt hus. Hönsen har nämligen börjat få spatsera runt utomhus igen. Vi hoppas, hoppas att varken räv eller duvhök dyker upp för som jag skrivit tidigare är det en härlig känsla att kunna erbjuda sina hönor ett liv i skog och mark. Jag är på helspänn hela tiden och direkt jag hör att det är ovanligt mycket liv i flocken åker stövlarna på och benen går som skottspolar.

Och liv är det flera gånger per dag. Hittills har det varit falskt alarm varje gång och nästan alltid är det samma höna som är boven i dramat. Finns det månne någon hönsversion av berättelsen -Vargen kommer! som man kunde lära henne? I höstas kom denna höna nämligen undan med blotta förskräckelsen. En kväll märkte vi att hon hade blod på kroppen och ett sår på ryggen. Duvhökens klor och näbb hade varit i farten. Och nu vågar hon sig inte längre ut ur hönshuset utan står i dörröppningen och kacklar till de andra. -Det är farligt. Kom in, kom in!

Och jag springer och springer. Fram och tillbaka.

tisdag 24 februari 2015

Ett sätt att spara el

När vi tvättar kläder har vi kopplat vattnet på så vis att varmvattnet ur pannan kommer direkt till maskinen. På så vis kan vi ställa in maskinen att tvätta med kallt kranvatten (vattnet är ju ändå varmt). Det går mycket fortare och det känns rätt bra att kunna använda det vatten som ändå är varmt med hjälp av vår ved.

Därför tvättar vi nästan bara samtidigt som vi eldar. Om vi inte skall tvätta ömtåliga grejer förstås, för i dessa fall är detta vatten alldeles för varmt.

Dåtidens tystnad

Igår var jag ute och lallade omkring för mig själv. Satte mig ner på en sten. Slöt ögonen och lyssnade. Jag hörde en fågel, trafikljud och en motorsåg. Plötsligt slog det mig att det förr i världen måste ha varit väldigt tyst. Tänk vad många ljud som inte fanns! Vad skönt med måste ha varit för själen.

fredag 20 februari 2015

Upprättelse för rakkrämen

Ni kanske minns att jag testade ett recept på rakkräm och helt kallt konstaterade att den inte funkade så bra till rakning? En sann självhushållare slänger dock inte bort något utan eftersom jag även läst att man kunde använda rakkrämen till hudkräm så testade jag.

Åh, till detta är den perfekt! Nästan så den hederliga ringblomssalvan ratas ... Kände att jag ville berätta det. Bara så där rakt av.

Låt servicen komma till folket!

För andra året i rad ordnas i vår lilla by ett koncept som jag tycker väldigt mycket om -en må bra dag. De är en dag när byskolan proppas full med personer som erbjuder byborna allehanda behandlingar. Det är allt från klassisk massage till healing. Hårklippning, mindfullness till häst, qigong, konditionsboxning, mat ... ja det finns till och med en terapigris på plats.

Det fina i kråksången är som jag ser det att de enskilda personerna inte behöver söka upp de olika behandlingarna utan att det är behandlingarna som söker upp människorna. Vettigt på alla sätt! Dessutom är det fritt fram att gå och titta, fråga och kanske våga sig in på en liten drop-in tid. Så steget att våga sig dit är litet. Och så träffas ju alla bybor, vilket kanske är det viktigaste.

I år ordnas Må bra dagen söndagen 1.3 kl. 11-16 i Veikars skola. Blir du nyfiken tycker jag absolut det är värt ett besök. Det är ju inte bara för oss som bor här utan alla är välkomna.  Själv har jag bokat in mig på nervbanemassage plus att jag skall gå på qigong och lyssna på en föreläsning om thetahealing och andlighet i vardagen. Alltid bra att vidga sina vyer och få insikt i hur olika människor tänker om saker och ting.

Och om du bor långt borta kanske du kan fundera på om du tillsammans med några andra driftiga personer kan göra något motsvarande där du bor. Här i byn är vi så glada för vår må bra dag!


onsdag 18 februari 2015

Granen blir till ved

Zetor-Pärlan har fått en kompis. En gammal hederlig skruvklyv. Ja, det blev en sådan till sist. Vi kände att vi:

- ville ha en egen (efter att ha pratat med många som ägde klyvmaskiner tillsammans och de flesta konstaterade att alla nästan alltid ville använda den samtidigt)
- ville inte lägga ut några stora summor på anskaffningen
- ville köpa begagnat
- ville ha 1 meters ved

Så vi lade in en annons på vårt älskade Findit och formligen överhopades av svar. Gamla skruvklyvar finns det gott om. Eftersom många anser att de är rätt farliga av sig (skruvklyvarna alltså) såg vi till att inte köpa något hemmabygge eller någon klyv där säkerhetsanordningen inte fungerade.

Och hittills fungerar den finfint. Zetor spinner fint och Japa pressar på hyggligt. Livet går sin gilla gång med andra ord.

Denna torrgran kan vi elda direkt eftersom den torkat på plats. Annars skall ju veden torka åtminstone så att en vår och en sommar ingår i torktiden. Vårt mål är att vi alltid skall ha två års förbrukning av ved i lager.

Jenk har låtit svetsas ihop fyra ändstöd av stål som vi skall använda till våra vedstaplar med en meters ved. De här stöden är enkla att flytta. De förhindrar att vedstaplarna rasar och de kan enkelt täckas över. När veden staplats ända upp (det går alltså två ändstöd till varje vedstapel) pressas stapeln ytterligare ihop genom att ett spännband spänns över vedstapeln från det ena staget uppe till det andra stödets stag. Med hjälp av dessa kan vi enklare välja plats för våra staplar.

tisdag 17 februari 2015

En torr gammal gran


Dagens projekt har varit att fälla en torr gammal gran som finns i vår skog.
Överlag skall man låta gamla torra träd vara kvar i skogen, eftersom många insekter och djur huserar i dem, men det här trädet har bara stått en kortare tid och har inte hunnit bli bebott.
Ett fullvuxet träd börjar man alltid fälla genom att lägga ett riktskär . Beroende på var det sågas på trädet kan man styra vart trädet fälls. Naturligtvis är det även andra faktorer som inverkar, t.ex. varifrån det blåser och på vilken sida av trädet det växer mest grenar.

Sedan sågas fällskäret. Det är det här som får trädet att falla. Det sågas dock inte ända ut (om du tittar på en stubbe ser du ofta att det står upp några flisor i mitten på stubben) utan här är det fingertoppskänslan som kommer in. Skäret är så djupt att trädet står och balanserar, men det faller inte.

I fällskäret sätts nu ett fälljärn (eller en kil) och trädet fälls med hjälp av hävstångseffekten. Nu ser du på stubben var de båda skären har mött varandra.

Anledningen till varför jag inte fick med detta moment på bild var att jag då var långt borta i säkerhet. Man skall ha respekt för fallande träd tycker jag. Jenk fnös å andra sidan bara till och fällde trädet exakt dit det skulle. För att han skall få känna sig extra duktg kan jag ju tillägga att det på "fel sida om trädet" gick en ellinje. Dumt eller duktigt?


Nu kvistas trädet och sågas i lämpliga längder. Skall det sågas upp till virke är naturligtvis längden beroende på virkets längd, men när det används till ved sågas det mest upp i lätthanterliga längder.

Vi sågar först upp det till två meter för att orka köra ut det med vår fyrhjuling. Väl hemma sågar vi det till 1 m och klyver det och förvarar det. När det är torrt och skall eldas sågas det upp till 50 cm och förs in i vedlidret.

Nu dras stockarna med hjälp av en stocksax till stockkärran. Vi brukar använda fyrhjuling i skogen och sedan körs stockarna hem med traktor. Det går ju att använda lyftkran också om man är rädd om ryggen.

Skall man ha stockarna till virke och behöver ha långa stockar är det varken bra för rygg eller fyrhjuling att hantera dem utan redskap. Därför har vi i år investerat i en lunningsvagn. Med denna drar vi enkelt ut stockarna ur skogen utan att behöva dra sönder fyrhjulingens vinsch eller slita sönder Jenks ryggmuskler.

Fortsättning följer. 





söndag 1 februari 2015

Tankeställare om antibiotika

Du har säkert hört om skräckscenariot att de flesta av våra bakterier skulle bli antibiotikaresistenta. Då skrattar vi inte längre antar jag. Och de flesta av oss har medvetet tänkt att vi verkligen inte borde behandla våra lindriga sjukdomar med antibiotika. (Öronvärken hos våra ungar har t.ex. alltid gått över med hjälp av vitlök.)

Det jag däremot inte har tänkt på är att två tredjedelar av all antibiotika som används på vår jord går åt till djuruppfödning. Om det skriver Karin på sin miljöblogg. Ytterligare en anledning till att minska på köttet vi äter alltså.