Ringblomsolja

Ut och plocka ringblommor! Både blommor och blad! Sedan sätter du dem i en korg för att torka några dagar (de behöver inte bli helt torra). Därefter sätter du dem i en glasburk och häller över ekologisk olja. Jag brukar använda inhemsk rypsolja, men olivolja går säkert också bra. Låt oljan stå i fönstret i ungefär en vecka. Dock inte i gassande sol.

Nu har du en ringblomsolja som är perfekt som ingrediens i ringblomssalva. En salva jag använder till mycket. Den är perfekt när du vill ta bort mascara, men jag använder den även till nattcreme några gånger i veckan. Annars använder jag ingenting och om jag får skryta lite så tror folk ofta att jag är yngre än jag är : )

Ringblomssalvan är väldigt enkel att göra. Du tar en bit bivax (hur du renar bivax skriver jag om en annan gång) som du smälter över värme. Mät upp ca 10-15 % bivax och resten ringblomsolja i en kopp.  Häll tillbaka innehållet i koppen till kastrullen över värmen och vispa ihop till en klar vätska. Häll över vätskan i den burk du vill ha salvan i. Låt stelna. Klart! Vill du ha en hårdare salva, typ läppsalva, så sätter du en större proportion bivax. Salvan står sig i rumstemperatur länge. Min ringblomssalva har jag haft i över ett år och den har inte ändrat. Blir den dålig så härsknar fettet och det känner du bra på lukten.

Vill du spara din ringblomsolja så häller du den i en glasflaska och förvarar mörkt och svalt (inte kylskåp) tills du skall använda den. Ett litet obs! De kärl och redskap som du använder till bivaxet och salvan är det bästa att du inte har tänkt använda till något annat sen. Bivaxet är lite svårt att få bort. Fixa därför ett litet verktygskit som du använder från år till år.

Eksemet försvann!

Jag har i flera års tid haft ett eksem på min arm. Eftersom mina eksem varken kliar eller lyser illröda får de hänga med. Jag orkar inte bry mig så mycket om dem. Ibland smörjer jag på lite ringblomssalva, men oftast orkar jag inte ens det.

I vår tvåldiskussion för någon vecka sedan nämnde 'Salix' att hon av en slump hade tvättat sina händer med Le chat-tvålen (en stor vit tvål som finns i de flesta vanliga butiker) och att hennes utslag på händerna hade försvunnit. Samma kväll testade jag att duscha med tvålen. Visserligen tyckte jag att huden blev ganska torr, men eksemet försvann! Direkt efter duschen gick det nästan att skrapa bort eksemet och sedan har det inte kommit tillbaka. Efter duschen smörjde jag in fläcken med ringblomssalva och har gjort det några gånger sedan dess. Och än lyser eksemet med sin frånvaro. Otroligt!

Ps. När barnen var små minns jag att vi använde tvålen till fläckborttagning och även till det fungerade den bra.

Olja in möblerna med egen bivaxsalva

 

Jag kunde verkligen inte när jag steg upp på morgonen ha anat att jag inom några timmar skulle ha oljat in badrumsskåpet -något jag inte hade gjort på säkert tio år. Men ibland överraskar man sig själv. 

Så jag grävde fram en burk med min ringblomssalva som stått i skåpet i flera år och började smeta ut det med handen och det blev så jättebra! Den salvan kan man verkligen använda till allt. Nu känns det kanske som lite onödigt lyxigt att smörja in ett skåp med ringblommor och det är ju verkligen inte nödvändigt. Lika bra går det ju att fixa en salva utan ringblommor och använda till dylika projekt. 

Ps. Den funkar även perfekt att smörja in läderskor med. 

Recept på salvan hittar du här. 

Rena bivax

Eftersom jag vet att flera väntar på mitt inlägg om hur man renar bivax så har jag demonstrativt renat en liten mängd bivax för att kunna visa på bild hur jag gör. Vanligtvis renar jag större mängder än så här, men man tar vad man råkar ha. Redan nu kanske det är på sin plats att nämna att du behöver separata kastruller, skålar, silar etc. för ditt vaxjobb. De kommer nämligen aldrig att återfå sin forna glans.  Man kan rena bivax på flera sätt. Det här är mitt sätt.

Steg 1a. Ner med bivaxsörjan i en stor kastrull. Låt allt smälta på svag värme. Sila bort ev. döda bin och annat jox. Låt svalna. Nu har du längst ner i kastrullen andra klassens honung. Den här brukar jag hälla på flaska och använda till exempel till bakning. Denna honung innehåller en liten mängd bivax, men det är ju inte farligt. Vill du så hoppar du över detta steg, men det brukar komma en hel del honung.

Steg 1b. Koka upp en kastrull med vatten. Sätt i allt som du inte klassar som honung i steg 1a på svag värme så att allt löser sig till en klar vätska. Låt svalna.

Steg 2. Nu kommer det att på ytan att bildas en vaxkaka. Det är det här du går vidare med. Vätskan som är under kakan slänger du bort. Jag brukar undvika att slänga det i vasken utan slänger den istället på gräsmattan.

Steg 3. Värm en kastrull med vatten. Lägg bivaxkakan i en skål med vatten som du ställer i vattenbadet. Låt kakan smälta

Steg 4. Ta ett par oanvända strumpbyxor och sätt över ett litet kärl. Sila vätskan. Låt svalna.

Nu är ditt bivax klart. Hur du sedan använder det till bivaxsalva och dylikt kan du läsa i inlägget "Ringblomssalva"

Lycka till!

Vad hände med fåren?

De som följt bloggen en tid, vet att det varit ett fårelände utan like här på Flemmingsbacken. Ja, eller egentligen vet ni väl inte allt, för jag har inte orkat skriva ...

Det började i våras när Jenk meddelade att han var trött på rollen som fårbonde. Det gav ganska lite tyckte han och tog desto mer. Jag fick en liten kris för jag hade börjat förlika mig med identiteten som småskalig fårfarmare. Doften av får och hö när jag kalla morgnar tassar ut till fårhuset. De lena öronen, de irriterande bräkningarna. Men så kom sommaren och mitt försvar bröts ner bit för bit. Först trampades en liten lammunge ihjäl av sin mamma, sedan fick jag skiljas från min älsklingsbagge Bjarne, så blev det tvångsamning av Greta i tre månader, så fick Britta utslag i ansiktet och skulle smörjas, smörjas och smörjas för att till sist avlivas. Samma dag som hon avlivades fick vi se att ett av lammen hade fått samma utslag. Grannen rådfrågade en expert på fårsjukdomar (eftersom deras lamm även drabbats) och fick veta att de troligtvis ätit Johannesört (!). När vi tog hem dem och fortsatte smörja med tea-tree olja och ringblomssalva blev det bra.

Så försvann Greta. Efter ett dygn såg Jenk två små klövar och en liten svansstump som stack fram under en sten. Han drog fram ett medvetslöst får som vi trodde var bortom all räddning. Men efter att ha sprutat in vatten i munnen på henne piggnade hon till. Ingen vet hur hon sluppit dit och det var ren tur att hon hittades.

Åh, vad jag våndats. Åh, vad många klumpar i magen fåren har orsakat mig denna sommar. Gör vi rätt? Mår de bra? En massa energi har jag satt på fåren. Ja, det har tidvis känts väldigt, väldigt tungt. Så mot slutet av sommaren kunde jag inte vänta tills sommaren var över och slaktaren skulle göra entré. Och nu är det tyst och stilla i fårhuset.

Den fina, fina baggen Bjarne han fick ett nytt hem. Jag känner stor tacksamhet över att det löstes så bra. Faktiskt här via bloggen : )  Vi slaktade två tackor och ett bässlamm. De båda lammtjejerna hade vi inte hjärta att slakta. När äppelträden fått sina vintergaller och allt ur trädgårdslandet hade skördats då tog vi upp grinden till fårhagen och så fick de fritt ströva omkring hemma hos oss. Vi hörde oss runt om någon billigt ville köpa två små tjejer (ja, lammen då, inte våra egna) och nästan direkt fick vi napp. Så nu tillbringar de vintern några kilometer härifrån. Nästa sommar skall de få en egen ö att beta av. Även det känns jättebra. Och vi har FF. FÅRFRITT!

Trodde inte jag skulle säga att det är skönt, men skönt det är precis vad det är. Allt har sin tid ...

Bimysterium

Vi har i två somrars tid haft egna bin (tre samhällen) och det är nog kanske egen honung som jag tycker är allra lyxigast att ha. Vi använder massor av honung. Vi dricker varm honung varje dag och av bivaxet gör jag en ringblomssalva som jag använder till ansiktskräm.

Men motgångarna har varit ett faktum den senaste tiden här på Flemmingsbacken. För alla våra bisamhällen har dött! Ja, eller vad som nu har hänt ... Det ena var ingen nyhet för det märkte vi var ganska svagt i höstas, men i den ena kupan fanns det inga bin alls. Inte ens döda bin. De hade bara sent på hösten flytt sin kos. Trots att det fanns mat kvar och trots att de hade en ny drottning. Så har vi aldrig hört att de brukar göra.

I den tredje kupan fanns nog bina kvar, men bara deras bakkroppar. Alla huvuden var avbitna och uppätna. Så brukar det se ut om t.ex. en mus varit i farten, men musgallret var på plats, det syntes inga hål där musen kunde ha tagit sig in och vaxkakorna var även intakta. Det överstiger vårt förstånd, som i och för sig i bisammanhang inte är så stort.

Bisamhällen är dyra, men eftersom vi har all utrustning redan och vi använder så mycket honung har vi köpt två nya samhällen. Vi kommer att hämta dem snart så att de hinner tills äppelträden blommar. För det är ett faktum att man får mycket fler och större äpplen när man har bin. Och så hoppas vi att vi blivit klokare till nästa höst.

Trädgårdsrunda i skördetid

Vilken sensationell rubrik, va? Undrar om någon överhuvudtaget klickar in sig på detta inlägg ...

Många bloggar har under sommaren haft uppdaterande bilder över hur och vad det växer i deras trädgårdsland. Inte jag. Kanske har jag inte förmått mig att visa upp mitt ogräs, eller så känner jag att mina bönor knappast får så många att brista ut i extas (som många andra av mina inlägg får). Jag skrev ju även om trädgården en hel del ifjol och det har liksom inte förändrats så mycket sedan dess. En del växer bra (löken & morötterna!) medan annat helt har gått åt pipsvängen (ärterna -jo det går att misslyckas med dem -, palsternackorna, melonerna ...)

Men så gick jag ju omkring bland mitt ogräs, solen lyste förvånansvärt mild för att vara i slutet av augusti och jag tänkte att jag gör ett försök. Här skall trädgårdsbloggas! Varsågod! Eller ursäkta! Vilket som.

Oj, oj, oj! I år tänkte jag inte hinna med att skörda broccolin innan den hann gå i blom. Knepig rackare det där! Broccolin är en av de mest hälsosamma grönsakerna du kan odla i ditt land, men för att kunna ta tillvara allt det nyttiga borde du äta den rå. Släng med några buketter när du gör din smoothie. Funkar! Inte ens barnen märker ...

Kålrabbi odlar jag även i år (både röd och vit) och de har växt bra. Smaken är mild och gillas av alla i familjen. 

Och vår flexibla nybyggnad blev ett löktorkningshus. Vackert så själen gråter! Även där tänkte jag inte hinna med. När jag besökte grannfrun för några veckor sedan såg jag att hennes lök hängde på tork. -Aha, har du tagit upp löken? -Ja, jag brukar göra det när gamla tanten ute vid vägen gör det. Tala om kollektiv norm. Jag har odlat både röd och gul lök och den är jättestor. I år kastade jag ut ringblomsfrön över löklandet och det har funkat jättebra. Fast lite svårt var det att hitta löken sen ...

Jag hade även köpt schalottenlök. De skulle planteras två och två tillsammans. Det visste inte Jenk. Så vi har även anonym schalottenlök. Purjolöken är lite skrattretande, men den står ännu i landet och växer till sig intalar jag mig. 

Gurkor och tomater skördar vi varje dag. En tomatsort som jag verkligen vill rekommendera är sorten 'Sweet 100'. Massor med små coctailtomater, med betoning på massor. Söta och goda. Slår nästan choklad!

Bredvid ser ni en skymt av andra plockningen av ringblommor. Den torkas lätt i ett par dagar innan den läggs i ekologisk kallpressad rypsolja för att sedan bli ingrediens i ringblomssalva.

Men så kommer då svärfar med sina tomater och mitt tomatsjälvförtroende sjunker rejält. Vad kan inte några korn bigödning göra? Varför håller jag på med min lilla hönsskit? Så här är det år efter år. Påse efter påse kommer han hit med sina tomater. Eftersom han har så mycket. Just så, strö salt i såren du bara svärfar. -Dina tomater är mycket godare mamma! försöker barnen släta över. -Om du en gång till säger att 'så här skall tomater se ut', blir det skilsmässa hörde jag mig en kväll säga till Jenk. Jäkla tomater!

I år har jag även odlat Kamomill. Den torkar nu för att sedan användas i te. Här skall minsann sovas! Jag funderar även på att göra en kamomillsalva på samma vis som ringsblomssalvan. I våras satte jag även med kamomill i en del av mina tvålar. Kamomill har en positiv inverkan på hudutslag och irriterad hud.

En stor del av kamomillen får lämna kvar i landet, fröa av sig och göra odlingen större till nästa år. 

Jag hann börja misströsta med frilandsgurkorna, men nu dyker de upp nästan som svampar. Här skall göras både saltgurka och gurksallad. 

Vintersquashen växer till sig. Jippii! utbrister barnen. Squash året om. 

Tittut! En 'vad var det de hette nu igen?'. Kommer faktiskt inte på det för tillfället. 'Taggkål' föreslår yngsta dottern. Vi kör på det. Det är först nu de två senaste veckorna som larver har börjat äta på bladen. Det gör väl inget? tänker jag och ser mellan fingrarna. Det är ju snart vinter. 

Tack vare grannens barmhärtighet har vi även nakenfröpumpor i vårt land. Mina plantor var ... ha, ha, ha
Grannens plantor var ... wow! Jag fick en av henne. Stora fina pumpor. Måste läsa in mig på vad jag sist och slutligen skall göra med härligheten. 

Pöönor! Vad mer behövs sägas?

Minns ni tomattjyvarna jag satte på friland? Jag har inte gjort något mer än vattnat ibland. Sällan med andra ord. Jag har inte tjyvat dem och de ser ut som buskar, men tomater kommer det. Knappast hinner de mogna, men det gör inget. Då plockar jag in dem och så får de mogna inomhus. Så har vi  egna tomater länge in på senhösten. 

Minns ni paprikafröna jag pillade ur affärens ekologiska spetspaprika? Så här blev de. 

Och till sist några plommon. Inget mer att orda om än så. Knappast en kompott. Men gott.