Nu har tomaterna kommit sig i jorden. Precis som Kollotrollet har jag tidigare lovat mig att minska i med mina sådder. Att lita på att saker och ting gror och inte behöva så så himla mycket extra.
Men likväl kan det hända att jag i vår står där med mina 60 tomatplantor.
Jag har sått 19 sorter och av dem är 15 från egna frön. Så nu kan jag väl säga att jag börjar bli självhushållande på tomatfrön!
I år provar jag tre nya sorter.
tisdag 5 mars 2019
måndag 4 mars 2019
Massor med bra odlingstips!
Etiketter:
Grönsaker,
Odling,
Odlingstips,
Växthus
Att lappa och laga
Nu har det gått två månader och jag har inte köpt ett enda klädesplagg. Jo, ett par svarta jeans har jag köpt på loppis, men det räknas inte enligt mig. Årets klädkostnader är nu uppe i hela 3 €!
Och jag saknar verkligen inte kläder att ha på mig. Nej, mitt skåp är fullt av tidigare års konsumtion. Jag måste medge att de ger mig en tillfredsställelse att använda dem till slut. Och när de är slut så lappar jag. För några dagar sedan lappade jag tre par jeans och utgår från att de håller åtminstone året till slut. Stilla tänker jag att söndriga jeans har varit på modet rätt länge och jag hoppas att nästa modetrend blir att låta kläderna se lappade ut. Att lappade kläder visar på en medvetenhet, både om mode och om miljön. Låt gå för att det i så fall blir så att affärerna kommer att sälja färdigt lappade kläder, men det kan jag leva med. Bara den parallella handlingen blir att lappa själv.
Jag gillar mina kläder mer nu. Jag känner en större tillfredsställelse över mitt sätt att använda mina kläder idag och jag ser en utmaning i att låta dem finnas med i mitt liv för en lång period framåt. Jag omvärderar deras funktion. Udda strumpor fyller samma basfunktion, fula trosor funkar lika bra och en helt vanlig t-tröja funkar lika bra på gympasset som en funktionell träningströja. Visst, mina svettrosor är stora, men det visar bara på att jag minsann inte legat på latsidan ...
Och jag saknar verkligen inte kläder att ha på mig. Nej, mitt skåp är fullt av tidigare års konsumtion. Jag måste medge att de ger mig en tillfredsställelse att använda dem till slut. Och när de är slut så lappar jag. För några dagar sedan lappade jag tre par jeans och utgår från att de håller åtminstone året till slut. Stilla tänker jag att söndriga jeans har varit på modet rätt länge och jag hoppas att nästa modetrend blir att låta kläderna se lappade ut. Att lappade kläder visar på en medvetenhet, både om mode och om miljön. Låt gå för att det i så fall blir så att affärerna kommer att sälja färdigt lappade kläder, men det kan jag leva med. Bara den parallella handlingen blir att lappa själv.
Jag gillar mina kläder mer nu. Jag känner en större tillfredsställelse över mitt sätt att använda mina kläder idag och jag ser en utmaning i att låta dem finnas med i mitt liv för en lång period framåt. Jag omvärderar deras funktion. Udda strumpor fyller samma basfunktion, fula trosor funkar lika bra och en helt vanlig t-tröja funkar lika bra på gympasset som en funktionell träningströja. Visst, mina svettrosor är stora, men det visar bara på att jag minsann inte legat på latsidan ...
lördag 9 februari 2019
Dags för paprikorna!
Nu har årets odlingar dragit igång. Jag har sått mina paprikor och mina aubergine. Nu väntar jag några veckor innan det är dags för tomaterna. I år har jag sått följande paprikor:
Rädda världen 2
Så här har jag tänkt att det nya skolämnet "Rädda världen" skall se ut:
Det skall indelas i fyra terminer, med två lektioner per vecka. Varje termin har ett tema. Och varje tema innehåller både teoretisk och praktisk kunskap.
Första terminen svarar på frågan -Kan godhet rädda världen?
Här funderar vi på om människor är goda och vad som karakteriserar en vardagshjälte. Vi bekantar oss med människorättsorganisationer och funderar på olika sätt hur vi kan visa godhet i vardagen. Det här konkretiseras genom uppgifter som utförs på skoltid. Det kan t.ex. vara att vi besöker åldringar, umgås med flyktingar, hjälper någon med läxorna eller planerar och genomför en "pay it forward"-kampanj på skolan.
Andra terminen går i miljöns tecken och vi funderar på hur miljön mår.
Det skall indelas i fyra terminer, med två lektioner per vecka. Varje termin har ett tema. Och varje tema innehåller både teoretisk och praktisk kunskap.
Första terminen svarar på frågan -Kan godhet rädda världen?
Här funderar vi på om människor är goda och vad som karakteriserar en vardagshjälte. Vi bekantar oss med människorättsorganisationer och funderar på olika sätt hur vi kan visa godhet i vardagen. Det här konkretiseras genom uppgifter som utförs på skoltid. Det kan t.ex. vara att vi besöker åldringar, umgås med flyktingar, hjälper någon med läxorna eller planerar och genomför en "pay it forward"-kampanj på skolan.
Andra terminen går i miljöns tecken och vi funderar på hur miljön mår.
Vi lär oss om klimathotet och hur den enskilda individens val påverkar miljön. Vi bekantar oss med miljöorganisationer och vi funderar hur man kan jobba med attityder. Konkreta handlingar här är t.ex. att skriva en vardagslogg över sin miljöpåverkan, att sätta ihop en vegekokbok till familjen eller att tillverka en produkt som du annars köper.
Vad påverkar miljön?
Tredje terminen går vi in på ekonomi och frågan hur pengar styr världen.
Här ligger fokus på vad gott vi kan göra med våra pengar. Vi konstaterar att fyra godispåsar färre är 16 grötportioner mer. Men hur fungerar en välgörenhetsorganisation affärsmässigt? Kan vi rädda världen genom hur vi väljer att konsumera? Vad är overshoot day?Vi titta på begreppet rättvisehandel. Och vi lär oss hur ett mikrolån fungerar. Exempel på konkreta handlingar här är att samla in pengar t.ex. på hungerdagen, att starta en kakbank, att planera en delningsekonomi i hembyn eller att skapa en konsumtionslogg för familjen.
Sista terminen ligger fokus på teknik. Kan teknik rädda världen?Här går vi genom begrepp som peak oil och day zero. Vi tittar närmare på vilka problem som borde lösas och skapar tankekartor kring framtida tekniska uppfinningar. Vi lär oss om framtida energikällor och vi granskar framtidens teknik. Vi grillar experter och kommer med förslag hur vi tycker saker borde lösas. Vi visar att även vi kan tänka.
Ungefär så ... varje elev skapar en egen blogg, vlogg eller youtube kanal där hen dokumenterar sitt lärande, sina insikter och för in material hen hittar på nätet. På så vis kan vi nå ut även utanför klassrummets fyra väggar. Det här är samtidigt deras bedömning. Inga prov. Inga läxor. Bara att visa att man klarar av att engagera sig och tänka själv. Vi läser nyheter, ser på film, lyssnar på gästföreläsare, diskuterar, analyserar och argumenterar.
För några dagar sedan hörde jag tre elever diskutera ämnet. Och de lät väldigt intresserade ... så jag väntar och hoppas att jag skulle få möjlighet att få omsätta mina tankar i handling. Det skulle vara så intressant!
Vad påverkar miljön?
Tredje terminen går vi in på ekonomi och frågan hur pengar styr världen.
Här ligger fokus på vad gott vi kan göra med våra pengar. Vi konstaterar att fyra godispåsar färre är 16 grötportioner mer. Men hur fungerar en välgörenhetsorganisation affärsmässigt? Kan vi rädda världen genom hur vi väljer att konsumera? Vad är overshoot day?Vi titta på begreppet rättvisehandel. Och vi lär oss hur ett mikrolån fungerar. Exempel på konkreta handlingar här är att samla in pengar t.ex. på hungerdagen, att starta en kakbank, att planera en delningsekonomi i hembyn eller att skapa en konsumtionslogg för familjen.
Sista terminen ligger fokus på teknik. Kan teknik rädda världen?Här går vi genom begrepp som peak oil och day zero. Vi tittar närmare på vilka problem som borde lösas och skapar tankekartor kring framtida tekniska uppfinningar. Vi lär oss om framtida energikällor och vi granskar framtidens teknik. Vi grillar experter och kommer med förslag hur vi tycker saker borde lösas. Vi visar att även vi kan tänka.
Ungefär så ... varje elev skapar en egen blogg, vlogg eller youtube kanal där hen dokumenterar sitt lärande, sina insikter och för in material hen hittar på nätet. På så vis kan vi nå ut även utanför klassrummets fyra väggar. Det här är samtidigt deras bedömning. Inga prov. Inga läxor. Bara att visa att man klarar av att engagera sig och tänka själv. Vi läser nyheter, ser på film, lyssnar på gästföreläsare, diskuterar, analyserar och argumenterar.
För några dagar sedan hörde jag tre elever diskutera ämnet. Och de lät väldigt intresserade ... så jag väntar och hoppas att jag skulle få möjlighet att få omsätta mina tankar i handling. Det skulle vara så intressant!
söndag 3 februari 2019
Rädda världen 1
Jag är för tillfället in och svänger på högstadiet igen. Denna gång bara för en kortare period.
I torsdags deltog jag i vårens föräldramöte och presenterade ett nytt tillvalsämne som jag skapat. Det heter rätt och slätt "Rädda världen". Jag skulle gärna vilja låta dig följa med i mina tankar kring behovet av ett nytt skolämne.
Det började för flera år sedan när min vän Erika bosatte sig på Bali. Jag har aldrig varit på Bali, men det verkar vara ett paradis för "fria själar". En dag träffade Erika en svensk kvinna som hade tagit sina barn i lågstadieåldern och bosatt sig på Bali. -Men hur tänker ni kring skolan? kunde inte Erika låta bli att fråga. Kvinnan hade gett henne ett väldigt intressant svar. -"Vi lär oss samma sak hela tiden i skolan, år ut och år in. Och ändå växer bara problemen i världen. Genom att undervisa mina barn själv, låta dem vara med och uppleva nya saker, ger jag dem andra verktyg än vad vi själva fick. Det kanske hjälper. Kanske de kan påverka på ett annat sätt."
Först tyckte jag det lät som en besynnerlig tanke, som visserligen tilltalade mig i teorin, men som jag tyckte kunde vara svår att omvandla i praktiken.
Så gick det en tid och jag började jobba som lärare i högstadiet. Samtidigt började jag oroa mig mer och mer för miljön och vårt samhälle. Kanske fick jag plötsligt bara upp ögonen för saker jag tidigare bara blundat för, men nu såg jag ständigt rapporter om hur många problem vi och våra barn faktiskt behöver lösa för att rädda världen. Så jag började sitta och iaktta högstadiet. Jag lyssnade och jag funderade. Och jag kom fram till att miljöproblemen sällan lyfts upp på bordet och att få ämnen ger konkreta verktyg till att lösa dem. Miljöproblemen ges inte utrymme för alla har så fullt upp med att hinna lära ut det som vi är vana vid att lära ut. Jag kom fram till att många av dagens ungdomar blundar lika mycket som vi vuxna, samtidigt som jag såg att när de blir medvetna agerar de på ett helt annat sätt än vi.
Så kom jag över en rapport skriven av Kramming och Ojala där de kom fram till ungdomar som ser klimathotet som ett problem, men ändå har en god framtidstro -de mår allra bäst.
Och det var då jag bestämde mig att jag så gärna skulle vilja skapa ett skolämne där ungdomarna blir medvetna om den situation de och världen befinner sig i samtidigt som de får verktygen till att agera. Jag vill ge dem känslan av att kunna påverka, att de spelar roll, att de har en mening och en betydelse. Att små, vardagliga handlingar räknas.
Så jag skrev ihop ett läroämne, som idag är godkänt i högstadiets läroplan. Nu fattas bara eleverna. Och jag väntar och ser om någon vill rädda världen med mig. Det är så spännande! För att det skall gå vidare behövs ett antal elever som läser detta heller än har extra gymnastik, startar UF-företag, bakar bullar eller har metallslöjd. Det är en utmaning, det är det!
I nästa inlägg tänkte jag berätta om vad Rädda världen konkret går ut på. Hej, hej tills dess!
I torsdags deltog jag i vårens föräldramöte och presenterade ett nytt tillvalsämne som jag skapat. Det heter rätt och slätt "Rädda världen". Jag skulle gärna vilja låta dig följa med i mina tankar kring behovet av ett nytt skolämne.
Det började för flera år sedan när min vän Erika bosatte sig på Bali. Jag har aldrig varit på Bali, men det verkar vara ett paradis för "fria själar". En dag träffade Erika en svensk kvinna som hade tagit sina barn i lågstadieåldern och bosatt sig på Bali. -Men hur tänker ni kring skolan? kunde inte Erika låta bli att fråga. Kvinnan hade gett henne ett väldigt intressant svar. -"Vi lär oss samma sak hela tiden i skolan, år ut och år in. Och ändå växer bara problemen i världen. Genom att undervisa mina barn själv, låta dem vara med och uppleva nya saker, ger jag dem andra verktyg än vad vi själva fick. Det kanske hjälper. Kanske de kan påverka på ett annat sätt."
Först tyckte jag det lät som en besynnerlig tanke, som visserligen tilltalade mig i teorin, men som jag tyckte kunde vara svår att omvandla i praktiken.
Så gick det en tid och jag började jobba som lärare i högstadiet. Samtidigt började jag oroa mig mer och mer för miljön och vårt samhälle. Kanske fick jag plötsligt bara upp ögonen för saker jag tidigare bara blundat för, men nu såg jag ständigt rapporter om hur många problem vi och våra barn faktiskt behöver lösa för att rädda världen. Så jag började sitta och iaktta högstadiet. Jag lyssnade och jag funderade. Och jag kom fram till att miljöproblemen sällan lyfts upp på bordet och att få ämnen ger konkreta verktyg till att lösa dem. Miljöproblemen ges inte utrymme för alla har så fullt upp med att hinna lära ut det som vi är vana vid att lära ut. Jag kom fram till att många av dagens ungdomar blundar lika mycket som vi vuxna, samtidigt som jag såg att när de blir medvetna agerar de på ett helt annat sätt än vi.
Så kom jag över en rapport skriven av Kramming och Ojala där de kom fram till ungdomar som ser klimathotet som ett problem, men ändå har en god framtidstro -de mår allra bäst.
Och det var då jag bestämde mig att jag så gärna skulle vilja skapa ett skolämne där ungdomarna blir medvetna om den situation de och världen befinner sig i samtidigt som de får verktygen till att agera. Jag vill ge dem känslan av att kunna påverka, att de spelar roll, att de har en mening och en betydelse. Att små, vardagliga handlingar räknas.
Så jag skrev ihop ett läroämne, som idag är godkänt i högstadiets läroplan. Nu fattas bara eleverna. Och jag väntar och ser om någon vill rädda världen med mig. Det är så spännande! För att det skall gå vidare behövs ett antal elever som läser detta heller än har extra gymnastik, startar UF-företag, bakar bullar eller har metallslöjd. Det är en utmaning, det är det!
I nästa inlägg tänkte jag berätta om vad Rädda världen konkret går ut på. Hej, hej tills dess!
måndag 21 januari 2019
7 saker
Jag brukar inte ge nyårslöften, men väl tänka genom saker som jag vill utmana mig själv med under året. Att återuppliva bloggen är en utmaning. Jag gjorde ju ett försök i våras, men kraften fanns inte. Men med jämna mellanrum så är det någon som frågar om jag inte kan tänka mig att börja skriva igen. Och nu har jag till och med börjat fråga mig själv. Så då kör vi väl då och ser hur länge det håller i sig : )
Men det var inte det jag skulle skriva om. På nyårsafton satt vi runt matbordet tillsammans med goda vänner och jag kastade ur mig frågan vad alla skulle kunna tänka sig att göra under 2019 som skulle gynna miljön. Förutom en surpupp, som redan tyckte att Finland gjorde mer än många andra länder, hade alla andra till min glädje inte svårt att komma på en sak.
En skulle sluta köpa plastpåsar i affären, en skulle bli bättre på att äta rester, en skulle äta mera vegetariskt och så vidare.
Själv utmanar jag mig med att endast får köpa sju nya plagg (skor inräknade) under 2019. Hit hör också trosor, strumpor och dylikt. Först tog jag tio stycken plagg, men det tyckte jag kändes för enkelt så jag drog ner det till sju. Jag utmanade min vän och hon gillade idén, men kände att hon ville förnya sig med jämna mellanrum. Men det är just det här som är grejen. Att använda allt du har tills det tar slut. Att förnya dig med det du har och den du är istället för med nya grejer.
Och det som gör allt så enkelt är att loppisgrejer inte hör till de sju plaggen! För loppisgrejer belastar inte miljön på samma sätt. För någon vecka sedan blev mina svarta jeans nötta i grenen. Det blev nästan som att gå med rumpan bar. Men vips hittade jag ett par nya för 3 € på loppis. De satt som en smäck! Jag, plånboken och miljön jublade!
Men det var inte det jag skulle skriva om. På nyårsafton satt vi runt matbordet tillsammans med goda vänner och jag kastade ur mig frågan vad alla skulle kunna tänka sig att göra under 2019 som skulle gynna miljön. Förutom en surpupp, som redan tyckte att Finland gjorde mer än många andra länder, hade alla andra till min glädje inte svårt att komma på en sak.
En skulle sluta köpa plastpåsar i affären, en skulle bli bättre på att äta rester, en skulle äta mera vegetariskt och så vidare.
Själv utmanar jag mig med att endast får köpa sju nya plagg (skor inräknade) under 2019. Hit hör också trosor, strumpor och dylikt. Först tog jag tio stycken plagg, men det tyckte jag kändes för enkelt så jag drog ner det till sju. Jag utmanade min vän och hon gillade idén, men kände att hon ville förnya sig med jämna mellanrum. Men det är just det här som är grejen. Att använda allt du har tills det tar slut. Att förnya dig med det du har och den du är istället för med nya grejer.
Och det som gör allt så enkelt är att loppisgrejer inte hör till de sju plaggen! För loppisgrejer belastar inte miljön på samma sätt. För någon vecka sedan blev mina svarta jeans nötta i grenen. Det blev nästan som att gå med rumpan bar. Men vips hittade jag ett par nya för 3 € på loppis. De satt som en smäck! Jag, plånboken och miljön jublade!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)










