Fyll dig med klorofyll! Läsarfråga nr 2

Klorofyll kan kallas växtens blod och är det som får oss att tänka på ett grönt blad som just grönt. När man tar klorofyll som näringstillskott äter man vanligtvis alger eller t.ex. vetegräs, men nu på våren brukar jag tänka att det ju finns massor med saker i naturen som är proppfulla med klorofyll. Varför skulle man behöva näringstillskott då? Nu kan du bra ta paus med dina eventuella piller till senhösten och istället dra nytta av naturen.  Dessa klorofyllda växter vill jag förstås dra nytta av -eftersom man inom naturkosten ofta för fram att klorofyllet rensar och läker våra kroppar.

Och då tänker jag kirskål, nässlor, maskrosor och våtarv. Det här är de fyra vilda, gröna växter som jag använder dagligen i min smoothie och speciellt nu på våren känns de extra fräscha. Det är ju nu som växtkraften (livskraften) är som allra störst. Ta därför de små späda bladen och när det kommer till nässlor så knipsar du av topparna. När det kommer till maskrosor kan det vara bra att känna till att det finns flera sorter och de runda bladen är godare än de flikiga bladen. Och våtarven skall användas innan den börjar blomma. Dessa växter (förutom maskrosorna) använder jag hela sommaren, men så småningom börjar jag ju även lägga till odlade klorofyllda grödor, såsom exempelvis spenat och persilja. Det smakar inte alltid så gott med så mycket grönt i sin smoothie, men man vänjer sig snabbt och det går bra att tillsätta bär (men gör inte smoothien för söt, det är inte bra för blodsockret) och kryddor (Ceylonkanel, ekologisk kardemumma, ingefära och gurkmeja är vad jag använder).

Det här tar oss in på Anitas läsarfråga som lyder så här:
1. Vad tänker du konservera av naturens skatter inför vintern?
2. Vad gör du av de första nässlorna?
3. Vad kommer det att ge dig mentalt eller rent fysiskt? 

1. Jag tar ju tillvara ganska mycket av det jag odlar till vintern, men om vi med naturens skatter tänker "vilda växter" så är det främst nässlor, nypon och rönnbär som jag använder. Förutom alla bär och svampar jag plockar i skogen förstås. Nässlorna, nyponen och rönnbären torkar jag och gör till ett pulver som jag använder i mina smoothie. Jag har någon gång plockat granskott och kokat maskrossirap, men det lämpar sig inte för min lata natur. Plus att det bara lämnade i skafferiet. Inte heller är jag den som gör te av duntrav eller äter som sparris. Jag har nästan aldrig feber eller värk så jag brukar inte lagra upp med älggräs. Och te är jag dålig på ... Jag kan massor, men omvandlar det tyvärr sällan i praktiken.

2. Ja, soppa gör jag inte för det tycker jag är äckligt. Jag äter dem som sagt färska i min smoothie. När de växt till sig till ca 10 cm plockar jag dem och torkar dem. Lägger dem i en glasburk och har i bröd eller smoothie under vintern. Sedan på sensommaren när nässlorna har frön så brukar jag ta tillvara de torkade fröna och äta under vintern. Bra för bland annat klimakteriet ...

3. Det känns som det är farligt att skryta med sin hälsa, men jag är för det mesta superduperfrisk. Det här är inget "hittepå" utan jag har faktiskt kollat upp det och min kropp får det mesta av vad den behöver gällande vitaminer och mineraler. Tror det beror på allt jag slänger ner i min frukostsmoothie ... Tack naturen! Jag äter några näringstillskott i pillerform, men det är nog flera år sedan jag tagit någon "medicin".  Och rent mentalt kan jag väl säga att det är få gånger jag slappnar av så mycket som när jag t.ex. plockar bär.

Hoppas det var svar på fina frågor Anita! Tack för dem!

Lock av kombucha svamp

För någon vecka sedan testade jag att göra egna bivaxdukar, men jag tyckte inte det blev bra. Trots att jag hade finfint bivax (vårt eget) och tunt bomullstyg tycker jag inte att de blev så värst böjbara och tätslutande. Vill du själv testa hittar du instruktioner t.ex. här.

Men jag har lärt mig något annat, nämligen att man kan göra väldigt täta lock av en kombuchasvamp. Jag har ju under lång tid tillverkat egen kombucha av en kombuchasvamp, vatten, socker och grönt te. Denna fermenterade dryck så tillsätter jag varje morgon min smoothie. Bra för magen inbillar jag mig.

(Vill du kolla in hur man tillverkar kombucha kan du kasta ett öga t.ex. på Fanny Lindqvists blogg).

Men vid varje tillverkningssats så föds ju en ny kombuchababy (scooby) och jag har ju väldigt svårt för att slänga levande saker. Några har jag gett bort, men nu har alla mina intresserade vänner egen kombuchatillverkning. Tänk då vilken tur att jag lärde mig att man kan torka sin scooby och förvandla den till ett läderaktigt lock som är otroligt formbart och som sluter tätt väldigt bra.

På bilden ser ni alltså tre stycken kombuchasvampar. Den som är längst ner (den tjocka) är mamman som jag flyttar över vid varje ny kombuchasats jag tillverkar, den som ligger på ytan är den nya babyn, som jag torkar/slänger/ger bort. Den sista torkade svampen ser du som lock till härligheten. Den är ju inte så stor, men i och för sig formas ju svampen enligt det kärl den växer i så det borde ju i teorin gå att göra den mycket större ...

Bipollen mot värmevallningar?

Vissa nätter svettas jag som en gris. Tidigare om åren har jag med långa mellanrum kunna svettas några nätter i taget och det har jag alltid förknippat med ångest, men i höstas började jag svettas konstant. Varje natt. Jättevarmt hade jag. Jag sov dåligt och jag kände mig ur form på dagarna.

När jag berättade om mina problem för mina vänner sade jag ofta -Det är säkert klimakteriet och alla mina vänner utbrast -Redan? Och då är det liksom lite skamset slut på den diskussionen. En av mina vänner som jobbar med utbrända personer svarade dock att det är ett av de vanligaste symptomen bland hennes själsligt trötta klienter. Utbränd vill jag inte tycka att jag är, snarare lite vidbränd mellan varven. Det har sina utmaningar att vara högstadielärare, det säger jag bara ...

En av mina vänner sände mig denna länk och det var då jag började fatta ett som annat ...

Värmevallningar är ett vanligt symptom vid pre-klimakteriet (alltså kanske i flera år innan man kommer in i klimakteriet), men alla får dem inte. Och vad är då skillnaden mellan de som får det och de som inte får det? Ja, det kan man undra. Läs artikeln!

Men för er som inte orkar läsa hoppar jag direkt till en annan grej. Några veckor senare låg jag och bläddrade genom Jenks tidning Mehiläinen (Biet) när jag hittade en personlig artikel skriven av Solei Vuortensola om hur användningen av bipollen fick hennes värmevallningar att drastiskt minska. Det här var alltså ingen vetenskaplig artikel utan en personlig berättelse. Eftersom vi inte lider av brist på bipollen för eget bruk ökade jag min dagliga dos rejält. Och visst tusan har det blivit mycket bättre. Från att tidigare ha svettats i princip varje natt, har jag nu endast rejält varmt i tre dagar före mens. Och när jag tidigare svettades som en gris, så kan jag visserligen vakna av att jag har varmt, men jag svettas inte.

Om det här bara "råkar" sig vet jag inte. Det kan ju hända att jag är mindre stressad nu än för några månader sedan, om det hänger på det. Men jag har medvetet väntat med att skriva det här i en och en halv månad för att se om resultatet kvarstår och ja, det gör det. Så lider du av värmevallningar är det kanske värt att testa ...

Keine Schprengenticken

Klumpen som jag fick av min pappa, var nog ingen sprängticka. Efter rådet att såga itu den såg den ut så här. Vad det är vet jag inte, men ibland räcker det med att veta vad det inte är.

Tack alla ni som skickat beskrivningar och bilder. Livet fortsätter.

Sprängticka?

Min pappa kom hem med denna klump för några dagar sedan. Han hade fällt en björk och tagit tillvara klumpen till mig. -Jag tänkte att det kanske var en sådan där sprängticka (chaga), sade han. Och nu undrar jag om jag har någon bloggläsare som månne vet om det är så.

Jag har sett gamla sprängtickor och tycker själv att denna är rätt ljus, men kanske det beror på att den inte verkar vara så gammal. Så färgen kanske inte talar för sprängticka, men nog konsistensen, eftersom den liknar en grov tallstam. Svamplagret är kanske 5 cm och storleken på klumpen är kanske 15 cm i diameter. Bohemian Maggie har visserligen i sin blogg beskrivit hur man vet om klumpen man hittar är en chaga, men jag är ändå rätt osäker. Finns det månne andra tickor som ser likadana ut som är farliga att använda?

För er som inte vet vad en sprängticka är kan jag berätta att den sägs vara kungen av medicinalsvampar och bota så gott som allt. Vill du läsa mer om sprängticka kan du läsa här och här. I den senare länken kan du även läsa om hur den används.

Har du gett ett nyårslöfte?

Nästan två veckor efter nyår. Många nyårslöften har redan hunnit brytas, medan andra glatt kämpar på. Sonen berättade att det igår var ovanligt många nya ansikten på gymmet. Jag brukar ytterst sällan ge nyårslöften. Något år har jag godisstrejkat i några månader och något år har jag haft föresatsen att röra på mig en timme per dag. Skulle jag ha kniven mot strupen och tvingas avlägga ett nyårslöfte för detta år skulle det väl bli att spela mindre Candy Crush på telefonen. Istället har jag akademiskt och ambitiöst sagt att mitt nyårslöfte är att se minst tre TED talks i veckan.

Nyårslöften innehållande motion, viktnedgång och hälsosamt leverne brukar väl annars toppa löftesstatistiken. Men det har jag redan avklarat i månadsskiftet juni/juli. Det var när jag tittade mig i spegeln och insåg hur gammal och trött jag börjat se ut. Vi kan milt säga att jag satte ner foten och tvingade mig att skärpa mig. För första gången i mitt liv hade jag ett mål omvandlat i kilogram.

Eftersom jag är totalt analfabet när det gäller bantning och dieter beslöt jag att göra det på mitt sätt. Springa utan att det blev tung och tråkigt (redan det en stor utmaning) och äta mindre födoämnen som omvandlas till kilo (läs choklad).

När jag friskt hållit på en tid damp boken "Miljödieten" av Lundin och Öhman ner i postlådan. Eftersom boken lovade att jag, om jag följer miljödieten, blir snyggare, smalare, sundare samtidigt som jag räddar världen tyckte jag det lät lovande.

Boken är uppdelad i två delar. Först skriver journalisten Daniel Öhman om själva dieten och ger argument för varför vi bör tänka mer kring förhållandet mellan mat och miljö. Sedan tar kocken Maxmillian Lundgren över och ger en massa recept som exempel på hur en miljödiet kan se ut. Inspiration helt enkelt.

Först blev jag så såld på boken. Som den undersökande reporter Öhman är innehåller boken massor med intressanta fakta och oroväckande berättelser som verkligen får en att tänka att det här måste jag ju bara ändra på i mitt liv! Sedan presenteras miljödieten i fem steg; 1) Mindre kött och mera grönt, 2)Dra ner på sockret, 3) Välj ekologiskt, 4) Följ årstiderna och 5) Rör på kroppen. De här stegen kändes rätt självklara för mig och jag kan stolt meddela att jag hade tänkt ut dem på egen hand innan jag läste boken.

Så över till receptdelen. Det var här mitt intresse sjönk rejält. Inte för att recepten var usla, men för att de var av den typen som jag aldrig skulle ta mig för att tillreda i mitt kök. De kändes liksom för "fänsiga" för min smak. Jag är inte typen som en onsdagskväll serverar familjen Risotto macchiato med brödcrunch och paprikafräs. Det är jag tyvärr inte.

Det här blev nu tydligen en liten bokrecension och då skulle jag vilja sammanfatta boken på följande sätt. En bok full av text, med få bilder (utom i receptdelen). Inget extra med formgivning eller layout. Den här boken läser man inte med ögat, eller jo det gör man ju förstås. Det är ju ingen blindskriftsbok eller så. Läser du den här blir du jätteduktig på att argumentera varför vi skall tänka på miljön när vi väljer vad vi äter. Du blir även rätt duktig på att förklara varför socker inte är bra för din kropp. Men du blir inte så upplyst när det gäller de vardagliga, praktiska grejerna. Där tror jag faktiskt du har koll på största delen. Och recepten ... ja det beror ju på om du är den som ivrigt tar fram pannorna för att kocka en lantpaella med citronmajonnäs och rostad paprikasallad. Mitt råd är låna och läs, men köp nödvändigtvis inte.


Ps.Vet ni vad Jenks nyårslöfte är? Att vara lat. Det har redan skitit sig.

Maria läser* : Food Pharmacy

Det bästa betyget en bok kan få borde väl ändå vara att boken direkt förändrar läsarens tankevärld eller handlingsmönster? Med de kriterierna får boken Food Pharmacy av Lina Nertby Aurell & Mia Clase högsta betyg. Att den sedan är väldigt snygg (jag säger bara FÖRSÄTTSBLADET!!!), har matt papper och är lättläst sänker ju inte direkt betyget. Egentligen är innehållet inget revolutionerande i sig, men det är skrivet på ett sätt som gör det väldigt lättillgängligt och det innehåller fullt med guldkorn som man inte riktigt tänkt på, trots att man läst mycket inom ämnet tidigare. Boken innehåller även recept, men läs den inte som en receptbok. Så roliga recept är det inte. Köp den istället som en inspirationsbok. Gärna till någon som inte ännu är helt övertygad om att vi är vad vi äter.

Och jag brukar inte vara lättflörtad. Jag är verkligen inte en läsare som lätt drar på smilbanden eller till och med frustar till av ett litet skratt där jag ligger i soffan. Men jag säger bara, denna bok! Den är så rolig så jag faktiskt med glädje läser den från pärm till pärm. Och ja, det hördes faktiskt när jag fnissade till mellan varven. Jenk såg faktiskt lite chockad ut.

Lina & Mia driver den berömda bloggen med samma namn som boken -Food Pharmacy. Den har jag naturligtvis inte läst. Jag och bloggar ... har fullt upp med mig själv. Men jag tänkte faktiskt börja göra ett försök. För jag blev nästan lite platoniskt kär i Lina och Mia.

Så hur  har boken fått mig att ändra min tankevärld och mitt handlingsmönster? Här kommer några exempel.

1) Jag brukar krydda min morgonsmoothie med gurkmeja eftersom jag vet att det är ett av världens starkaste anti-inflammatoriska livsmedel. Efter att jag läste boken smakar mina morgonsmoothies som goda,små, kryddbombiga julkarameller. För jag lärde mig att även kanel är inflammationsdämpande och att den dessutom är full av antioxidanter, jättebra för tarmfloan och ökar insulinkänsligheten. Men det måste vara Ceylonkanel, inte vanlig billig.  Även kardemumma, ingefära och kryddnejlika har inhandlats och duttas ner i mina smoothies.

2) Jag köper stora påsar med avokado och äter dem betydligt mer ofta än tidigare. Jag har haft lite dåligt samvete för avokado för de ekologiska är så stenhårda och jag har många gånger tvingats kasta dem för att de helt enkelt inte mognar rätt. Och de konventionellt odlade är besprutade. I boken har Lina och Mia en lista över Dirty Dozen och Clean Fifteen, där den förstnämnda står för livsmedel som är väldigt hårt besprutade och som ofta även innehåller rester av giftet. Även Clean Fifteen (där avokadon hittas) är hårt besprutade, men har ändå lägre halt av kemikalier inne i "frukten". Jag känner mig inte nöjd med detta ... för giftet används ju ändå och trots att det inte är jag som lider av det är det någon annan, men om jag inte hittar ekologiska kan jag tillåta mig att köpa avokado ändå.

3) Tidigare har jag använt oliv- och rypsolja när jag steker, men det är inte bra. Den enda oljan som enligt boken fungerar att steka i, eftersom den tål en hög upphettning utan att omvandlas till skadliga ämnen, är kokosoljan. Så nu har jag investerat i ekologisk, smakneutral kokosolja till stekning. Funkar jättebra!

4) Jag har börjat ha ångest över att vi får i oss så mycket socker via pastan, riset och den varma potatisen. Hur jag skall lösa detta har jag ännu inte kommit på, men jag får väl klura på det en stund. Antingen kommer jag på en lösning eller så förtränger jag det.


LÄS BOKEN! Den är jättebra!

Ps1: Nu är klockan 10.15 och det är dags för frukost (trots att jag steg upp kl. 7.15). Precis som jag själv har tänkt förespråkar boken att man låter kroppen vila från mat under ett längre pass och för mig är det natten och morgonen. Nu skall jag göra min gröna smoothie. En grön smoothie belastar nämligen mina tarmar först efter några timmar, vilket gör att mina organ får vila några timmar till, trots att jag inte behöver vara hungrig. Perfekt!

Ps2: * Som ni kanske märker så har jag ändrat rubriken på mina bokinlägg från Boktipset till Maria läser. Boktipset kändes som att jag alltid skulle vara tvungen att skriva att boken var bra, men en del är ju inte det ... Men den här är det!

Torkade havtornsblad

På vår gård står en jättestor och ful havtornsbuske. Eftersom dess honor har dött för länge sedan blir det inga bär och skulle jag i våras bara ha orkat masa mig iväg till garaget för att hämta en såg hade den minsann rykt.

Men kanske var det bra att den lämnade kvar, för jag råkade plötsligt i förbifarten läsa att man när det kommer till havtorn inte bara behöver tänka nyttiga BÄR utan att man även kan tänka nyttiga BLAD. Man kan nämligen torka bladen och använda dem som te. Eftersom jag är dålig på att dricka te tänkte jag själv smula ner dem och använda dem i smoothie. Jag har inte hittat så mycket information om detta så om jag plötsligt försvinner från cyberrymden kanske ni förstår att det inte gick. Å andra sidan hittade jag en artikel om att man vid Tekniska högskolan i Lund funderar på att av havtornsblad göra ett vattenlösligt pulver, rikt på antioxidanter, som man kan blanda i t.ex. korv. Varför? Jo, eftersom de flesta tillsammans med kött äter för lite grönsaker. Göudlich, säger jag bara.

Bladen torkar oerhört enkelt. Det är bara att riva av dem, bre ut dem på en tidning och vänta något dygn.

Vill du läsa mer om havtorn kan du läsa här. 

Vatunarvin i måronsmootin

Efter allt regnande här känns det som våtarv (eller vatunarvin som vi säger på dialekt) är det första som möter blicken när man närmar sig trädgårdslandet. Vilken tur att min vän Paula avslöjade att den är bra på att rena lymfan. Så nu gör jag mitt bästa för att äta upp den, åtminstone en del av den. Tillsammans med späda nässlor och kirskål utgör den just nu en bas i min morgonsmoothie.

Våtarv är ju verkligen en växt som känns extra fräsch att använda. Ta den helst innan den blommar och undvik de torra exemplaren, som lär smaka pest. Våtarven innehåller C-vitamin och aminosyror och många har säkert även hört att den kan krossas och smetas på brännskador, sår och insektbett.

Fixa bästa gröna pulvret

I takt med att intresset för smoothies och superfood ökar växer även utbudet på affärernas hyllor över hälsoprodukter. En av produkterna är en pulverblandning av torkade, gröna bladväxter och gräs. På företagets hemsida står det så här " Alla ingredienser är 100 procent ekologiskt certifierade. Produkten är helt och håller naturlig utan några tillsatser. Det ger ett oerhört nyttigt och näringsrikt pulver"

Men det här är ju oerhört lätt att göra själv. Inte nödvändigtvis med samma ingredienser, men med lika bra ingredienser. Nu är tiden att plocka t.ex. nässlor, kirskål och späda maskrosblad. Låt dem torka och mixa dem till ditt eget näringrika pulver.

Nässlor är rika på C-, B- och K-vitamin samt järn, kalium, kalcium, magnesium, zink och kisel. Maskrosen är rik på C-vitamin samtidigt som den är renande, urindrivande och leverstärkande. Och kirskål, ja den är bara nyttig plus att man gärna äter den ur rabatterna.

Gör egen Kefir

Inom hälsokretsar har det pratats rätt länge om kefir, men jag är som vanligt rätt trög av mig och har inte testat det förrän nu. Kefir är en fermenterad mjölkdryck som du gör med hjälp av kefirgryn. Smaken är syrlig och lätt kolsyrad (om du tittar noga ser du bubblorna i mitten på bilden). Till konsistensen skulle jag säga att den påminner om långfil, men man kan få den så tunn eller tjock man egentligen vill.

Kefiren anses vara väldigt hälsosam. Åtminstone om du gör den själv. Kefiren i affären vågar jag inte uttala mig om. Den innehåller många probiotiska bakteriestammar och är därför bra för magen och immunförsvaret. Rätt fermenterad innehåller inte Kefir någon laktos.

Kefiren har rätt länge funnits att köpa i affären, men det är väldigt enkelt att göra själv. Nästan för enkelt må jag väl tilläggas. Nackdelen som jag kan tycka med egen kefirtillverkning är att det går så snabbt, blir rätt så stora mängder och därför går åt en del mjölk..

Det enda du behöver är en kanna (eller burk), kefirgryn och mjölk. Låt mjölken stå i rumstemperatur så att den inte är kylskåpskall. Häll mjölken över grynen och låt allt stå i rumstemperatur. Det heter även att man skall täcka ditt kärl och röra om ibland. Det har jag inte gjort.  Beroende på temperatur och mängden gryn tar det mellan 24-48 h innan mjölken tjocknat. Så silar du bort grynen och börjar om. Grynen lever i princip hur länge som helst om du sköter om dem. 

Det här betyder enligt källor att man inte låter dem tillbringa för mycket tid i kall temperatur (jag brukar sätta det i kylskåp för att det inte skall gå för snabbt), bara inte man kväver dem (hups, jag glömde locket på ett helt dygn) eller inte använder redskap i metall (jag brukar använda en metallsil).
Mina gryn lever och är produktiva.

På bilden har jag dem i burken utan mjölk. Det är bara för fotografering. De skall alltid förvaras i mjölk. 

Kefirgrynen ser egentligen inte ut som gryn utan mer som en kefirklump eller risgrynsgröt. Klumpen kallas även för  kefirsvamp och då förstår ni att det är något som växer sig större. Med tiden blir dina gryn fler och större och du kan dela med dig av dem till andra (det var så jag fick den).  För eftersom den blir större kräver den även mer mat och det börjar med tiden gå åt en hel del mjölk.

Det finns både vatten- och mjölkkefir och egentligen är grynen olika . Du kan om jag förstått det rätt använda överblivna mjölkkefirgryn till att göra vattenkefir, men då slutar de att växa. Det kanske jag får göra när mjölkkonsumtionen blir för hög.

Har du ingen vän med kefirgryn hemma kan du köpa dem på olika ställen, t.ex. här eller här

Vi dricker inte så mycket mjölk i vår familj så därför antar jag att jag upplever att mängden Kefir som kommer lätt blir för stor. Jag ersätter min yoghurten i mina morgonsmoothies med Kefir och så serverar jag ibland en efterrätt som består av Kefir, bär, kakaonibs och ett lätt pudertäcke av kokossocker. Slinker ner rätt bra.

Men använder du fil eller yoghurt i din kost är det väldigt enkelt att ersätta det med Kefir. Du behöver nästan inte göra någonting. Den sköter sig själv.

Och blir du nu irriterad över att jag är så knapp och slapphänt i mina beskrivningar över hur man gör kan du läsa mer på Morotslivs hemsida.  Hur du gör hittar du även  på Wildrags hemsida där du även kan läsa in dig massor om grynet.

Morfar i tranbärsmossen

Jag har en morfar. Han heter Klas. Om en månad fyller han 89 år. Jag älskar och beundrar honom mycket.

Varje morgon börjar morfar sin dag med morgongymnastik, sedan tar han en kort länk. När han kommer in äter han en handfull russin, åtta tranbär och havregrynsgröt med lingonsylt.

I år när vi plockade lingon råkade jag och Jenk hitta en mosse som formligen dignade av tranbär. Jag tog med mig äldsta dottern och morfar för att plocka vinterns behov av tranbär.

-Jag har aldrig sett så mycket tranbär i hela mitt liv, sade morfar och började springa omkring som ett jehu. När jag och dottern satte oss ner för att plocka sprang han omkring på hela mossen. Ibland visste vi faktiskt inte riktigt var han höll hus.
-Precis i sådana här mossar brukade jag träna löpning när jag var ung pustade han fram medan vi lätt klagade på trötta ryggar. Men nej, han blev inte trött i ryggen så det var nog vi som fick ge oss till slut.

Morfar plockar tranbär med bärplockare, men själv föredrar jag nog att plocka dem för hand.

En stor del av bären fryser vi hela. Dem sätter jag i mina morgonsmoothies. En del av bären torkar vi i torkmaskin och mixar dem till ett tranbärspulver som dottern strör över gröten. Om du torkar bären skall du komma ihåg att med en vass och ren nål sticka hål i dem. Då torkar de mycket snabbare.

När våra barn var små gav vi dem alltid tranbärspulver på gröten. Vi hade nämligen hört att det motverkade öroninflammation och peppar, peppar våra barn har sällan haft öronvärk och när de har haft det har vi lyckats bota det på egen hand utan antibiotika.

Tranbär är ju även perfekt att ta in när du börjar känna av en urinvägsinfektion. Därför tänker jag ta ytterligare en tur till skogen och plocka tranbär som jag saftar och fryser in. I fall om.

Vill du läsa mer om varför tranbär är så nyttiga kan du kolla in denna länk. 

Grönkålspulver

Grönkål är ju en verklig höjdare när det gäller att vara hälsosam och det senaste året har den blivit en riktig trendig supergrönsak. Men jag måste erkänna att jag är väldigt dålig på att hitta användningsområden till grönkålen. Anledningen till varför jag odlar mycket grönkål i år är att jag ifjol kom på att den är den perfekta vintergrönsaken till hönsen. De älskar den mer än jag.

Varje morgon slinker den dock ner i min smoothie och som rå är den ju dessutom allra mest hälsosam. Därför har jag bestämt mig för att i år torka en stor del av grönkålen och mixa den till ett grönkålspulver. På så vis kan jag fortsätta att tillsätta den i min smoothie hela året om.

Överlag tycker jag det är synd att vi i våra smoothien ofta slänger ner en massa superfood från andra breddgrader (Maca, Camu etc.) när vi är så jättedåliga på att använda den superfood som finns i trädgården. Kanske man borde göra det samma med spenat, rödbetsblad och mangold?

Den renande betan

Eftersom rödbeta sägs vara både lever- och blodrenande brukar jag en gång varje höst köra en två veckors kur där jag varje dag dricker ett glas färskpressad rödbetsjuice. I år odlar jag dock polkabetan Chioggia och den är ju inte så värst röd. Är därför lite osäker på om den är lika nyttig som den vanliga rödbetan och kommer nog i fortsättningen att återgå till en helröd sort.

Rödbetsjuice är dock väldigt kraftigt och den som är ovan eller känslig kan lätt vid stora doser bli illamående eller få huvudvärk. Det har jag aldrig fått. Jag har dock fått rådet att aldrig dricka rödbetsjuice på tom mage och att blanda den med andra ingredienser. I mitt fall brukar jag köra en rödbeta, två morötter och två små äpplen.

Det har ju blivit lite popp med färska juicer och juicemaskiner trängs på hyllorna i affären. Jag tycker dock att man titt som tätt ser begagnade maskiner på loppis. Själv köpte jag en begagnad Braun för en tiolapp. Den var i princip oanvänd och funkar perfekt.

Andra självhushållningssätt att få i sig rödbeta på (förutom att äta den rå eller bakad i ugn med getost) är att göra inlagda rödbetor eller koka Borsjtj. Det sistnämnda har vi ätit nu i dagarna två. Egentligen kunde den ha räckt till tre dagar, så lite som barnen åt. Men när jag hotade med att om ni inte tar mer så äter vi den en dag till,så försvann den ur kastrullen.

Krasse och halsont

Jag fick lära mig att man skall äta krasseblommor om man känner av ont i halsen. Det smakar jättegott! Lite som en blandning mellan ärter och rädisor. Värre medicin har man smakat. 

Tinktur på Rölleka

Att man när man är förkyld skall intaga Solhatts extrakt är något jag har fått med min hemifrån. Jag har försökt odla egen solhatt, men den försvann rätt snabbt i ogräset. Dessutom tvistar de lärda om huruvida Solhatt hjälper mot förkylning eller ej och om det till och med kan vara farligt att ta extraktet.  Men säg det som de inte tvistar om ...

Hur som helst fick jag för några dagar sedan höra att man lika bra (ha ha så ovetenskapligt sagt som det bara går) kan ta en tinktur på Rölleka. Och rölleka växer ju invid husknuten. Så nu har jag fyllt en glasburk proppfull med rölleka, hällt i så mycket ren sprit som det bara går, satt på ett lock och ställt burken i ett soligt fönster. Det sista var svårast att åstadkomma denna sommar. Nu skall burken stå där i fem veckor medan jag svänger på den med jämna mellanrum. Sedan silar jag bort blommorna och har en tinktur som jag skall inmundiga i vinter genom att tillsätta några droppar tinktur i ett vattenglas. Som med de flesta huskurer på örter skall man dock inte använda dem i längre perioder utan två veckor i sträck med en längre paus emellan brukar sägas vara lagom. Tinktur är rätt starka grejer. Får du i dig för mycket rölleka sägs det leda till bland annat huvudvärk och yrsel.

Söker man på nätet hittar man många goda egenskaper för Röllekan som ört. Du kan bland annat läsa här eller här.
Det som dock klingar vackrast i mina öron är motverkar förkylningar och lindrar PMS.

Är du intresserad av vilda växter och örter rekommenderar jag bland andra boken Lisens gröna värld av Lisen Sundgren. Den innehåller mycket av det man behöver veta och ger mycket inspiration och tips.

Stickkontakten rätt väg

VARNING! Innan du läser detta blogginlägg bör du varnas för att du kanske kommer att bli upprörd över hur korkade människor det finns. Och det bör även nämnas att en del kan känna ett stort behov av att ge en tillrättavisning, en förklaring vad denna dumhet består i eller ett allmänt utlåtande över skribentens sinnestillstånd. Du behöver även varnas för att detta är ett inlägg som har en bakgrund som du kanske inte känner till och som kan vilseleda dig när det gäller skribentens avsikter. Det kan även hända att du inte känner till skribentens sätt att skriva och därför lätt vilseleds. Till sist bör du varnas för att skribenten kan upplevas styra folket och uppmana alla att tro på detta. Det kan hända att du inte ser nyansskillnaden att skribenten berättar om vad som hände en dag i mars i hennes hus. Och att hon fann det intressant om än svårt att förstå.

Till dig som ändå känner/har känt ett behov av att kommentera min intelligens och noggrant förklara varför jag har fel vill jag sända ett stort tack. Jag känner en stor vördnad över att så kloka människor som ni besöker min blogg. Eftersom jag får höra ord som galning, idiot och naiv utgår jag från att ni är väldigt kloka människor som kan läxa upp mig. Jag utgår från att denna klokhet tar sig uttryck i ett väldigt spännande och tillfredsställande liv. Grattis! Jag tackar även för den karaktärsdanande lärdom ni ger mig genom att få gå omkring och smaka på hur det känns att folk kallar en idiot. Det har mig veterligen inte hänt tidigare. Till sist tackar jag för alla goda råd ni ger mig. Ni ger mig många nya saker att kolla upp och jag inser att ni har mycket större kunskap i de här flummigheterna än jag. Återigen stor vördnad. Och nu till det omdiskuterade blogginlägget. Nu när du är varnad och avtackad. ...

Nu kommer äntligen det som många frågat efter, nämligen hur man vet om en stickkontakt sitter rätt i uttaget. Jag skrev för några veckor sedan om att vi hade haft ut en kvinna som kollade våra sovplatser i huset med tanke på jordstrålning (currykors) och vattenådror. Det som hon lärde oss var att det är viktigt att elen är rätt i huset, annars förstärks de skadliga effekterna av strålningen.

Det finns enligt kvinnan vissa generella regler när det gäller hur en stickkontakt skall sättas i, men sedan finns det tyvärr många gropar på väg(g)en. Ibland känns det som ett omöjligt uppdrag att få alla kontakter rätt (vilket det borde vara), men skam den som ger sig. Det är nog väldigt svårt att på egen hand veta hur de skall vara, eftersom det inte finns någon standard för hur och var t.ex. texten på  kontakten placeras. Om man vill testa detta är det bäst att ta hem någon som kan detta och märka upp kontakterna i enlighet med vad de säger.

Nu måste jag ju även direkt säga att de flesta elektriker i sten hävdar att detta inte kan ha någon betydelse. Och inte vet jag. Jag förstår mig inte på sådant. Å andra sidan är det mycket jag inte förstår som ändå anses vara världsliga sanningar, så jag har bestämt mig för att tro fast jag inte förstår. För mig är det viktigare att lära mig med hjärtat än att alltid förstå med hjärnan. Att det liksom känns rätt.

Som jag tidigare nämnde har en av våra döttrar inte mått så bra på senaste tiden och det var kanske främst för hennes skull vi ville kolla våra sovplatser. Av fem personer i vårt hus var det bara hon som sov fel, dessutom med en stickkontakt felsvängd under sängen. Några dagar senare var kvinnan till en familj vi känner väl. Samma där. Dottern hade en längre tid varit mycket sjuk och de visste varken ut eller in. I en sex personers familj var det endast dottern som sov fel, dessutom med en felsvängd kontakt under sängen. Dottern sov med ett currykors tvärs över sin kropp ...

Dottern (i förskoleåldern) hade i många års tid haft svårt att somna på kvällen, eftersom det hela tiden kändes som hon var kissnödig. Det blev många turer till toaletten. Även på natten. Första natten efter att kvinnan ändrat kontakten (innan sängen ens flyttades) sov hon hela natten igenom. Det har hon fortsatt med sedan dess. Kissnödigheten på kvällarna försvann. När mamman av nyfikenhet sökte mer information på nätet hittade hon att barn som sover på currykors ofta tar längre tid på sig att bli torra på natten. Visst intressant? Sammanträffande eller slump inte vet jag.

Vill du försöka på egen hand är kvinnans bästa råd att börja med att ta en stickkontakt och sväng den så att bokstäverna eller siffrorna är "rätt väg" när du håller den mot dig, d.v.s. att du kan läsa vad som står.

Det här funkar enligt kvinnan i många fall, men det är även redan här det ibland blir problem. En del stickkontakter har ingen text och en del har bokstäverna svängda fel (t.ex. ofta på lampor från Kina har vi märkt). Så det kan kännas väldigt svårt att veta.

Nu har jag märkt att en del tror att det är stickkontaktens text i sig som är viktig , men det är hur kontakten är svängd som är det  viktiga i kråksången. Det finns ingen standard för hur och var texten placeras på en kontakt och därför är det svårt.
Att få samma resultat när man själv enligt dessa anvisningar går och svänger sina kontakter som om en person som kan detta skulle göra det tror jag därför är väldigt svårt. Men eftersom flera frågat kör vi vidare : )

När du håller den rätt väg mot dig (så att du kan läsa bokstäverna) sätter du en prick ovanpå kontakten

Om stickkontakten sätts i den undre kontakten skall du kunna se pricken (här skall bokstäverna alltså i många fall vara rätt svängda)

I den övre kontakten svängs pricken nedåt, d.v.s bokstäverna sätts upp och ned. 

De här kontakterna är betydligt enklare eftersom de ofta blir rätt av bara farten. I nedre uttaget svängs kabeln nedåt och tvärtom när du sätter den upptill.

Jag ber om ursäkt för eventuellt damm och flugskit

Så till våra älskade skarvsladdar. Se först till att placera dem rätt i uttaget (tänk bokstäver, i bästa fall ...). Sväng den sedan som bilden visar på väggen. Är det jämnt antal uttag i skarvsladden är det enkelt. Då är uttagen närmast sladden sådana uttag som har pricken upptill medan den andra hälften av uttagen (de som är överst) har pricken nedåt. Precis som på en vanlig kontakt.

Har de ojämnt antal uttag brukar det vara fler nertill. T.ex här skall de två nedersta ha pricken uppåt medan den översta skall ha pricken nedåt. Är det fem uttag är det 3+2 etc.

Det var väl det mest grundläggande. Som det inte skulle vara tillräckligt att hålla reda på visade det sig även i vårt hus att en del av våra kontakter var omsvängda. För några år sedan hade vi en elektriker som satte in några extra uttag och enligt kvinnan var de alla omsvängda, d.v.s. att pricken skall vara uppåt i det översta uttaget och nedåt i det understa. Jag måste medge att det känns som vi aldrig kommer att få detta rätt till 100 %. Suck!

Vi köpte en faspenna för att kolla spänningen kring uttagen i hopp om att spänningen skulle vara högre om stickkontakten var felsvängd, d.v.s. att pennan skulle pipa till på ett längre avstånd ifrån kontakten. I en del fall var det så (dock bara på någon centimeter), men i de flesta fall märkte vi inte någon skillnad. Så enkelt skulle man tydligen inte slippa undan. Och det är säkert här skeptikerna hävdar att det inte kan mätas eftersom det inte finns någon skillnad.

Så tro vad du vill. Vi väljer att låta stickkontakterna vara kvar som kvinnan visade och även att själva försöka få till dem rätt i mån av möjlighet. För vad är liksom det värsta som kan hända? Ingenting.

Om någon har något att tillägga till diskussionen (både bu eller bä) skulle det vara intressant att höra hur ni tänker eller om ni själva har någon erfarenhet.

Näshorn i förkylningstider

Så här i förkylningstider vill jag verkligen rekommendera näshornet för att bota din snuva, förhindra bihåleinflammation och rena näsan från allergener.

Hornet fylls med saltvatten (ljummet vatten som du löser upp några teskedar havssalt i). Sedan lägger du huvudet på sned och häller med pipen in saltvätskan i den ena näsborren och så rinner den ut i den andra. Nu är systemet sköljt!

Det är inte svårt och det är inte obehagligt. Och åtminstone jag tycker det är skönt vid förkylning. Du får bort en del bakterier och snoret löses upp så det går lätt att snyta sig.

Har du hosta? Kom ihåg att det finns ytterst få (om ens några) hostmediciner som hjälper. Du kan lika bra kurera dig med något ur naturens eget apotek. Läs mer på t.ex. honung, granskottshonung och timjan.

Vem skall man tro på (tro på, tro på)?

Vad tycker ni att bilden föreställer? Eller nej, försök förresten inte att gissa. Det är mitt ben med ett kålomslag runt knät.

Vad som är anledningen till detta. Tja ... en slalombacke, en våghalsig mamma, en försenad 40-årskris, en pådrivande son, lite för hög fart, lite för högt hopp, lite för klumpig landning, ett knä som vrider sig, ett besök till läkaren, en antydan om att menisken kan vara lite ledsen.

Och så kommer läkarens berömda ord -Ta en Burana 500 mg tre gånger per dag bara din mage tål det. -För smärtan? frågar jag och tänker att det skall jag väl ta mig tusan klara av. -Nej för inflammationsrisken, svarar läkaren. Och jag tänker att nej, det vill jag inte göra.

Grejen är den att jag sällan äter medicin. Vårt medicinskåp är rätt torftigt om vi säger så. Så att börja smälla in värkmedicin kändes inte rätt.

Så jag körde med vitkålsomslag och saltomslag. Saltomslaget består av havssalt och vatten som läggs på knät för att dra ut vätska och på så vis få ner svullnaden.

En gammal huskur som man fortfarande ofta använder är vitkålsomslag på bölder, inflammationer i ledfästen och senor osv. Man gör helt enkelt ett omslag av vitkålsblad. Lägg vitkålsblad omlott över stället och linda elastisk binda runt så att det blir fixerat. Låt sitta över natten. Man kan mjuka upp bladen genom att banka på dem eller kavla dem. Upprepa flera gånger. Vitkålen är bakteriedödande och renande och hjälper till att "dra ut" elakheterna.

Ja, så håller jag på i några dagar. Knäet blir bättre och bättre, men eftersom jag inte haft problem med vare sig knän eller leder tidigare vet jag inte hur länge det skall ta. Har dock hört att det brukar ta länge. Efter några dagar vaknar jag på natten (ni vet där tre/fyratiden när man alltid får de mest positiva tankarna) och tänker -Vad har jag gjort? Jag inbillar mig hur inflammationen sprider sig i kroppen, eftersom jag inte lytt läkarens råd. Jag tänker att jag troligtvis skulle ha sprungit ett lopp vid det här laget om jag gjort som läkaren sade.

Följande dag åker jag och köper värkmedicin. Smäller in dem enligt ordination. Och bra känns det ju i knät. Det känns ju ingenting. Eftersom allt är bedövat. Men det blir svårt att veta när man gör för mycket
-Låt smärtan avgöra när det är dags att ta det lugnare, sade läkaren. Men om man inte längre känner någon smärta?

Så det gick några dagar och så slutade jag med medicinen. Så håller jag på. Åh, vad det är svårt att börja våga lita på sig själv. Att våga tro att vitkål och Burana kan ersätta varandra. Att våga lite på sig själv är enkelt om man inte är feg.

Maria testar : Jordstrålning och el. Del I

Länge sedan jag open mindedly testat något nu, men nu har jag minsann gjort det med besked. Idag skall jag nämligen skriva om något som många är lite skeptiska till -jordstrålning, vattenådror och elektriska fält. Förra våren gjorde vi ett experiment med att placera våra bin på currykryss och det gav mersmak. Spännande saker så det förslår.

De flesta har ju hört att det inte är bra att sova på en vattenåder, att el påverkar oss människor och att vatten förstärker el. Själv tror jag att vistelse i starka fält påverkar oss negativt på så vis att vår kropp använder mycket energi till att klara av att vistelsen, något som i sin tur leder till cellstress och att immunförsvaret pausas eller försvagas. Vi blir helt enkelt lättare sjuka och när vi blir sjuka har kroppen svårare att återhämta sig och självläka.

Vi ville därför helt enkelt kolla upp så att våra sängar inte är placerade på en vattenåder eller på ett currykryss. En dotter har haft en del fysiska symptom som vi inte fått hjälp med vare sig genom traditionell eller alternativ vård. Månne detta kunde ge någon förklaring? Till vår hjälp tog vi en kvinna från grannbyn som med sin slagruta lätt kunde ta ut både ådror och kryss.

Det som var nytt för mig och som gav mig en ordentlig funderare var kvinnans uppmaning -Se till att svänga dina elkontakter rätt! Ja, du hörde rätt. Det är enligt detta sätt att se på världen skillnad på hur du sticker in en kontakt i ditt eluttag. I många länder finns det bara ett sätt att få in en kontakt på, men hos oss kan vi svänga den på två olika sätt och om den svängs fel avger den ett skadligt energifält. Sover man dessutom på en vattenåder eller i ett kryss så förstärks detta. Jag vet, det låter för enkelt för att vara sant och jag vet att jag borde kunna förklara lite bättre för att få er att hänga med, men jag kan inte. För mig har dock aldrig den teoretiska kunskapen varit det viktigaste utan den känslomässiga erfarenheten.

Kvinnan hade efter åratal av värk kommit fram till att hennes värk berodde på elkänslighet. I många års tid lärde hon sig genom erfarenhet vad som gjorde henne bättre och nu hjälper hon människor som vill elkontrollera sina hem. Många kontaktar henne vid sömnlöshet, vid långvariga sjukdomar, vid förkylningar som aldrig går om, vid värk ... Hon delar med sig av sina erfarenheter för att hjälpa andra. Så jag har inga teoretiska förklaringar att ge er, men ...

Det som var verkligt intressant var att kvinnan (efter att ha lärt oss hur en stickkontakt svängs rätt) direkt i sin kropp och med sin slagruta kunde känna av och säga -Det finns en stickkontakt i detta rum som är felsvängd. Hon kunde peka ut på vilken vägg denna satt och visst var det så. Hon kunde komma in i ett rum och säga att här är allt som de skall och när vi kollade så visst var alla kontakter rätt svängda. Hon kunde stå inne i vårt hus och peka åt ett vädersträck och säga att där ute finns det en kontakt som är felsvängd och be Jenk gå ut och kolla och visst fanns det en skarvsladd som var fel. Och precis lika fel som att ha felsvängda kontakter är det för övrigt att ha kontakter som inte är instuckna ända in.

Så nu är alla våra kontakter rätt svängda. Och hur var det med våra sängar? Alla våra sängar var rätt placerade förutom dotterns. Under hennes säng låg en skarvsladd som alltid sitter i väggen. Den var felsvängd. Dessutom var sängen placerad rakt på en currylinje. Så ikväll möblerar vi om. Det som är enkelt med tonåringar är att de inte tror på någonting. Så det kan inte vara tal om någon placeboeffekt. Blir hon bättre funkar det. Punkt slut. : )

När allt var klart och kvinnan skulle åka hem lämnade hon att stå i dörren. Man märkte direkt på henne när något inte kändes bra. -Det är ännu något som är fel, sade hon. -Finns det någon kontakt på baksidan av huset? Nej, det kunde vi inte komma på att det gjorde. -Vi är tvungna att gå och titta, sade hon. Grejen är den att baksidan av vårt hus löper längs en väldigt stark vattenåder, vilket vi visste om från tidigare. På baksidan av huset finns ett förråd med betonggolv. På betonggolvet hade vi slängt två stora knippen med plastslang. Plast leder vatten, vilket gjorde att strålningen blev väldigt stark precis här. Det här skulle vi aldrig ha vetat om själva! Åh, vad spännande det var att ha vår nya vän på besök! Och jag skall försöka lära er några av de saker jag lärde mig själv. Så får ni tro vad ni vill. Jordstrålning och vattenådror har jag alltid trott på, men el var något helt nytt för mig.

Vill du läsa mer kan du t.ex. kolla här.  Och vill du inte tro på detta kan du läsa här.  Tänk vad bra att man kan tro vad man vill.