tisdag 8 september 2020

Olja in möblerna med egen bivaxsalva

 

Jag kunde verkligen inte när jag steg upp på morgonen ha anat att jag inom några timmar skulle ha oljat in badrumsskåpet -något jag inte hade gjort på säkert tio år. Men ibland överraskar man sig själv. 

Så jag grävde fram en burk med min ringblomssalva som stått i skåpet i flera år och började smeta ut det med handen och det blev så jättebra! Den salvan kan man verkligen använda till allt. Nu känns det kanske som lite onödigt lyxigt att smörja in ett skåp med ringblommor och det är ju verkligen inte nödvändigt. Lika bra går det ju att fixa en salva utan ringblommor och använda till dylika projekt. 

Ps. Den funkar även perfekt att smörja in läderskor med. 

Recept på salvan hittar du här. 

måndag 7 september 2020

Ta tillvara squash + favvorecept

 


Squash är ju lätt en gröda man sår, för att sedan glömma bort och vips står man där med helt groteskt stora frukter. Vi kommer inte ifrån att det är de små som är de godaste, men så här på hösten kan man även glädja sig lite åt de stora. För om du tar in dem och lägger dem på en mjuk kökshandduk och svänger dem ibland kan du ofta förvara dem i många veckor. Du skall vara rädd om dem så att skalet inte får sig en repa och så kan du med fördel ställa dem lite svalare, men nödvändigtvis inte i kylskåpet (vem har rum för något groteskt stort i kylskåpet?). 

Men jag använder squash rätt sällan. Det är nästan enbart i några maträtter och då som riven. Det här betyder att jag för att ta tillvara squashen river den rå rakt ner i portionspåsar och fryser in. Sedan är det bara att hälla ner dem i såsen/grytan. Här nere hittar du mitt godaste vegetariska recept med squash. 

Och ni ser de gula squashen på bilden. Hädanefter kommer jag bara att odla dem. De är så goda och mjälla. Vi äter dem ofta som de är i en sallad. Eller skivade på tallriken istället för gurka. De gröna tycker jag faktiskt inte så mycket om så goodbye till dem! Och ja, man kan ju göra inläggningar med squash eller fermentera dem, men det är inte min femma så det får ni ta reda på själv hur man gör : ) 

Här får ni mitt favoritrecept som innehåller squash: 

Riven squash 
Riven lök
1-2 vitlöksklyftor, pressade
Svarta belugalinser
1 burk pastasås (eller tomatkross, men det är godare med pastasås)
1 burk havrefraiche
2 dl vatten
Grönsaksbuljong
Balsamvinäger
Gurkmeja
Salt och peppar
Oregano

Fräs de fyra första i lite olja. 
Tillsätt de övriga ingredienserna.
Koka i 25 minuter
Servera med pasta. 

tisdag 4 augusti 2020

Vårt honungsår

2020 har varit ett konstigt år på många sätt. Även för bina. Efter vinterna klagade många biodlare på att de övervintrade samhällena var rätt små -även våra. Den kalla maj gjorde att bina växte långsamt i antal. När sedan juni exploderade blommade allt rätt snabbt och bimängden var inte tillräcklig för att tillgodose sig naturens gåvor. I juli deppade bina mest över det regniga vädret och satt och tröståt av sin egen honung. 

Dessutom fick intresset för biodling ett rejält uppsving i våras och vi sålde många av våra bisamhällen till personer med honungssöt blick. 

Det här gör att den mängd flytande råhonung vi brukar sälja i lösvikt kommer att vara mindre än vanligt. Därför kommer vi inte att ordna vår traditionella honungskväll (ja Covid-19 kan kanske även ha ett finger med i spelet). Tråkigt, eftersom det har blivit en för oss efterlängtad tradition. 

Men vi har utarbetat ett system. Vill du köpa råhonung så gå in och läs på vår honungsblogg. Men eftersom vi inte har så mycket råhonung i år så lönar det sig att inte tänka manana, manana ...

"Vår vanliga honung" finns nog, så här brinner det inte i knutarna. Säljs via REKO, Gårds Smak, Älvtorget 5.9, Arbetsplatser, fotbollslag och direktförsäljning från gården. 




lördag 18 juli 2020

Skörda nässelfrön

Nu är det dags att skörda nässelfrön. Vi som har en rätt vildvuxen trädgård saknar inte nässlor om vi säger så ☺️

Nässelfröna är den nyttigaste delen fullproppad av vitamin A, E och C, järn, kalcium, kalium, magnesium och aminosyror och vitamin E som är extra bra för huden och hjärnan. Men orsaken till att jag tycker om nässelfrön är att de innehåller fytoöstrogen och på det sättet kan lindra klimakteriebesvär, något som många kvinnor i min ålder tyvärr tampas med.

Man läser ofta att det är enklast att torka fröna i papperspåsar. När fröna torkar trillar de helt enkelt av i påsen och så är det bara att dra upp stammener.Problemet är bara att det finns en hel del småkryp i nässlorna. Torkar du nässlor i påsen har småkrypen ingen chans att ta sig därifrån, dör och stanna kvar i din pulverblandning. Därför tycker jag att metoden att torka nässlor på tidningspapper är bättre. Då kan småkrypen enkelt krypa iväg och när nässlorna är torra har fröna trillat ner på pappret och det är enkelt att hälla dem från pappret direkt ner i burken. Jag torkar mina nässlor uppe i vårt uthus. Där är det mörkt varmt och luftigt. 

Vill du läsa mer om om att torka nässlor och nässelfrön vill jag tipsa om denna blogg.


torsdag 16 juli 2020

Självhushållande på rosor

Jag börjar komma upp i den åldern när man älskar rosor : )  Jag fantiserar om att vår gård kommer att digna av stora, väldoftande rosenbuskar som ramar in alla gamla hus och skjul. Men så är jag ju lite snål. På höstarna gräver jag alltid i trädgårdsbutikernas -70 % lådor och brukar hitta en hel del intressant, men jag brukar även tigga till mig rosenskott. Ibland brukar jag till och med stjäla! Ja, inte så att jag gräver upp hela buskar, men en och annan "stickling" har jag väl knipsat av.

Jag har nämligen läst att man kan ta en rosenstickling och sätta i en potatis som man gräver ner. Det låter ju hur enkelt som helst, så det här har jag bestämt att testa. Den här sticklingen kommer från en gul ros som fanns på en buske utanför en affär i ett fult affärsområde i Stenhaga. Och jag har spanat in mig på en fin buske som växer nära vägen i grannbyn. Snart tror jag minsann den även är "beskuren". Sedan återstår det ju förstås att se om experimentet funkar. Friskt vågat är hälften vunnet!

Vill du läsa mer om rosor och potatis kan du kolla här. 

onsdag 15 juli 2020

I mitt växthus

Den här bilden är tagen för någon månad sedan.
Nu är det nästan som en djungel! 
Jag fick för länge sedan en läsarfråga om vilka sorters tomater jag odlar i mitt växthus. Det är lite svårt att svara på för jag döper ofta om dem så att jag till sist inte längre kommer ihåg det ursprungliga namnet. Jag har t.ex. "Mama Black" som är en mörkbrun tomat som jag har fått av min mamma, "Röd evighet" som är en röd tomat som lär skall kunna lagras hela vintern och "Röd pasta" som är ... ja en röd tomat som passar till pastasås. 

Denna sommar har jag faktiskt minskat i med antalet sorter jag odlar. Jag brukar köra på cirka 35 plantor och kanske cirka 12 sorter. Med åren har jag lärt mig vilka favoriter vi gillar och vad som brukar lyckas bra. Hit hör t.ex. Black Cherry, Nyagous, Yantarnyi och Brandywine.  Plus att jag har tvingat mig att sluta köpa tomatfrön. Men delar någon med sig är det ju alltid roligt. På det senare viset fick jag i årets växthus in fyra stycken mörka tomater som det skall bli roligt att testa. 

Säsongen började bra! Tidigare än vanligt hade jag både mycket blommor och mycket kart. Men så kom juni med sin obarmhärtiga sol och värme. I vårt stora glasväxthus blev det för varmt för att tomaterna skulle trivas riktigt bra. Det är väldigt svårt att få det vädrat ordentligt. Egentligen borde man ha ett tyg i taket, men det känns också som en väldigt stor satsning. Istället brukar jag tänka att nog växer det ju tomater i Spanien också. Nu är det svalare väder och vi har mycket tomater, men de mognar väldigt långsamt. Men i augusti! Då minsann skall vi äta tomater så det sprutar ur öronen!

I mitt växthus odlar jag även gurkor, paprika, gyllenbär, tomatillo och aubergine. Dessutom har jag två vinrankor och ett persikoträd.

He va väl he.

söndag 28 juni 2020

Bollon - En lektion i förnöjsamhet

I maj köpte jag och Jenk en husbil. På ett sätt var det lite otippat för jag har nästan så länge jag minns sagt att husbil och camping det är inget för mig. Så kanske det blir när man som 16-åring inhyses i en ombyggd bankbil, med sin familj på fyra personer + Jenk för att i stekhett väder åka till Grekland i en hel månad. Det var en lektion i konflikthantering om vi säger så.

Men med tiden började vi tänka på en husbil som något som kunde vara värt att prova. Dels för att vi med tanke på miljön inte längre ville se en flygsemester som ett självklart alternativ, dels för att vi ville ha med Gry och dels för att vi utan större planering och förberedelser bara skulle kunna åka iväg. Dock kände vi att vi inte ville köpa "första bästa" utan vänta tills det kändes helt rätt. Och så en morgon kom "Bollon" i vår väg och några timmar senare var hon vår.

Bollon är en retrohusbil, med så gott som allt i orginalskick. Hon kom ut på marknaden samma år som vi träffades, d.v.s. -88. Hon är så fräsch, doftar så gott, är så ljus och fin inuti och det känns som hon har en själ. Vi tycker redan så mycket om henne. Vi har gjort några kortare resor med henne och det här med husbil och camping är som en ny värld som öppnar sig för oss. På mitt IG-konto får man ibland se några glimtar av våra strapatser.

För några veckor sedan var vi på en fullproppad camping i sommarvärmen. Det var äkta medelhavskänsla med bad, sol och doften av mat. Det myllrade av människor. Vi gick förundrat runt och tittade på alla de nya husbilarna och -vagnarna som var parkerade på campingen. Vi kom fram till att på den stora campingen med säkert 200 bilar var det bara en annan bil i vår "kategori".  Och vi såg hur de fällde ut sina markiser, hur de öppnade sina takluckor, hur fläktar startade. Vi drog försynt ett fönster åt sidan och försökte spänna upp ett bångstyrigt myggnät. Vi försökte fixa lite korsdrag. Många tänker nog att Bollon är obekvämligheternas paradbil, men jag vägrar att tänka så.

För tänk, när Bollon för sisådär 30 år sedan kom ut på marknaden var hon en av de finaste och lyxigaste bilarna som fanns. De som ägde henne då måste ha varit väldigt stolta och tyckt att de mådde som kungligheter i henne. Så vad är det som säger att vi trettio år senare har blivit så bekväma att hon inte längre duger? Hon har precis samma funktioner, människan som ras har troligen inte förändrats fysiologiskt på dessa år så det sitter bara mellan öronen. Bollon duger åt oss. Bollon tvingar oss inte att jobba för att finansiera henne. Bollon låter oss istället vara lediga och ägna oss åt att utforska världen.