Boosta vinbärsbuskarna

Nu när alla barnets fritidsaktiviteter vips har försvunnit på kvällarna har jag plötsligt en uppsjö av tid att gå omkring och skrota i trädgården. Kanske tråkigt för henne, men o så skönt för mig. Jag kan i lugn och ro ta ett hörn i taget av vår gård och förbereda den inför säsongen. Jag känner verkligen att jag är i fas med årstiden och mig själv om vi säger så.

De svarta vinbärsbuskarna har i vår fått lite extra kärlek, trots att jag vanligtvis gullar med dem varje vår. Det som har hänt är att jag:

1. Beskärt dem. Det här gör jag minst varannan vår. Då tar jag bort mellan en tredjedel och en fjärdedel av de gamla kvistarna. Du ser enkelt vilka kvistar som börjar höra till den äldre delen. Det här gör buskarna luftigare, friskare och de orkar ofta producera fina och stora bär. Du föryngrar dem helt enkelt.

2. Varje vår göder jag dem även med träaska. Det är ett knep som morfar har lärt mig och hans vinbärsbuskar är som Edens lustgård så jag följer honom som en vinbärsmessias. Med rätt många års mellanrum kan jag även muta buskarna med dynga, men aska det kör jag varje vår.

3. I år har vi även tillverkat nya stöd till buskarna. Enklare att plocka och ger en känsla av lite mera omvårdnad.

4. Med något års mellanrum fyller jag även på med flis under buskarna. Det här är flis som jag själv gör från gamla kvistar jag sågar ner i vår skogsdunge på tomten (se tidigare inlägg). Det här håller fukten i marken och ogräset borta.

5. Och vill du utöka din vinbärsodling så är det nu som du tar en lång gren och böjer ner den mot marken. Täcker mitten av grenen med lite jord och sätter en sten på som tyngd. Och så får den vara där hela sommaren och rota sig. På hösten klipper du av grenen (på den sida som är mot busken förstås!) och vips har du en början till en ny buske, färdigt med rötter och allt som du kan plantera ut i din trädgård.

Ps. De röda vinbärsbuskarna behandlar jag lite med styvmoderligt. De får även aska varje vår och gödsel ibland, men jag beskär dem inte alls. När de ser riktigt skruttiga ut så klipper jag ner dem helt, en per år, så förnyar de sig själva. Stöd behöver de inte för de har ett annat växtsätt.