Läsarfråga: Landsbygden efter Covid-19?

För en tid sedan efterlyste jag läsarfrågor till bloggen. Ibland får jag lite idétorka kring vad skall skriva om och då kan det vara rätt skönt att ha en frågebank att beta av. Du kan ställa din fråga till mig på Lev mer på mindres FB-sida, antingen som kommentar eller som PM eller så skickar du mejl till mig. Adressen hittar du till höger här i bloggen.

Linn ställde följande läsarfråga eller -önskemål:
Jag vill höra hur/om du tror landsbygden påverkas av Corona. Tror du att landsbygden får ett pikulitet lyft nu eller är det att önska för mycket.
Linn har själv bloggat om ämnet här. 

Intressant fråga och onekligen rätt svår. Jag har nu klurat en stund och svarar så här:

Vi som bor på landet kommer att lyfta oss själva. Många av oss är redan nu onekligen väldigt stolta över att vara lanttisar och känner oss väldigt privilegierade. Nu tror jag den känslan förstärks. I början av krisen sade jag nästan varje dag eller hörde någon säga till mig att "nog är det tur vi bor på landet". För krisen och dess begränsningar har för mig aldrig känts tunga eller skrämmande. Ge mig karantän! Jag har en stor gård som jag kan röra mig fritt på! Ha, ha jag springer in i skogen och ingen kan hitta mig. Jag löper som en hind över fälten! Klättra på väggarna? Nå nej, jag går ut och donar på gården. Att ha en gård är som att ha en privat terapimottagning och ett nöjesfält all-in-one.

Summa summarum: Vi som bor på landet blir mer tacksamma över vad vi har och jag tror att många andra längtar efter vår vardag och vår frihetskänsla. Fler vill måhända flytta ut på landet? 

Den här våren känner jag att intresset för att odla och fixa sin egen mat har varit större än på länge. Jag har fått många praktiska frågor om det ena och det andra. Ibland av personer som jag blir glatt förvånade över att de hittat detta nya intresse för odling och matproduktion. Så tror jag det är när det känns som vi är mitt i en kris. Vi vill känna kontroll och fast vi inte överlever på att odla egen sallad är det en grundläggande känsla av att kunna göra något. Att livet fortsätter, att vi ser något som spirar. Förutom det ökade odlingsintresset så har även lokal matproduktion lyfts upp på ett helt annat sätt. Bönderna får en ny status och eftersom bönderna bor på landet så får även landet här ett litet skimmer av handlingskraft och överlevnadskraft. Det är här allt växer -Corona eller ej. Och det ligger en stor trygghet i att kunna odla och fixa sin egen mat. För mig och min familj ger det en stor känsla av trygghet.

Summa summarum: Landet får en ny status i och med att dess betydelse för att staden skall klara sig blir tydligare. Folk vill lära sig att klara sig mer och mer själva. Det är enklare på landet. 

Det som vi på landet ofta glömmer bort är att njuta av det vi har. Skogen, luften, djuren, vattnet ... kort och gott alla naturupplevelser. Naturen är något som fått en boom under Covid-19. Det finns inte så mycket annat att göra än att vandra i naturen. Många upptäcker dess njutning och läkande kraft och det här är något som jag tror kommer att fortsätta. Mycket på grund av att vi inte längre kommer att resa på samma sätt -åtminstone inte på en tid. För mig tror jag naturen runt knuten lindrar känslan av kris. Det mesta jag ser runtomkring mig fortsätter som vanligt. Blommorna kommer fram i rabatten, fåglarna sjunger, svanarna häckar på samma ställe, maskarna kryper i jorden ...

Summa summarum: Många upplever skönheten och lugnet i naturen. De har mer eller mindre TVINGATS in i naturen och märkt att de trivs där. Landsbygden är natur. Turismen i vårt land kommer att öka -åtminstone för en tid. Naturen får ett större värde som spiller över på landsbygden. Förståelsen för att vi VILL bo här kanske blir större. 

Ja, får landsbygden ett pikulitet lyft? Ja, ett pikulitet lyft tror jag nog vi hittar. Dels hos oss själva, vi som bor här i tacksamhet och ökad insikt i vad vi har. Dels i förståelsen vilken betydelse landsbygden och dess produkter spelar i samhället. Dels i njutningen i naturen som landsbygden levererar. Kanske nyfikenheten för att bo på landet ökar? Sedan att jag tror att vi får större möjligheter att jobba mer på distans ökar även intresset för att bo en bit utanför stadskärnan.

Så Linn, jag tror du vågar hoppas på att det blir så. Covid-19 tror jag inte får fler att känna att de vill in till stan, men motsatsen kan bra vara sann.

hälsningar

Maria